Förluster på obligationsmarknaden kan fördjupa krisen

Den som har haft ett intresse för att ”skjuta på sittande fågel” de senaste veckorna har kunnat sätta sig vid de fonder som förvaltar företagsobligationer. I  synnerhet då högriskvarianten. Man har egentligen inte behövt någon bössa utan bara kunnat gå fram till trädet och skaka lite så kommer en efter en att ramla ned.

Att Lannebo, Spiltan, SEB med flera i fredags stängde sina företagsobligationsfonder för uttag – SEB och Lannebo öppnade dem senare igen – är förstås helt i linje med detta. Det har varit uppenbart att många fonder skulle få problem. Man har underliggande tillgångar med låg likviditet. Många obligationer går i dagsläget inte att sälja överhuvudtaget, medan fondandelsägarna har haft få uttagsbegränsningar, om några. En sådan missmatch är naturligtvis ett upplägg som skapar problem så fort det skakar till och när det blir en djupfrysning som nu så blir det riktigt allvarligt.

Vi har skrivit det många gånger förut: Kreditmarknaden är en finvädersmarknad som funkar så länge solen skiner. De attraktivare räntenivåer som det kan innebära att runda banksystemet har också ett pris. För så fort likviditeten i systemet börjar torka upp, och det kan gå fort, så blir det problem. Vi har sett det förr. Personligen satt jag mitt i begravningstemplet Nordisk Rating år 1990 när den svenska penningmarknaden dog. Men det är inte bara fondandelsägarna som är drabbade. Värre kan det bli för de företag som ska försöka rulla över sina obligationer i år. För det är få som har likviditet att lösa lånen direkt, då skulle de ju inte behöva ha några obligationslån i första skedet. Några lär kunna gå till banken med mössan i hand, men de kommer att kräva tillgång till den säkerhetsmassa som finns.

Enligt statistik från Nordic Credit Rating så förfaller företagsobligationer på över 130 miljarder kronor för svenska företag i år. Av dessa är runt 30 miljarder klassade som högriskobligationer (junk-bonds) eller saknar kreditbetyg. Runt 50 miljarder har en BBB-rating vilket är lägsta investment grade, före krisen. Beroende på bransch så har nog en hel del av dessa ramlat ner några hack på riskstegen.

Så en hel del företag lär få problem. Och det är nog här som vi kommer att stöta på de första större fallisemangen. Det är möjligt att Riksbanken, likt Fed, väljer att även agera på kreditmarknaden. I torsdags aviserade Riksbanken att den som en del i sitt stödpaket planerar att börja köpa företagsobligationer. Men att Riksbanken skulle köpa något annat än obligationer som är klassade som investmentgrade kan nog uteslutas. Det finns också en stor skillnad gentemot USA och det är att kreditmarknaden är hjärtat i systemet medan bankerna har den funktionen i Sverige. Den amerikanska kreditmarknaden är därför väsentligt mer sofistikerad och har ett mycket större djup än den svenska.

Men att ignorera detta hörn i systemet kan visa sig kostsamt. Vår värsta kris hittills, 90-talskrisen, började där. För större förluster på obligationsmarknaden kommer att leta sig in även i banksystemet. Och med tanke på den stress som redan finns, så kan en större spridning inte uteslutas.