Hållbarhetsregelverket CSRD införs i svensk rätt – 4 000 svenska företag omfattas

Implementering av CSRD i svensk lagstiftning

Sverige införlivar CSRD i svensk lagstiftning på miniminivå och ställer inte högre krav på företagens hållbarhetsrapportering än vad som står i EU-direktivet. Den stora skillnaden i den svenska implementeringen av CSRD jämfört med EU-direktivet är att de nya reglerna för hållbarhetsrapportering börjar gälla i Sverige 1 juli istället för 1 januari 2024. Stora svenska företag eller koncerner av allmänt intresse* med över 500 anställda börjar rapportera enligt de nya reglerna från och med räkenskapsåret som inleds närmast efter 30 juni 2024. Eftersom endast ett fåtal har ett brutet räkenskapsår betyder det här i praktiken att de flesta stora företag i denna kategori träffas av de nya reglerna för räkenskapsåret 2025. Övriga EU-länder förefaller följa EU-direktivets tidplan** och införlivar rapporteringskraven för den här typen av företag från och med räkenskapsåret 2024.

– Det blir intressant att se hur de bolag som förberett sig för rapportering inför 2024 väljer att göra nu när det är bekräftat att de inte behöver rapportera förrän i årsredovisningen för 2025. Det vill säga om de ändå rapporterar för 2024, eller avvaktar till 2025. Många företag kommer att vänta till 2025 men det finns också ett antal som kommer vilja rapportera en CSRD-rapport 2024, dels för att arbetet redan är långt gånget, dels för att bli jämförbara med andra stora noterade koncerner inom EU, säger Mikael Scheja, expert inom hållbarhetsrapportering och redovisning på PwC Sverige.

Nuvarande rapportering i enlighet med EU Taxonomin kommer inte påverkas av hur CSRD implementeras i svensk lagstiftning. Ett noterat bolag som enligt förordningens regler ska rapportera andelen omsättning, CapEx och OpEx som omfattas av och är förenligt med vissa miljömål, kommer fortsatt att rapportera i linje med denna förordning för 2024 eftersom förordningen är tillämplig i sig. Däremot kommer företag att omfattas av rapporteringskraven i EU Taxonomin i framtiden i den takt som man även omfattas av att rapportera i enlighet med de europeiska hållbarhetsstandardena ESRS. Detta beror på att direktivet föreskriver att ett företag som ska hållbarhetsrapportera enligt direktivet även ska tillämpa EU-Taxonomin.

*företag av allmänt intresse är bolag med noterade värdepapper på en reglerad marknadsplats, kreditinstitut och försäkringsbolag
**detta är vad som är känt när denna text publicerades

Vilka företag ska rapportera enligt de nya reglerna för hållbarhetsrapportering?

Alla företag med värdepapper på en reglerad marknad (förutom mikrobolag), stora onoterade företag och företag utanför Europa med dotterbolag eller filialer inom EU, som uppfyller vissa storlekskriterier, kommer att behöva upprätta en hållbarhetsrapport.

Tips från Mikael Scheja:

Det är bra att i god tid börja förbereda sig inför rapporteringen. Ställ er exempelvis följande frågor.

• Finns det företag i koncernen som har värdepapper noterade på en reglerad marknad?

• Uppfyller koncernen eller företag i gruppen definitionen av ”stort företag” eller ”stor koncern”?

• Kan vi tillämpa några av undantagsreglerna?

• Vilka är kraven för den dubbla väsentlighetsbedömningen?

• Hur säkerställer vi regelefterlevnaden i vår organisation?

• Vi har väl inte glömt EU Taxonomin?

De nya reglerna ställer större krav på processer och kontroller för att samla in data för rapporteringen. Detta kan vara särskilt utmanande inom områden som tidigare inte omfattats av frivillig rapportering eller om rapportering kommer att krävas för första gången från dotterbolag som inte har varit inkluderade i den finansiella rapporteringen.