Förläng möjligheten till digitala stämmor – det är bråttom

Pandemin har fått oss alla att ställa om. Kravet på social distansering under pandemin gjorde det tydligt att det krävdes möjligheter att hålla bolagsstämmor på andra sätt än fysiskt. Den 18 maj 2020 blev det möjligt att få genomföra en bolagsstämma helt utan fysiskt deltagande, med möjlighet för aktieägare att poströsta.

Denna tillfälliga lag har inneburit smittsäkra stämmor, men också utökade möjligheter för små aktieägare att faktiskt kunna delta på stämmorna. Det är inte alltid möjligt att ta sig till en stämma i en lokal i Stockholm för att tillvarata sina rättigheter och intressen som aktieägare om man bor i, säg, Haparanda.

”Förutom att vi ser en ökad smittspridning i samhället som ger skäl att förlänga lagen om att få hålla stämmor digitalt, så bör också insikterna om det demokratiska i digitala bolagsstämmor ge anledning att i ett första steg förlänga lagen. Det måste göras nu.”

Men på en digital stämma kan alla delta, oavsett var man bor och med röstning med bank-id via Euroclear kan alla nyttja sina rättigheter som aktieägare. Digitala stämmor kan därmed anses vara mer demokratiskt – den ökade flexibiliteten att delta gynnar alla mindre aktieägare som finns utspridda i landet.

Problemet? Den tillfälliga lagen går ut vid årsskiftet. Inget beslut har fattats om en förlängning. Tvärtom har justitieminister Morgan Johansson i slutet av oktober aktivt kommunicerat att lagen inte ska förlängas med hänsyn till det förbättrade coronaläget. I detta nu ser alltså kravet på fysisk närvaro på bolagsstämmor att vara tillbaka inom mycket kort.

Förutom att vi ser en ökad smittspridning i samhället som ger skäl att förlänga lagen om att få hålla stämmor digitalt, så bör också insikterna om det demokratiska i digitala bolagsstämmor ge anledning att i ett första steg förlänga lagen. Det måste göras nu.

När samhället i stort blir allt mer digitaliserat måste även förfarandet kring bolagsstämmor hänga med samtiden. Digitala bolagsstämmor bör kunna bli det ordinarie förfarandet på lite sikt.

Då krävs det givetvis ett bredare grepp om hur bolagsstämmor kan digitaliseras utan att mindre aktieägares intressen på något enda sätt förbises. På en fysisk stämma kan en aktieägare ta ordet och tycka till kring punkter som ligger utanför dagordningen. Risken är att det inte är lika lätt att få ordet när stämman sker digitalt. Visserligen kan synpunkter om vad som bör tas upp på dagordningen skickas in inför stämman, men det är inte säkert att punkterna tas upp. Likaså behöver värnas det demokratiska momentet i att en aktieägare kan ställa sig upp på stämman och argumentera för sin sak, i hopp om att få andra aktieägare med sig i en omröstning. Här behöver lagstiftaren och bolagen själva tänka till både kring förfarandet i sig och tekniska lösningar så att alla aktieägares intressen kan tas tillvara på samma sätt oavsett om stämman sker fysiskt eller digitalt.

Vi bör på samma gång fundera igenom hur informationskravet gentemot aktieägarna att en stämma ska äga rum kan moderniseras för att så många aktieägare som möjligt ska nås av informationen. I en uppkopplad värld duger inte kravet på att kallelsen ska publiceras i en rikstäckande fysisk tidning – där den går många förbi, som våra medievanor ser ut idag.

Men digitala stämmor är framtiden. Och därför behövs ett helhetsgrepp kring hur stämmorna kan moderniseras.

Ett första steg är att nu, redan idag, se till att den tillfälliga lagen för att kunna hålla bolagsstämmor digitalt förlängs. Och under 2022 utreda hur nästa generations digitala, resurseffektiva och demokratiska stämmor ska se ut, för implementering till stämmosäsongen 2023.

Frida Bratt
Sparekonom Nordnet