Det ställs mycket stora krav för att hålla revisorer, advokater eller skatterådgivare skadeståndsansvariga. Just nu pågår några stora rättsfall som kan få avgörande betydelse.
Här är rättsfallen som branschen följer med spänning
Mest läst i kategorin
I början av november meddelade Högsta domstolen (HD) prövningstillstånd i det så kallade HSB-målet där HSB Malmö riktat skadeståndskrav mot Setterwalls Advokatbyrå i Malmö för påstått vårdslös skatterådgivning.
För Setterwalls, som förlorade i hovrätten, var prövningstillståndet goda nyheter. Även branschen som helhet välkomnar ytterligare vägledning från HD i frågor kring rådgivaransvaret och i synnerhet reklamationsfristen.
Johannes Ericson, tvistlösningsadvokat och delägare i Hamilton, har väntat länge på att HD ska pröva reklamationsfrågan.
– När HD meddelade prövningstillstånd i det så kallade Havsbrisen-målet gällde det initialt just reklamationsfrågan och vi var många som gladdes åt att den äntligen skulle bli belyst. Men sedan utökade HD prövningstillståndet till att omfatta hela målet och det slutade ironiskt nog med att reklamationsfrågan inte prövades över huvud taget, säger han vid ett frukostseminarium på onsdagsmorgonen (28 november).
Det är Hamilton som bjudit in till ett seminarium om aktuella rättsfall inom professionsansvaret.
Efteråt får Realtid en pratstund med de två delägarna och tvistlösningsadvokaterna Johannes Ericson och Magnus Rydberg.
Två frågor som de hoppas att HD ska ”pröva ordentligt”, när den nu tar upp HSB-målet, är dels hur man ska se på omfattningen av det rådgivningsuppdrag som Setterwalls-advokaten fick av HSB, dels hur man ska se på tidpunkten för reklamationsfristens början.
Frågor kring uppdragets innehåll och omfattning är den klassiska konflikten i tvister om rådgivaransvar.
För att skydda sig mot detta bör rådgivaren dokumentera allt som överenskommits, även sådant som tillkommit under uppdragets handläggning.
– En möjlig fråga för HD i HSB-målet är vem som i en situation som den förevarande ska bära risken för att ett uppdrag möjligen inte är tillräckligt dokumenterat, säger Magnus Rydberg.
Kraft & Kultur är ett annat högaktuellt rättsfall där sista ordet fortfarande inte är sagt.
I slutet av september smällde champagnekorkarna på Grant Thornton (GT) när revisionsbyrån friades i hovrätten från ett skadeståndskrav i miljardklassen.
Samtidigt som hovrätten friade GT riktade den kritik mot revisorn, som sedan tidigare även har fått en anmärkning från Revisorsinspektionen (RI) för revisionen i Kraft & Kultur.
Läs mer: Grant Thorntons vd intervjuas efter hovrättsdomen: ”Det är en lättnad och en besvikelse”
Advokaterna på Hamilton vill inte kommentera Kraft & Kultur-domen specifikt, men konstaterar att det i skadeståndsmål självklart inte räcker med att styrka oaktsamhet, utan att det också krävs att bevisningen håller hela vägen för att kunna styrka såväl skada som orsakssamband.
Detta lyckades hovrätten med i Prosolvia-domen, som blivit föremål för omfattande kritik. Målet prövades aldrig i HD eftersom parterna valde att förlikas.
Både Johannes Ericson och Magnus Rydberg är av uppfattningen att det så kallade BDO-målet antagligen var en reaktion på det omdebatterade avgörandet i Prosolvia. BDO-målet har varit klargörande i frågan om hur prövningen av orsakssamband ska ske, menar de.
Mot bakgrund av det ökade antalet krav mot rådgivare, styrelser och revisorer kan man tänka sig att ytterligare vägledning från HD behövs.
– Mitt intryck är att vi blivit mer tvistbenägna i Sverige och skadeståndskraven mot rådgivare verkar ha ökat, säger Johannes Ericson.
Höga skadeståndskrav mot revisorer är ett välkänt fenomen på grund av den så kallade deep pocket theory – revisorerna har de riktigt stora ansvarsförsäkringarna. Men på senare tid har även advokater utsatts för i vissa fall stora skadeståndsanspråk.
– Det är svårt att sia om vad det kan bero på mer specifikt, säger Johannes Ericson.
Magnus Rydberg påminner samtidigt om att det också förekommer rena okynneskrav, ogrundade krav som inte leder till något.
De flesta tvister går inte så långt som till domstol och där ställs mycket höga krav för att kunna hålla exempelvis en revisor eller en skatterådgivare skadeståndsansvarig.
Ska det verkligen vara så?
– Ja, det ska ställas rimligt höga krav på att hålla någon skadeståndsansvarig för felaktig rådgivning. Såväl rådgivare som kund måste inse och kunna förlita sig på att det endast är kvalificerade avsteg från normen, som tydligt resulterat i en konstaterad skada för kunden, som kan vara ansvarsbärande, säger Johannes Ericson.