Regeringens förslag om en ny skatt för större banker och andra kreditinstitut har mött på stort motstånd, men nu lämnas förslaget till riksdagen.
Förslaget om riskskatt lämnas till riksdagen
Mest läst i kategorin
Regeringens syfte med riskskatten är att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader som en finanskris riskerar att föra med sig. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2020 och beräknas öka statens skatteintäkter med 6 miljarder kronor på sikt. Det framgår av ett pressmeddelande.
Förslaget innebär att riskskatten ska betalas av svenska och utländska kreditinstitut som har skulder över 150 miljarder kronor. För svenska kreditinstitut ska samtliga skulder beaktas, även skulder hänförliga till en filial i ett annat land. För utländska kreditinstitut kommer endast skulderna i den svenska verksamheten att beaktas. Enligt förslaget föreslås riskskatten uppgå till 0,05 procent av skulderna från 2022 och 0,06 procent av skulderna från 2023.
Skatten föreslås börja gälla den 1 januari 2022.
Regeringen räknar med att en riskskatt ska ge ökade skatteintäkter med 5 miljarder kronor 2022 och med ytterligare 1 miljard kronor från 2023. Intäkterna från den nya skatten till ökade försvarsanslag.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.