Gustafsons avhopp hårt slag för SAS

Samtidigt har Rickard Gustafsons namn ständigt nämnts när olika toppositioner har tillsatts under senare år. Och det hade trots allt varit betydligt värre om avhoppet skedde för ett halvår sedan. Men Rickard Gustafsons efterträdare har tveklöst en lång lista så kallade utmaningar att beta av. Gustafsons företrädare som SAS-vd, Mats Jansson, tackade för knappt tre år sedan nej till uppdraget som ny styrelseordförande för ett annat pressat pan-skandinaviskt konsumentinriktat bolag, Postnord.

– Jag har den senaste tiden noga analyserat bolaget. Jag kom fram till att det var ett självmordsuppdrag. Det har jag redan haft i SAS och ville inte ta ett sådant igen, sa Jansson till Dagens Industri.

Mats Jansson gav flera skäl till sitt nej till Postnord. Regeringen skjuter inte till tillräckligt med kapital, varumärket Postnord är skadat och den svensk-danska bolagsstyrningen är problematisk. Det är inte utan att likheterna finns där.

Medan postmarknaden under många år varit fallande har flygbranschen sedan i fjol råkat än värre ut, med ett närmast totalt stopp. SAS har liksom många andra flygbolag tvingats göra sig av med en stor del av personalen, och antalet flygningar är nere på en väldigt låg nivå.

Det gigantiska kapitaltillskottet till SAS på drygt 14 miljarder kronor ska enligt planerna hålla igång bolaget i ett par år. Men förlusterna är i dagsläget väldigt stora.

Medan Postnords varumärke är skadat av flera års försyndelser mot kunderna, där det är ett vågspel huruvida posten överhuvudtaget kommer fram, så har SAS varumärke skadats av både tidigare strejker och nu senast oförmågan att betala tillbaka biljetterna för enorma mängder inställda flygningar.

Och medan Postnord lidit av en icke-fungerande svensk-dansk styrning så är det tre länder som styrt SAS, från rader av olika fackföreningar upp till regeringsnivå.

Nu är det norska inflytandet i SAS väsentligt mindre än tidigare. Men både svenska och danska staten har ökat sina grepp om bolaget i samband med det senaste räddningspaketet. Även om de båda
staterna ger en finansiell grundtrygghet som exempelvis Norwegian saknar, så finns det baksidor av myntet. Det kommer att vara en dragkamp mellan danska intressen runt Kastrup och svenska intressen runt Arlanda. Politiska krav runt exempelvis klimatmålen kostar på, och det kan mycket väl komma mer av den varan.

Dessutom är det inte bara på vd-posten som SAS kommer att ha ett nytt namn. I höstas slutade CFO:n (Chief Financial Officer) Torbjørn Wist. Den gången var det SAS som hittade en efterträdare i verkstadsindustrin, den nytillträdde Magnus Örnberg kommer från försvarskoncernen Saab och har tidigare har olika positioner inom ABB.

Men samtidigt som SAS har behov av kontinuitet och en ledning som kan bolaget väl, så kan det vara en fördel med någon som kommer utifrån och kraftfullt kan vända på strukturerna. Det SAS som ska återfödas när flygandet väl kommer igång kommer med nödvändighet att vara ett annat bolag är det vi sedan länge vant oss vid.

Och även om svenska och danska staten är största ägare är det inte helt självklart att det kommer att bli en svensk, eller ens en skandinav, som kommer att leda det nya SAS. Det kan finnas kompetenser på andra håll som är viktiga att ha i bagaget när flygindustrin tack vare vaccinet förhoppningsvis början resan mot en värld som åtminstone påminner om hur det såg ut för bara ett år sedan.