Fredrik Crafoord pressad i HQ-rättegången

Fredrik Crafoord, HQ:s tidigare tradingchef, var ansvarig för den delen av bankens verksamhet som någon gång runt åren 2007-2008 började generera stora förluster för HQ.

Förlusterna, och den risk som uppstod och hur de hanterades, var det som ledde till att Finansinspektionen fattade det kontroversiella beslutet om att dra in bankens oktroj.

Det två dagar långa förhöret med Crafoord inleddes av HQ AB:s ombud advokat Marcus Axelryd.

Crafoord fick, på advokat Axelryds direkta frågor, börja med att reda ut de avtalsförhållanden som föreligger mellan Crafoord och HQ AB. Först och främst det förlikningsavtal som ingåtts:

– Det avtalet säger att ingendera part ska rikta några krav mot den andre, samt att jag i möjligaste mån ska bistå HQ med information, berättade Fredrik Crafoord.

Crafoord fick också redogöra för företaget Cubera Private Equity där han med exklusivitet fick köpa 50 procent av holdingbolaget från HQ AB – en koncern som genererat stora vinster. 

Axelryds del av utfrågningen handlade inledningsvis om de strategier för optionshandel som användes av Crafoord och hans kollegor på tradingavdelningen. Vidare behandlades värderingsmodellerna som användes när portföljens värde och inneboende risk skulle bedömas. Allt avslutades med hur avvecklingen av tradingportföljen, som Crafoord var operativt ansvarig för, hanterades i såväl ledning som hos tradingavdelningen.

Marcus Axelryd: Vilken tradingstrategi använde ni under 2000-talet?

– Det fanns ett stort intresse för strukturerade produkter. Efterfrågan på längre optioner ökade samtidigt som efterfrågan på korta optioner minskade. Vi spekulerade i volatilitet.

MA: Tradingen under år 2007, hur gick den?

– 2006 var ett bra år. Marknaden var tradingvänlig. Det var mycket företagsdrivna händelser, och dessa händelser gynnade vår strategi. Men framåt sommaren 2007 kom Carnegie ut med en vinstvarning och tog en förlust i sin trading. Samtidigt som detta skedde bröt subprimekrisen ut.

När de internationella finansmarknaderna skakades av kraschen i USA skapade detta i sin tur problem för HQ:s tradingportfölj, förklarade Crafoord. Strategin för portföljen, och de optioner som den innehöll, var inte anpassad till det som skedde.

Situationen ledde i sin tur till att frågan kom upp intern, mellan tradingavdelningen och HQ:s riskavdelning, om hur optionerna skulle värderas.

– Under sommaren 2007 pratade riskavdelningen direkt med vår dåvarande vd Patrik Enblad. De ville att vi skulle justera volaitiliten till marknadsnivåerna, berättade Crafoord i förhöret.

– Därefter gick vi in i en sämre tradingmiljö. Volatiliteten kom inte tillbaka till de nivåer vi hoppades på, bland annat på grund av att Ericsson vinstvarnade. Det resulterade i att det inte fanns något utrymme för att ta förluster under Q4.

MA: Vem sade att man inte fick ta förluster under Q4?

– Det var hela företagsledningen. Man kan anta att Qviberg tyckte så, svarade Crafoord.

Mycket av tisdagseftermiddagens utfrågning kom att kretsa kring tekniken bakom de värderingar som tradingen och riskavdelningen gjorde av de optionspositioner som ingick i tradingportföljen. Enligt Crafoord var den värderingsmodell som användes antagen och godkänd av bankens styrelse.

Problemet som HQ:s tradingavdelning, och därmed också riskavdelningen, hade att hantera handlade om att banken inte ville panikavveckla portföljen till rådande dagspris på marknaden. Detta hade medfört att stora förluster på pappret plötsligt realiserades. Istället valde de inblandade att skjuta förlusterna med förhoppningen om ett mer gynnsamt marknadsläge längre fram.

Tradingavdelningens slutsats var att den marknadsmässiga prissättningen av optionerna inte hade stöd i historiska data. Därmed skulle det vara försvarbart att rulla förlusterna framåt istället för att realisera dem i ett marknadsläge som enligt den egna analysen alltså inte skulle råda på sikt.

Problemet var förstås att marknaden inte vände åt rätt håll.

– Vi trodde alltså att den skulle komma tillbaka. Men den här gången blev det mer och mer stökigt, förklarar Crafoord.

Axelryd ställde också frågan om det fanns en samsyn bland personalen på tradingavdelningen om hur avvecklingen av portföljen borde gå till.

– Det fanns olika åsikter om detta, vi var fjorton personer på avdelningen. Jag var stor aktieägare och ville inte förstöra värden, medan vanliga anställda troligtvis ville avveckla den snabbt för att därefter kunna gå vidare.

MA: Vad var din roll i tradingverksamheten efter att avvecklingsgruppen tillsatts år 2010? 

– Min roll var kraftigt decimerad. Jag hade inget förtroende från ledningen längre, svarar Crafoord.

– Min hållning var att det var bättre att stänga portföljen innan vi kommunicerade det. Berättar man vad man skall göra innan man gör det får man automatiskt ett sämre läge gentemot de man gör affärer med, berättade Craaford mot slutet av tisdagens förhör.

Mats Qvibergs ombud, advokat Olle Kullinger, inledde onsdagens förhör med Fredrik Crafoord.

Återigen kom förhöret att handla om tekniska aspekter avseende vilka värderingsprinciper som användes av tradingavdelningen respektive riskavdelningen när värdet av portföljen skulle bokföras i slutet av varje månad. Motförhöret hade sin utgångspunkt i dokumentation från banken.

Konfronterad med dokumenten bekräftade Crafoord flera påståenden från Mats Qvibergs ombud och backade även från mycket som sagts under tisdagen. Bland annat bekräftade han att tradingportföljen var korrekt värderad och att det fanns en samsyn på hela tradingavdelningen och med riskavdelningen.

Eftersom Crafoord under tisdagen redovisat sin ägarandel i HQ AB, om 4 miljoner aktier via en pensionsförsäkring på SEB Life Insurance, möttes han också av frågor angående detta. Genom sitt ägande har han personliga och ekonomiska intressen i att HQ AB vinner civilmålet.

Det hettade också till när Stefan Dahlbos ombud, advokat Jonas Löttiger, ställde ett flertal frågor om ett protokoll som upprättats 2010 när Fredrik Crafoord frågades ut av Finansinspektionen. Från den utfrågningen fanns nämligen minnesanteckningar upprättade – anteckningar som Crafoord bekräftat genom en signatur på varje sida i protokollet.

Efter en stunds resonerade fram och tillbaka slutade ordväxlingen med att Crafoord konstaterade att hans signatur på varje sida betyder att sidan är korrekt återgiven, det vill säga att det som står i protokollet var det som sades på mötet i fråga. Däremot ville han inte bekräfta att det han skrivit under på i minnesanteckningarna var korrekta i sak.

Den del i minnesanteckningarna som i efterhand visat sig inte stämma överens med vad som senare framkommit i HQ-ärendet handlar om tradingportföljens värderingsmetod. Metoden ändrades över tid, men i minnesanteckningarna från samtalet med Finansinspektionen uppgav Crafoord att banken under hans tiden aldrig ändrat värderingsmetod för tradingportföljen.

Under sista delen av förhöret återkom också HQ:a ombud, Marcus Axelryd, med en fråga som handlade om Mats Qvibergs samtal till tradingen där han enligt uppgift från Crafoord ”skällde ut dem” när ”de förlorade pengar”.

MA: Påverkade detta möjligheterna att fatta rationella beslut (i tradingen, reds.anm.)?

– Det var väl främst 2007 detta skedde, och jag kan inte påstå att detta påverkade mina beslut att handla. Hur det påverkade andra på tradingen får du ta med dem, svarade Crafoord.

Då personer eller företag i denna artikel har kopplingar till Qviberg-sfären väljer vi för tydlighetens och transparensens skull att påtala att Qviberg-sfären är delägare i Realtid Media via Aktiebolaget Custos.