Försäljning av svenska obligationer tynger kronan

Riksbanken har som del i sin mjuka penningpolitik, förutom minusränta och verbala stöd för en svagare krona, även köpt en hel del svenska statsobligationer för att pressa ned längre marknadsräntor.

Utländska investerares innehav av svenska statsobligationer har mer än halverats från cirka 500 miljarder kronor 2015 till runt 200 miljarder kronor i slutet av 2018, enligt BNP Paribas.

– Riksbanken har köpt statsobligationer av utländska investerare och givet det svenska ränteläget är ett rimligt antagande att en stor del av de utländska investerarna har återinvesterat detta utanför Sverige, säger Johan Wessman, ansvarig för nordisk valutaverksamhet på BNP Paribas.

Investerarna har alltså sannolikt sålt kronor och investerat pengarna utomlands.

Wessman säger att Riksbankens procentuella innehav av svenska statsobligationer är relativt stort. I ett internationellt perspektiv är det bara Japans centralbank som äger en större andel av landets egna obligationer bland G10-valutorna, som är världens mest handlade och likvida valutor där även svenska kronan ingår.

BNP Paribas har i dagsläget en neutral syn på kronan. Banken har en riktkurs på 10,70 kronor mot euron, alltså nära dagens nivå, för slutet av 2019 och även slutet av 2020.

Bankens två olika modeller, både för fundamental värdering och hur marknaden är positionerade i kronor, antyder att kronan bör stärkas. Men i den andra vågskålen ligger Riksbankens besked i april om ytterligare obligationsköp.

– Riksbankens balansräkning kommer att fortsätta växa till och med slutet av nästa år sannolikt följt av en svagare krona. Riksbankens besked fick oss att justera från att tidigare haft en optimistisk syn på kronan till att vi nu väntar oss en fortsatt svag krona omkring dagens nivåer, säger Johan Wessman.

När det gäller vinnare av de senaste årens kronförsvagning nämner Wessman svenska exportbolag generellt. Bland förlorarna finns investerare som varit positionerade för en kronförstärkning till följd av en stark svensk ekonomi.

Wessman säger att de större svenska exportbolagen har, trots en allt svagare krona, under våren varit avvaktande med att växla utländska valutor till svenska kronor, men när kronans kurs mot euron närmade sig 10,80 kronor började kronköparna dyka upp.

– En trend som vi har sett generellt under de senaste åren är att bolagen gör valutaförsäkringar för perioder längre bort i tiden i kombination med ett ökat användande av optioner med kortare löptider. Tolkningen är att marknaden väntar sig volatilitet (svängningar) i kronkursen den närmaste tiden men sett över längre tid är det rimligt anta att bolagen tycker att dagens nivåer är attraktiva.