"Framtidens analfabeter är de som inte kan lära om"

På måndagen var det dags för andra upplagen av konferensen ThinkX i Stockholm. Den här gången hölls den på Signhotel vid Norra bantorget. Eventets huvudarrangörer är tankesmedjan Singularity University i Kalifornien – som ska sprida kunskap om digitalisering och teknisk utveckling – och tyska it-jätten SAP som säljer affärsssystem.

Föreläsningarna kretsade kring innovation, digitalisering, automatisering, framtidsteknologi och cybersäkerhet. 

I hörsalen satt fyra stora led-skärmar uppsatta i en kvadratformation – och under dem var en rundformad scen placerad. Ur högtalarna pumpade musik av rapparen Kanye West. Ljuset dämpades och volymen skruvades upp när moderatorerna Jesper Schleimann, Norden-CTO på SAP, och Malin Teeling, försäljningschef på SAP, klev upp på scenen till Icona Pops monsterhit ”I Love it”.

Moderatorerna Malin Teeling, försäljningschef på SAP,
och Jesper Schleimann, Norden-CTO på SAP.
Foto: David Gustavsson

De hälsade varandra med en highfive och presenterade snart dagens första talare: Marjan Mohsenin från tankesmedjan Singularity University som föreläste om att ny teknik utvecklas exponentiellt och inte linjärt.

– Morgondagen blir väldigt annorlunda. Vi ser nu hur AI, biotech, självkörande bilar, drönare och VR konvergerar samtidigt. Allting digitaliserar och som tekniken blir bara billigare och billigare, sa Marjan Mohsenin, senior chef för strategiska relationer på Singularity University.

Marjan Mohsenin, senior chef för strategiska relationer 
på Singularity University. Foto: David Gustavsson

Den här utvecklingen började inte för ett par decennier sedan som många tror – utan har pågått i 110 år och inleddes med hålkortsmaskinen på 1890-talet som brukar beskrivas som ett första primitivt steg mot moderna datorer.

– Tekniken bakom dagens 3D-skrivare uppfanns redan i mitten på 70-talet och på 80-talet gick det att skicka e-post. Men många ser det som nya fenomen, sa Marjan Mohsenin.

Marjan Mohsenin visade sedan ett klipp från ett amerikanskt nyhetsprogram från 1984 där en man i stora tjockbågade glasögon demonstrerar hur han kan skicka e-post genom att koppla ihop ett modem med en bakelittelfon. Han förkunnar flera gånger att ”det är jätteenkelt”. Men det visar sig att en mängd sladdar ska kopplas ihop för att få det att fungera – och minutrarna går. Klippet drog ner skratt i publiken.

Det skulle dröja mer än ett decennium innan e-post-tekniken fick brett genomslag. Marjan Mohsenin berättade att många teknologier skrotas för att återvända senare i uppdaterad form.

– Googles glasögon blev till exempel en stor besvikelse. Få ville bära dem och de som gjorde det möttes av misstänksamhet. Många var oroliga för att de skulle bli fotograferade av glasögon i offentliga miljöer. Men Google jobbade om och B2B-anpassade tekniken som bland annat köpts in av det kinesiska polisväsendet som använder glasögonen för att identifiera potentiellt misstänkta, sa Marjan Mohsenin. 

Även de första drönarna som släpptes fem år sedan dömdes ut. Men i fjol färdigställdes de första förarlösa drönarbaserade taxifordonen som nu testas i bred skala i Dubai.

– För att citera Ray Kurzweil får vi inte uppleva en hundraårig utveckling under 2000-talets första sekel, utan mer av en 20.000-årig utvecklingsresa.

Ray Kurzweil anser att människors föreställning om framtiden är för linjär – när den i verkligheten växer exponentiellt.

– menar han att om jag tar 30 steg i linjära termer, så är det 30. Men om tar 30 exponentiella steg så är det motsvarande en miljon . För bara ett par år sedan var det exempelvis få som kunna tänka sig att smarta mobiler skulle utrustas med inbyggda ficklampor, sa Marjan Mohsenin.

Kamerans utveckling har också varit exponentiell. Fram till början av 2000-talet använde vi analoga kameror och kunde bara framkalla 24 bilder åt gången. Detta trots att den digital kameratekniken redan 1975 uppfanns 1975 av Steven Sassons som då arbetade på Kodak. Han presenterade sin uppfinning för sina chefer men de avfärdade den som trams – och han fick höra att ingen någonsin skulle vilja titta på fotografier på en skärm.   

– Cheferna tänkte linjärt och inte exponentiellt. De förstod inte att tekniken ett par decennier senare skulle konkurrera ut den analoga kameran.

Ironiskt nog släppte just Kodak 1997 den första digitala kameran som riktade sig till en bredare allmänhet. Men den var tung och klumpig och tog bilder med extremt dålig upplösning – ändå kostade den uppåt motsvarande 90.000 kronor. Det blev aldrig heller någon försäljningsuccé. Men i början på 00-talet exploderade marknaden för digitala kameror som blev mindre och mindre samt fotade med bättre och bättre bildupplösning för varje år.

Ett annat exempel på ett liknande linjärt tänkande som Kodak uppvisade på 70-talet var när finska Nokia på 00-talet viftade bort Apples Iphone som en fluga.

– I dag finns mer datakraft i en smart telefon än vad det fanns i rymdfarkosten som Nasa satte på månen 1969, sa Marjan Mohsenin under sitt anförande.

Närmaste åren får vi även se konstgjort kött i matbutikerna och 3D-skrivare anpassade för rymden. Istället för att ta med sig massa prylar kommer astronauter kunna skriva ut de verktyg de behöver direkt på exempelvis den internationella rymdstationen. Produkter med virtuell verklighet, VR, väntas också integreras i bland annat mobiler.

Men ny teknik kräver ökad vaksamhet, enligt Marjan Mohsenin som jämför med en uråldrig ”uppfinning”.

– Elden har värmt oss i århundranden, men också bränt ner städer och byar. På samma sätt måste vi vara uppmärksamma på ny teknik och använda den på rätt sätt, säger Marjan Mohsenin.

Den tekniska utvecklingen kräver också nya typer av kompetenser.

– I framtiden efterfrågas globala perspektiv, kritiskt och reflektivt tänkande, samarbets- och problemlösningsförmåga, men också effektiv kommunikation. Framtidens analfabeter är inte de som inte kan läsa och skriva, utan de som inte kan kan lära nytt och lära om, sa Marjan Mohsenin.