Hälften av redovisningsjobben försvinner

Revisionsbranschen är mitt upp i ett digitalt skifte. Liksom för bankerna innebär det både utmaningar och möjligheter. Enligt en rapport beräknas 46 procent av revisorernas och hela 89 procent av redovisningsekonomernas arbetsuppgifter att automatiseras inom de närmaste två decennierna.

— I takt med att automatiseringen träder in så påverkas ju alla. Handpåläggnings- tjänsterna och alla traditionella kunskaper utmanas av algoritmer och system som kan selektera information. Sen tror jag att det alltid kommer att finnas ett behov av att diskutera det som maskinerna kommer fram till. Människan behövs för att kommunicera resultaten. Men, ja, den traditionella revisions- och redovisningsrollen ställs på ända, säger Bengt Skough, godkänd revisor och framtidsgeneral på FAR branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare.

I dag produceras och offentliggörs 60 procent av årsredovisningarna 6-7 månader efter räkenskapsårets slut. I framtiden förväntas branschen leverera årsredovisningar i realtid, enligt Skough. Han hoppas även att det liksom i Holland, Danmark och Norge införs lagstadgade krav på digital inlämning av offentliggjorda årsredovisningar inom en snar framtid.

— Den manuella hanteringen kostar samhället över 2 miljarder om året. Men Svenskt Näringsliv och Företagarna motsätter sig en lagstiftning. Vi ser det däremot som det enda sättet komma igång.

Enligt Skough är redovisningskonsulten mest utmanad av automatiseringen och den digitala utvecklingen, eftersom deras produktion idag, till största delen sker manuellt.

— Hela "tillverkningsprocessen" kommer att ske per automatik. Materialet kommer färdigtolkat i allt högre grad. Istället handlar det allt mer om att kommunicera vad siffrorna betyder. Det kan handla om att till exempel jämföra nyckeltal i branschen och diskutera kapitalbildning med mera. Och där tror jag ändå att människan behövs för en lång tid framöver, säger Skough.

Uppskattningsvis 30.000 personer arbetar som redovisningskonsulter i dag, men FAR uppskattar att det antalet halveras inom 15-20 år.

— Det är logiskt med tanke på att det som i dag kanske tar fyra timmar med nya tekniken kanske bara tar en timme inom en snart framtid. De måste också jobba mot fler kunder i framtiden. I dag kanske en konsult i genomsnitt levererar till cirka 30 kunder per år. Men på grund av effektiviseringen kanske de måste utöka sin kundstock till minst 100 kunder per år för att fylla sin tid när själva handpåläggingsarbetet försvinner.

Medelåldern är dessutom hög i branschen och allt färre väljer att bli redovisningskonsulter på grund automatiseringen. Även antalet revisorer minskar — och då inte bara genom pensionsavgångar utan även personer i karriären hoppar av. En viktig orsak är revisionspliktens avskaffande i små företag. Cirka 70 procent eller cirka 260 000 företag av de totalt 380.000 bolag i Sverige som kan välja bort revision har gjort det. I nystartade bolag är det under 20 procent som har revision, enligt FAR.

— Det beror delvis på att branschen tidigare varit för dålig på att förklara nyttan med revisionen. Det är också problematiskt att revisionen ser likadan ut för Volvo som för Svenssons mekaniska i Lammhult.

Nu försöker FAR därför genomdriva en differentiering för att skapa revision som är mer anpassad för mindre företag. På nordisk basis arbetar föreningen för att ta fram nya standarder som ger samma säkerhet men med mindre reglering för mindre företag.

Samtidigt noterar FAR att många väljer bort revisonen men behåller revisorn som bollplank. Revisorn ser över och kommenterar siffror men avger ingen revisionsberättelse. Föreningen ser därför ändå en fortsatt tillväxt i revisionsbranschen.

— Vi tror att det för lång tid framöver kommer att finnas en marknad för bestyrkande och revisorn kan även bestyrka andra saker i samhäller, till exempel hållbarhetsfrågor, kvalitetsnivåer inom den privata vårdsektorn. En revisor kan kolla på kvalitetsnormer istället för siffror. Samtidigt blir även analyser allt mer automatiserade. Så revisionsbranschen hotas även av AI och algoritmer på det området, säger Skough.

Att bara vara en fena på debet och kredit räcker därmed inte. Morgondagens revisor måste även ha stark kommunikativ förmåga.

– Den traditionella bilden av en revisorn som en liten grå trist typ bakom en pulpet ändras. Det finns en stor efterfrågan på att vi kommunicerar framåtriktad information och tolkar vad siffror betyder och att vi agerar mer som som rådgivare, säger Bengt Skough.

Behövs nya kompetenser?

– Troligen kommer vi behöva bredare kompetensgrund i framtiden när branschen ska ägna sig mer åt rådgivning. Kanske blir det helt naturligt att vara till exempel både revisor och agronom.

Han menar att det är en stor utmaning för branschen att förbli attraktiv. Dels för att den är väldigt reglerad och står under tuff tillsyn. Men också för att det ofta tar lång tid att bli delägare. Många unga ekonomer ser därför CFO-jobb som mer lockande.

– 80- och 90-talisterna vill också i högre utsträckning än 60- och 70-talisterna bilda familj och ha ordning och reda runt omkring sig. Den äldre generationen har alltid jobbat mycket och slitit hårt innan de blivit delägare och partner. Dagens undomar är inte beredda att ställa upp på samma villkor.

– De vill också börja direkt på de stora byråerna som blir allt mer internationaliserade, vilket gör det än tuffare att bli delägare än tidigare. Så vi får försöka hitta andra morötter och framför allt lyfta fram de goda exemplen. Men jag har ingen "quick fix".

Vad är det bästa med revisorsyrket?

– Kundkontakten, omväxlingen, utmaningarna och att få vara med i processer och företagsutveckling. Jag har jobbat mycket med ägarledda företag där man har sitt oberoende och man kan vara rätt så öppen och bli ett bra bollplank bland de som vill göra rätt för sig. Revisorn är någon man har stort förtroende för, säger Bengt Skough.