Han ska omstrukturera tandläkarbranschen

Du är norrman?

– Ja, jag har bott i Sverige sedan 1984, säger Werner på ren svenska med viss norsk accent.

Hur länge har du varit vd på Orasolv?

– Sedan den 1 oktober.

Hur hamnade du där?

– Det var en headhunter som jag haft kontakt med i många år, som hittade mig.

Vad har du gjort innan?

– Jag har varit vd för ett företag som heter Sankt Eriks-hälsan inom företagshälsovård.

– Och innan dess var jag vd för Feelgood, också verksamt inom företagshälsovård.

– Så jag har jobbat med ”omhändertagande” i åtta år nu.

Hur har tiden varit på Orasolv hittills?

– Det har varit mycket lärorikt att börja jobba med en ny bransch.

– Tandläkarbranschen är väldigt spännande, och innebär ofantligt stora möjligheter.

– Det är en bransch i snabb förändring, och det finns bra vinstpotentialer.

– Allt det tilltalar mig.

– Jag gillar när det händer grejer.

Orasolv är börsnoterat på Stockholmsbörsens småbolaglista First North.

Aktien hade en topp på 60-70 öre i slutet på år 2005, men har sedan dess varit en stor besvikelse och föll ner till 5 öre som lägst i slutet på år 2008.

Nu har kursen återhämtat sig en del och ligger kring 15-20 öre.

Bolaget är därmed värt totalt 50 miljoner kronor på börsen enligt Avanza.

Orasolv har nu intäkter på 50-60 miljoner kronor per år.

– Vi räknar med att ha en tillväxt på över 20 procent per år, säger Werner.

Det ska uppnås både genom egen tillväxt och genom företagsköp.

I dagsläget kommer intäkterna främst från Orasolvs fyra egna tandläkarkliniker. De ligger i Stockholmsområdet.

– Nu håller vi på att titta på möjligheter att köpa tandläkarkliniker i andra delar av Sverige.

Orasolv har även ett annat affärsområde som utvecklar tandvårdsprodukter.

Där finns paradprodukten Carisolv som är hela bolagets ursprung.

Produkten är en gelé varigenom man ska kunna laga hål i tänderna utan att borra, men produktens intäkter har aldrig kommit igång.

– Där är vi inte nöjda med utvecklingen, säger Werner.

Han anser själv att det inte ska kallas paradprodukt.

– Den har varit mycket större än vad den är idag.

– Men i förhållande till de förhoppningar som fanns då, har den inte alls blivit som vi tänkt oss.

– Vi har lanserat Carisolv för många år sedan och har distribution över hela världen.

– Men vi tycker inte att vi har fått det mottagande som produkten förtjänar.

– Det är absolut en funktionellt bra produkt, men tandvården har svårt att ta den till sig.

– Carisolv kräver att tandvården ändrar sitt sätt att jobba.

Var ett syfte med att börja ha egna kliniker, att Orasolv skulle använda Carisolv i de egna klinikerna?

– Ja, det också.

– Men inte minst generellt att testa egna nya produkter.

– Man kan göra mycket snabbare produkttester och får snabbare feedback om man har egna kliniker.

Werner justerar sig i efterhand:

– Syftet med våra egna kliniker har aldrig bara varit att använda Carisolv. Det har aldrig varit syftet.

– Syftet med klinikerna är att det finns en stor möjlighet och potential i sig att äga och utveckla klinikverksamheten.

– Sedan är det också ett bra ställe för att testa nya produkter.

Så vad har ni för planer nu för Carisolv?

– Det rullar på kan man säga.

– Försäljningen av Carisolv fortsätter att ha sin gång.

– Men vi gör inte så stora ansträngningar längre med Carisolv.

I stället har nu Orasolv stora förhoppningar på sin nya produkt Perio Plus mot tandlossning, som precis håller på att lanseras.

Det är en gelé som tandläkare eller tandhygienister fyller i ett par milliliter av i varje ”tandficka” mellan tänderna och tandköttet, för att lindra tandlossningen.

– Vi ser en stor försäljningspotential för Perio Plus, säger Werner.

Det finns ingen liknande produkt på marknaden?

– Jo, men de är inte alls lika effektiva.

– Perio Plus är på en helt annan nivå.

Orasolv håller även på att lansera sin nya prdoukt Mano Plus, som är en handtvål främst avsedd för vårdpersonal som både desinficerar händerna och gör dem mjuka.

Den produkten säljs till att börja med till tandvården, men även alla möjliga användningsområden såsom restauranger och tatueringsstudios. Inför exempelvis en kroppstatuering behöver man desinficera hela kroppen innan själva tatueringen.

– Det finns många fler tatuerare än du tror, säger Werner.

Men tandläkarklinikerna dominerar alltså intäkterna, och målet är nu att köpa tre till sju nya tandläkarkliniker per år.

– I takt med att vi får upp farten med att köpa kliniker, så blir vi bättre på det.

– Vi blir duktigare på förvärvsprocessen, och kan komma till rätta med trögheterna som finns.

Att över huvud taget köpa tandläkarkliniker, är ännu en ganska ny företeelse i Sverige.

– Systemet har varit väldigt fastlåst, säger Werner.

Men den borgerliga regeringen införde en ny tandvårdsreform den 1 juli 2008, i syfte att förbättra klinikernas administration.

– Klinikerna behöver ofta strama upp sina rutiner en hel del.

– I och med den nya reformen blir det möjligt på ett annat sätt att ”bygga” företag med tandläkarkliniker.

– Innan dess har det inte varit lätt.

Totalt i Sverige finns det 7.200-7.300 tandläkare på 3.500 tandläkarkliniker.

Det blir i snitt drygt två tandläkare per klinik. Några är större, medan många är enmanskliniker.

Varje tandläkare drar i snitt in intäkter på 2-3 miljoner kronor per år, även om det finns en del ”värstingar” som alltid utmärker sig och kan dra in 5-6 miljoner kronor på ett år.

Kring 1.200-1.300 tandläkarkliniker är statligt ägda folktandvården, kring lika många till tillhör privatägda Praktikertjänst, och resterande cirka 1.000 tandläkarkliniker är fristående privatägda.

Som huvudregel är det tandläkarna själva som äger de fristående.

Varför ska de sälja sina kliniker till Orasolv?

– De får aktier i Orasolv vars börskurs förhoppningsvis kommer att stiga.

Orasolv betalar 3-5 gånger vinsten efter skatt för tandläkarkliniker.

Av köpeskillingen betalas en tredjedel kontant, en tredjedel i form av Orasolv-aktier, och en tredjedel i form av tilläggsköpeskilling några år senare.

Syftet med tilläggsköpeskillingen är att tandläkarna som äger klinikerna, ska stanna kvar i några år.

– Det finns en tröghet i relationen mellan tandläkare och patienter, och vi vill inte skapa störningar i den relationen.

Orasolvs resultatrapport för helåret 2009 kommer den 26 februari. Enligt rapporten för första halvåret 2009 gick Orasolv med förlust, även om kassaflödet var positivt.

Varför gick Orasolv med förlust?

– För att ge ett dumt svar, så var kostnaderna högre än intäkterna.

– Våra egna kliniker som vi nu har ägt i snart ett år, har väl inte kommit in och visat sin styrka ännu.

Generellt är lönsamheten väldigt varierande för tandläkarkliniker.

– Men det är få som har riktigt dålig lönsamhet, säger Werner.

– Det finns nästan inga konkurser i branschen.

Även om lönsamheten ofta är skral, så har den dock enligt Werner god potential att bli bra.

– Många tandläkarpraktiker är ”levebrödsföretag” som tandläkare har för att sysselsätta sig, och inte syftar till att bygga något eller att skapa värden.

– Lönsamheten är ofta långt från potentialen.

Enligt Werner är det dock fullt rimligt att uppnå en vinstmarginal före skatt på 10-15 procent i tandläkarpraktiker.

Som en pusselbit för att nå dit, kan man se Orasolvs köp av företaget Preventum som offentliggjordes under måndagen.

Preventum är det största serviceföretaget för de fristående tandläkarklinikerna i Sverige.

Preventum har flera hundra kliniker som kunder.

Främsta affärsidén är att hjälpa klinikerna att införa ett kvalitetssäkringssystem, men Preventum erbjuder även juridisk och ekonomisk rådgivning.

Kliniker som inför systemet blir certifierade.

Måste svenska tandläkarkliniker vara kvalitetscertifierade?

– Nej, men det är bra för dem.

– Jag har varit med och kvalitetscertifierat de två bolag jag tidigare var vd för, och det som händer då är att en verksamhet blir mycket skarpare i sitt sätt att jobba.

– Det blir bättre kvalitet i det man gör, kundnyttan ökar, och dessutom sparar man pengar.

Certifieringen påverkar även den miljömässiga påverkan av tandläkarkliniker.

– Tandläkarkliniker var tidigare ganska skitiga inrättningar.

– Genom att kvalitetscertifiera sig, minskar man sin miljöpåverkan också.

Rent konkret innebär certifieringsprocessen att en klinik jobbar igenom ett ”program” tillsammans med en konsult under ett år, varigenom man förändrar och förbättrar sina arbetsrutiner.

Vad kostar en sådan certifiering?

– Det kommer jag inte ihåg. Vi har bara ägt Preventum i fyra dagar nu.

– Men jämfört med vad man vinner på en sådan här certifiering, så är det väldigt billigt.

– Det har jag märkt på bolag jag varit med om att certifiera tidigare.

– Certifieringskostnaderna är marginella jämfört med vad man vinner.

– Samtidigt så kräver det ansträngningar.

– Man måste ändra på en rad rutiner.

Största aktieägare i Orasolv är Rune Lödrup, som har en ägarandel på 10-12 procent.

– Det är ett väldigt spritt ägande i Orasolv, säger Werner.

Finansiellt har Orasolv 10-15 miljoner kronor i kassan, och knappt några banklån alls.

I höstas fick Orasolv in ett kapitaltillskott på 9-10 miljoner kronor från aktieägarna.

Varför begärde ni kapitaltillskottet?

– Just för att köpa företag, och att marknadsföra våra produkter.

Så vad är målet på lång sikt nu för Orasolv – att komma upp i 20-30 tandläkarkliniker inom två, tre år?

– Ja, eller säg inom tre till fem år.

Fokus ligger på kliniker i större orter.

– Vi har tänkt oss att bli stora och lönsamma inom svensk tandläkarvård.

– Men visst kommer det att ta ett ganska stort antal år.

Werner har dock varit med förr och vänt företag.

– I Feelgood var jag med och vände en förlust på 90 miljoner kronor till en vinst på 10 miljoner kronor efter två år.

– Jag var vd i Feelgood i 2,5 år, och under den perioden trefaldigades Feelgood-aktiens börskurs.

Finns det samma potential nu för Orasolv-aktien?

– Det är mycket större potential här.

Så Orasolv-aktiens börskurs borde minst trefaldigas under de kommande åren?

– Det borde den.

Werner själv äger i dagsläget 5 miljoner Orasolv-aktier.

Med en börskurs på 17 öre är aktieinnehavet värt under 1 miljon kronor.