Glappet i ledarskapet i svensk politik

Förmodligen har avståndet mellan den politiska debatten och verkligheten aldrig varit större än vad den är idag.

Inför valet diskuterar media, opinionsbildare och politiker olika symbolfrågor som kan ha politisk laddning men som i egentligen har begränsad betydelse. Däremot finns det ett antal viktiga framtidsutmaningar som knappt uppmärksammas alls.

Det är inte konstigt att specifika symbolfrågor ibland får stort utrymme. Men om vi tittar tillbaka på tidigare valrörelser, har ofta grundläggande problem som stora budgetunderskott, arbetslöshet eller kriser i välfärden fått dominera samhällsdebatten.

Kompetensförsörjningen stor utmaning

Trots att Sverige på många sätt står väl rustat och hamnar i topp i olika internationella jämförelser kan vi inte ta vår position för given. Tvärtom finns det flera stora utmaningar.

En sådan är arbetskraftsbristen och svårigheten för både privat och offentlig sektor att klara sin kompetensförsörjning.

Landsting och kommuner klarar inte av att rekrytera de som behövs för att välfärden ska fungera och flera företag ser motsvarande svårigheter. Det senare kan leda till att viktiga etableringar läggs i andra länder om inte kompetensen finns att hitta här.

Kopplat till detta ligger frågan om kompetensutveckling och livslångt lärande. Automatisering och andra förändringar gör att de som går ut i skolan idag kommer att behöva byta jobb och inriktning många gånger under arbetslivet och fylla på med nya kunskaper.

Vi behöver ställa om från ett utbildningssystem där du anses vara klar när du är 18-25 år och sedan förväntas jobba i 40-50 år, till ett system där du ständigt kan fylla på med nya kunskaper.

En annan framtidsutmaning handlar om välfärdens finansiering i framtiden.

Vi har en allt mer åldrande befolkning och de som jobbar blir färre i förhållande till de som studerar eller gått i pension. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer vi att behöva höja skatteuttaget kraftigt om vi ska klara av att behålla nuvarande välfärdsambitioner i framtiden.

En annan lösning är att öka innovationsgraden inom välfärdssektorn som idag ligger långt efter den i industrin. Det kommer förmodligen inte att räcka för att lösa hela utmaningen kring hur vi säkrar framtidens välfärd men kan göra att behovet av andra förändringar, som exempelvis skattehöjningar, blir mer begränsade.

Missmatch mellan utmaningar och politik

Missmatchen mellan de stora samhällsutmaningarna och den politiska debatten riskerar att skada Sverige. Politiken klarar sällan av att hantera flera stora frågor samtidigt och svaga regeringar – det är sådana vi haft de senaste mandatperioderna och ser ut att få de kommande – kommer att prioritera det enkla och kortsiktiga framför det svåra och långsiktiga.

Det tar tid för politiska förslag, beslut och åtgärder att tas fram och genomföras. Och väljarnas och medias förväntningar kommer då att vara att de frågor som lyfts upp i debatten också blir prioriterade.

Konsekvensen av det är att Sverige inte kommer att klara av framtidsutmaningarna.

Industri och välfärdssektor kommer inte klara rekryteringen, välfärden kommer inte att få tillräckliga resurser och människor kommer inte att ha den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar.

Vi kommer inte heller att ha en klimat-, bostads- eller skattepolitik som fungerar som den ska. Och Sverige kommer snabbt att rasa från den tätposition som vi faktiskt har idag. En tätposition som kommer sig av att vi historiskt har haft starka regeringar som lyckats få politiken att hantera det som är viktigt på riktigt.

Ledarskapsglapp i politiken

Vi har fått politiker som följer i stället för att leder debatten.

Futurion har låtit Novus ställa frågan till svenska folket om vem eller vad de tror kommer att ha störst betydelse för hur Sverige ser ut om 20 år.

Det vanligaste svaret, från drygt hälften av telefonintervjuerna är ”vet ej”. Det är en hög svarsandel och kan inte tolkas som annat än att det finns ett ledarskapsglapp. På andra plats kommer de som svarat Sverigedemokraterna eller Jimmie Åkesson med drygt 10 procent av de svarande. Efter det kommer näringslivet och företagen med drygt 4 procent och sedan Socialdemokraterna och Stefan Löfven med knappt 3 procent.

Om inte politiken levererar så kommer det att öppna upp för andra krafter. Ibland kan det vara bra, individer, företag och civilsamhälle kan alla bidra till att lösa olika samhällsproblem.

Men om det demokratiska systemet inte levererar lösningar på samhällsproblemen så kommer också många människor att tappa tilltron till demokratin.

Vi ser idag att den liberala demokratin är på tillbakagång i flera länder, både i Östeuropa men även i relativt gamla demokratier som Italien och USA. Både dessa länder är tydliga exempel på vad som händer när det politiska systemet är blockerat och inte kan leverera.

Politiken behöver ta på sig ledartröjan och fokusera på det som avgör om Sverige ska vara starkt i framtiden. Det handlar också om att släppa de låsningar som gjort att prestige och blockpolitik lett till svaga regeringar och dysfunktionell politik.

Carl Melin
forskningsledare, tankesmedjan Futurion

Ann-Therese Enarsson
vd, tankesmedjan Futurion