Handla innan Brexit ritar om kartan

Varor och tjänster flödar över gränserna i vår uppkopplade och sammanflätade värld. Men handeln är inte fri från friktion. Tullar, avgifter, licenser, regelverk och bestämmelser varierar från land till land. De gör att det kostar pengar och tar tid att handla med varandra.

I EU finns den inre marknaden som radikalt minskat sådana hinder och gynnat handeln. Tullar har försvunnit och gränshinder har monterats ner i en för världen helt unik omfattning. Arbetet med att underlätta handel i unionen fortsätter, men den kommer att ske utan Storbritannien.

Den brittiska regeringens beslut att lämna unionen efter folkomröstningen om EU 2016 får konsekvenser för Sverige och svenska företag. Storbritannien är en av våra största handelspartners och Stockholm står för den största andelen av den svenska varuexporten till Storbritannien. Att Storbritannien går sin egen väg betyder att årtionden av arbete för att underlätta handel med övriga EU-länder ligger i stöpsleven.

Det är en komplicerad verklighet som alla företag som handlar med Storbritannien måste förhålla sig till.

Mellan London och Bryssel, samt de andra medlemsländernas huvudstäder, pågår nu en komplex politisk process som inte är lätt att bena ut, men på papperet är det ganska enkelt.

Storbritanniens regering meddelade formellt avsikten att lämna EU den 29 mars i år. Då startade klockan ticka i enlighet med Lissabonfördragets artikel 50 som säger att EU:s fördrag ska upphöra att vara tillämpliga på den berörda staten två år senare, om inte alla enas om att förlänga tidsfristen. Kruxet är att ingen i dag vet vad som kommer i stället.

Ännu har förhandlingarna inte inletts om vad som ska gälla för handel mellan EU och Storbritannien efter skilsmässan. Det beror på att man först måste komma överens om själva utträdet. Hur mycket ska Storbritannien betala till EU? Vad ska hända med EU-medborgarnas rättigheter? Hur ska den nya yttre gränsen mellan Nordirland och Irland se ut?

Osäkra spelregler är ett gissel för alla företag. Men att vi inte vet hur relationen mellan EU och Storbritannien kommer att se ut betyder inte att vi inget vet. En fingervisning ges av att Storbritannien behöver anställa tusentals nya tulltjänstemän.

EU:s tullunion innebär att det finns en gemensam yttre tull och att varor sedan kan skeppas inom unionen utan tullprocedurer. Men när Storbritannien lämnar EU kommer landet att behöva en egen tullagstiftning: tillstånd, koder, deklarationer, avgiftsnivåer et cetera.

Rent konkret kommer det att märkas i fysiska gränsövergångar, som hamnar och andra ställen, exempelvis kanaltunneln. Hamnar behöver byggas om. Varuflöden kommer att bromsas upp. Byråkratin kommer att kosta pengar.

För svenska företag är det nödvändigt att börja planera för en ny verklighet. Dels handlar det om att se över alla långa kontrakt, ta en rejäl funderare över placeringen av tullager och var arbetskraften ska finnas om man har dotterbolag i Storbritannien. Dels handlar det om att rusta företaget för en mer komplicerad lagstiftning. Sitter man på den juridiska kompetens som krävs?

Företagen har inte råd att tulla på beredskapen. Det är nu strategierna för framtiden måste slås fast, oavsett alla storpolitiska turer.

Rickard Ydrenäs
grundare av Brexitpodden och programledare för Tullpodden

Peter Jacobsson
grundare av tullkonsultbolaget Ecus och expert i Tullpodden