Enligt irländska Code Institute går det utmärkt att vidareutbilda en bankekonom till avancerad dataanalys-programmerare. Företaget ser ett så stort behov att det nu öppnar kontor i Sverige.
Han vill uppgradera ekonomer till programmerare – på 90 dagar
Flera rapporter under senare år pekar på ett stort behov av digital kompetens bland arbetskraften, samtidigt som det finns stora brister i tillgången på kompetens. ”Den största utmaningen framöver är den stora bristen på IT-kompetens”, skriver till exempel Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, i en rapport från i år. MYH hänvisar i sin tur till rapporter från Sveriges Ingenjörer, Riksrevisionen, Arbetsförmedlingen samt analys- och rådgivningsföretagen IDC och Radar. Det får MYH att dra slutsatsen att ”de stora kompetensbristerna ser även ut att få till följd att fler snabbspår för olika typer av IT-kompetens dyker upp.”
Det irländska företaget Code Institute har tagit fasta på situationen, som enligt företaget är densamma i hela Europa. Inte minst gäller det finansbranschen, som är extra utsatt för digital transformation. Det syns tydligt på de stora europeiska bankerna och den stora haussen kring företeelser som open banking och så kallade neobanker. Samtidigt kommer rapporter om stora nedskärningar.
– Vi ser att banker försöker omfamna den digitala nya ekonomin. I spåren följer en viss redundans. Uppskattningar talar om att 30 procent av de nuvarande jobben kan skötas av datorer och artificiell intelligens (AI) de närmaste åren, säger Jim Cassidy, vd på Code Institute.
– Vi försöker jobba med banker och övriga finansbranschen för att uppgradera den befintliga personalen. Det är viktigt att se på möjligheterna – var kan vi hitta nya tjänster och ny mjukvara som är till nytta för våra kunder?
Exempel är irländska Ulster Bank och RBS, Royal Bank of Scotland.
Bankerna i Sverige är redan tunga vad gäller IT och digitalisering. Handelsbankens IT-avdelning är på 2 000 personer. Behöver de verkligen fler programmerare?
– Det vi hör är att det finns en brist på mjukvaruutvecklare både inom banker och andra finansföretag. Det är en konstant omsättning av folk. De som slutar måste ersättas, men alla tvingas rekrytera från samma begränsade pool.
Code Institute startade med fysiska klasser men har sedan 2017 kört en helt onlinebaserad modell. I Sverige har bolaget det senaste året anordnat ett event i halvåret. Det går så pass bra att utbildningsföretaget under nästa år öppnar kontor i Sverige.
– Företagskunder kan behöva hjälp på plats. Vi kan behöva direktkontakt med folk inom seniora ingenjörsroller, forskning och utveckling eller personalansvariga. Därför öppnar vi kontor i Stockholm i januari och vi räknar med att behöva 5-6 anställda, säger Jim Cassidy.
Code Institute startade 2014 för att ge såväl privatpersoner som företag möjlighet till praktisk yrkesutbildning inom programmering, kunskaper som direkt ska gå att applicera i yrkeslivet. Tanken är att personer som idag inte är utvecklare ska få den kompetensen.
– När det gäller företag gör vi först en analys för att se vilka möjligheter de har i sin arbetsstyrka. Det gör vi med hjälp av ett femstegs-verktyg. Därmed identifierar vi de individer som är mest relevanta för att transformeras från icke-tekniska roller till mer tekniska.
– Myndigheter jobbar lite annorlunda. De vill titta på den totala arbetsstyrkan för att se hur de kan göra sig redo för nya digitala möjligheter.
I ett boot camp, träningsläger, ska en person på 90 dagar kunna bli en fullfjädrad utvecklare. Det innebär 600 timmars lärande för att bli en fullstackutvecklare. Tid som ger högskolepoäng. Många arbetar samtidigt och då tar utbildningen längre tid, cirka 12-14 månader.
Under de senaste fyra åren har företaget haft studenter från 35 länder. Primärt från Västeuropa, särskilt Beneluxländerna, Irland, Storbritannien och Norden.
– Vi växer 70-80 procent varje år. Vi är lönsamma och har som mål att fortsätta växa. Vi väntar oss att nettomarginalen hamnar på 15-20 procent i år, säger Jim Cassidy.
2020 räknar företaget med att ha omkring 2 000 studenter.
När det gäller behov hänvisar Code Institute till att fram till 2022 kommer Sverige att behöva ytterligare 63 200 personer med digitala färdigheter, enligt en rapport som IT- och telekomföretagen gav ut 2018. Av dessa är 24 300 mjukvaru- och systemutvecklare, exempelvis programmerare.
Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT- och telekomföretagen med fokus på kompetensförsörjning, säger att indikatorer från exempelvis Arbetsförmedlingen pekar på ett oförändrat stort behov av mjukvaru- och systemutvecklare.
En rapport från Universitetskanslerämbetet, UKÄ, från 2018 visar samtidigt att universiteten och högskolorna per år utbildar 10 860 personer inom teknik- och ingenjörsämnen. Det utbildas även 4 750 inom naturvetenskap, matematik och datorvetenskap. Med den mycket grova indelningen går 15 610 personer per år med någon form av programmeringsinriktning. Fram till 2022 skulle det innebära 62 440 personer – vilket antyder att behovet skulle täckas upp.
– Det underskott vi pekar på i rapporten är nettosiffror, det vill säga även med hänsyn till att experter går i pension eller på annat sätt lämnar arbetskraften. Vi kommer vara tydligare med det i nästa rapport, säger Fredrik von Essen på IT- och telekomföretagen.
Jim Cassidy på Code Institute tolkar rapporterna som att det finns ett stort underskott.
– När vi pratar med rekryteringsbyråer tror de att siffran 63 200 är en underdrift, det borde snarare vara 80 000. Norden gör rätt bra ifrån sig internationellt när det gäller digital allmänbildning, men det matchar dåligt med skarpa yrkesfärdigheter.
Om man tittar snävare på utbildningarna och bara på de med ordentlig inriktning mot programmering utbildas enligt UKÄ omkring 3 500 studenter varje år – det skulle bli 14 000 studenter räknat på fyraårsperioden fram till 2022.
En rapport nyligen visar att 40 procent av konsultbolagen med inriktning mot IT, teknik och management har minskat sin personalstyrka det senaste året. Hur kan ni vara så säkra på att Sverige behöver många nya programmerare?
– Vi pratar med företagsrekryterare och byråer och vi ser själva en stor efterfrågan på de kurser vi tillhandahåller. De studenter som kommer ut från universiteten har ofta generella kunskaper och inte den hands-on-kunskap som företagen vill ha. När vi sätter ihop innehållet pratar vi med en mängd företag om vilka behov de ser.
Som exempel nämner Jim Cassidy Accenture, Paypal, Redhat och Salesforce.
Det kanske finns en anledning till att en viss typ av personer blir ekonomer och andra ingenjörer. Är verkligen alla lämpliga att bli programmerare?
– Det handlar mycket om möjligheten att förstå teknik. Jag pluggade programmering för 20 år sedan, men har aldrig jobbat som en programmerare. Men förståelsen för utveckling har gjort att jag har kunnat bli entreprenör.
– Alla från astrofysiker till resturangservitriser går våra utbildningar. Vi behöver folk som är redo för teknik, som kan vara kreativa i en teknisk miljö. Det behövs inom alltifrån marknadsföring till finans. Alla blir inte utvecklare, utan projektledare, marknadsanalytiker eller annat.
Som exempel nämner han banker i Storbritannien som Code Institute arbetar med att hjälpa. En förutsättning för att klara jobbet redan idag är enligt Jim Cassidy färdigheter i att kunna visualisera och manipulera data.
– Python är det snabbast växande programmeringsspråket i världen. Det används för dataanalys och behövs för att kunna dra nytta av och fatta beslut med hjälp av data.
I de senaste kvartalsrapporten från Nordea talar de om en nedskrivning på 735 miljoner euro när det gäller IT. Då låter det som att de skulle behöva dra ned på IT?
– Att göra nedskrivningar är helt normalt. En annan sak är hur man värderar data i balansräkningen. 50 procent av företagen skulle bli tvungna att lägga ned inom två år om de skulle bli av med sina data. Vi befinner oss i en dataekonomi, men revisorerna har fortfarande inte lyckats komma på hur de ska hantera det.