Transparens kring faktiska avgifter är centralt för att vi ska kunna ta vårt ansvar för våra pensioner. Det skriver Helena Palmgren och Joakim Bähr, grundare av Palmgren & Bähr.
Framtiden för tjänstepensioner är konkurrens på verkliga villkor
Mest läst i kategorin
Häromveckan samtalade vi med ett framstående sällskap av HR-chefer om tjänstepensionsmarknaden i Sverige, dess utveckling, kvarvarande utmaningar och fantastiska möjligheter. Vi kunde gemensamt fastslå att vi aldrig förr har pratat så mycket pension, att unga sällan har sökt information eller hållit pensionsförmånen så högt i sitt val av arbetsgivare som idag.
Polletten börjar ramla ner, det är du och jag som är ytterst ansvariga för våra framtida pensioner. Demografiskt blir vi dessutom allt äldre, vilket innebär att en relativt stor andel redan idag lever på pensionsmedel som huvudinkomstkälla under en tredjedel av sina liv. Vi har lärt oss att tid och regelbundna inbetalningar är centrala komponenter. Andra viktiga faktorer är risk, och avgifter.
På temat och i samtal om de senaste tjänstepensionstrenderna med HR-cheferna ställs frågan:
Vilken är den främsta villfarelsen som vi arbetsgivare har gällande våra tjänstepensioner?
Svaret då som nu är utan tvekan:
Att ni tror att ni betalar mycket lägre totala avgifter än vad ni faktiskt gör. Eller rättare sagt – att ni tror att era medarbetare betalar mycket lägre avgifter än vad de i praktiken gör. Det här är ett generellt problem och inte minst när det kommer till de så kallade individuella tjänstepensionerna. Produkter som erbjuds tiotaggare, ledningsgrupper, löneväxlare och anställda på företag som inte har kollektivavtal.
Transparensens effekter fram till idag
Med en titt i backspegeln kan vi slå fast att den mångåriga debatten om avsaknad av transparens, medias granskningar och kundernas alltmer högljudda missnöje har bidragit till utveckling. Vi menar att det är på grund av detta som vi idag ser flera positiva effekter. Indexfonder, som för bara tio år sedan lyste med sin frånvaro inom pensionsutbuden, är idag en naturlig del på de flesta plattformar och ett tydligt exempel på framsteg. Vi kan också notera att avgifternas betydelser är på var mans läppar, att den fria flytträtten har engagerat stort och utökats liksom att det generella intresset för börs- och sparande har växt lavinartat. Transparensen har lyfts med hjälp av standardisering, nya spelare och oberoende aktörer såsom Min Pension och Konsumenternas. Skillnaderna mellan passiv och aktiv förvaltning har synliggjorts och båda kategorierna kan numera uppmärksammas allt bättre för sina särskiljande egenskaper. Hållbarhet är en av de senare, men ack så starka, katalysatorerna att bidra till ytterligare transparens.
Är det bara en skenbar transparens?
Men hur kommer det då sig – denna positiva trend till trots – att vi dagligen möter fortsatt besvikna kunder, vars verkliga utfall visat sig uppgå till flera procents högre kostnadsuttag än förväntat? Ja, flera procent högre. Har utvecklingen bara utgjort en skenbar förbättring? Ja, delvis. På pappret, i det digitala bli-kund-flödet, reklamen och i arbetsgivarens offert ser det bra, modernt och transparent ut – men i utfallen ser det ungefär likadant ut som innan.
I sammanhanget är det på sin plats att statuera att avgifter inte alltid är av ondo. Att driva försäkringsbolag, förvalta en fond eller ge rådgivning är kostsamma verksamheter som självklart bör kunna tjäna pengar på de värden och kvalitéer som skapas. Problemet är att marknaden varken pratar eller rapporterar om den faktiska helhetsbilden och hur den kopplar an till den enskilda individen – vare sig till risk eller totala kostnader. Kvarvarande intressekonflikter och kundens kunskapsunderläge ges inte rätt förutsättningar att utvecklas hållbart förrän vi tillsammans börjar kalla en spade för en spade. Förtroende bekräftas först och när leverans möter förväntan.
Ansvaret för pensionen är individuellt – låt även kostnadsuttagen och portföljsrisken spegla det
Missuppfattningen kring verkliga avgiftsuttag inom tjänstepensionsprodukten grundar sig inte sällan i att arbetsgivaren har gjort en upphandling med de bästa av intentioner där fokus hamnat på en, av många, avgiftstyper – försäkringsavgiften. Också kallad skalavgift. Den är enkel att jämföra men säger väldigt lite om helheten, förvaltningen eller risknivån. Mer sällan ställs krav på praktisk transparens eller en begriplig uppföljning av utfallet.
För den arbetsgivare, eller medarbetare, som i efterhand vill söka dessa svar är det i princip omöjligt. Ingenstans, vare sig i onlinetjänster, på års- eller värdebesked, framgår tydligt de specificerade och summerade avgiftsuttagen. Ringer du till kundtjänst hänvisas du oftast vidare till en rådgivare, eller till att upphandlingen är sekretessbelagd. Se efter själv så får du se!
Vad betalar du för din tjänstepensionsförsäkring, exempelvis i försäkringsavgift? I premieavgift? För familjeskydd och premiebefrielse? Vad betalar du i totala förvaltningsavgifter, för traditionell förvaltning, för valda fonder, i köp/och sälj-, transaktions- och växlingsavgifter inom din depåförsäkring? Har du någon fast årsavgift? Flyttavgift? Allt detta behöver du veta för att bedöma prisvärdheten, eller för att till exempel avgöra om en flytt av pension kan förbättra dina förutsättningar.
Framtiden är konkurrens på verkliga villkor
Att få upp ögonen för avgifternas betydelse är centralt för att vi ska kunna ta vårt ansvar för våra pensioner.
Nu och här är det således hög tid att ta nästa steg och på riktigt dra nytta av digitaliseringen, standardiseringen och regelverken som kom till för att bättre möta kundens behov och öka förståelsen.
För att förstå och för att ta medvetna beslut behöver spararna ha fakta på bordet och en begriplig terminologi att relatera till. Det handlar således inte om fler schabloner, det handlar om en absolut transparens kring något så basalt som vilka avgifter som har dragits från individens pensionskonto och vad man har fått för detta.
Låt oss framåt agera med praktisk transparens som mål. Låt oss inte konkurrera om billigast teoretiska offert utan om kompetens, hållbarhet och den bästa faktiska kundupplevelsen.
Förtroende är tillit tills förväntningarna uppfylls, som sociologen Niklas Luhmann så väl uttryckte det.
Helena Palmgren, Joakim Bähr
Palmgren & Bähr
Taggar: #tjänstepensionensdag #transparens #tjänstepension