Förälskad i rederibranschen

Jesper Lagerbäck är uppvuxen i Stockholmsförorten Spånga. Efter lumpen som brandman flyttade han ner till Lund för att läsa juridik.

– Åren i Lund var en fantastisk och utvecklande tid, och jag är glad att jag gjorde det valet, berättar han för Realtid Karriär.

Under studietiden gjorde han utbytesår i Japan samt kompletterade juridiken med ekonomistudier på Handels i Stockholm.

Varför valde du att satsa på dubbla examina?

– När jag studerade juridik så sågs dubbel examina nästan som ett måste, eller åtminstone som ett stort plus för att kunna landa ett jobb på de största affärsjuridiska firmorna. Det fanns då en väldigt ängslig och snäv syn på vilka karriärmöjligheter som finns för jurister. Kanske är det samma sak idag?

Efter en kort visit på en affärsjuridisk firma som sommarnotarie kände Jesper att han ville vidga sina vyer och flytta utomlands.

– Jag hade haft en magisk tid som utbytesstudent i Japan och vid denna tidpunkt letade H&M trainees till sin kommande Japan-expansion. Efter sex månaders träning på olika platser i Europa flyttade jag till Japan och var med och öppnade de första två butikerna i landet.

Det blev ett år på H&M och sedan hamnade han i rederibranschen och det svensk-norska företaget Wallenius Wilhelmsen Logistics, WWL.

– Jag blev ganska snart förälskad i rederibranschen som är otroligt komplex, spännande och varierande. Det är en global arbetsplats i dess rätta mening. Livet var gott i Japan, men efter mer än sju år i landet var det dags för nästa äventyr hos dotterrederiet Armacup i Nya Zeeland.

Berätta om ditt nuvarande jobb.

– Min främsta uppgift är att få in nya kunder. Vi har traditionellt sett haft ett starkt fokus på begagnade bilar, vilket motsvarar halva Nya Zeelands bilimport, men jag försöker nu diversifiera lasten mer mot nytillverkade produkter. Jag arbetar därför mest gentemot japanska, koreanska och kinesiska tillverkare av fordon, byggnadsmaskiner, gruvmaskiner och annat. Vidare fungerar jag som en länk mellan min nuvarande arbetsgivare och min tidigare arbetsgivare, WWL, som är majoritetsägare i Armacup.

Hur kommer det sig att du flyttade till Auckland?

– Det var en blandning av en spännande tjänst, hög livskvalitet samt viljan att se något nytt.

Vad skulle du säga krävs för att göra karriär där?

– Nya Zeeland är ett väldigt enkelt land att finna sig till rätta i eftersom landets första språk, jämte maori, är engelska och kulturen är inte alltför olik den svenska. Men dessvärre är Nya Zeeland ett litet land med få stora företag och mycket nepotism. Det gör att det finns få karriärmöjligheter. Man bör även veta att levnadskostnaderna är relativt höga och ökar kraftigt, medan löneläget är lågt. Turister och back-packers får nästan en tår i ögat när de hör Nya Zeeland nämnas och "Sagan om Ringen"-imagen är stark, men många lever ett tufft liv här.

Vad tycker du är svårast med att göra karriär utomlands?

– För det första måste man nästan alltid ge upp något när man byter land. För den som lämnar Sverige gäller uppoffringen ofta att flytta från familj, vänner och sociala förmåner. Vidare måste man ha energi att lära sig saker på nytt, att förstå hur allt fungerar och att bygga upp nya nätverk lokalt. Man får inte vara för bekväm helt enkelt.

Vad är ditt bästa råd till svenskar som skulle vilja bo och arbeta i Auckland?

– Jag rekommenderar att ha en ganska utstuderad plan innan man flyttar hit, annars är det lätt att man hamnar i deltidsjobb inom turistnäringen eller annat. Vad gäller arbetsmöjligheter är IT en av branscherna som nu går väldigt starkt och är i behov av arbetskraft.

Vilka är de största skillnaderna mellan svenskt och nya zeeländskt arbetsliv?

– Svårt att säga med min begränsade erfarenhet. Men en stor skillnad är att det finns få multinationella företag här och de flesta verksamheter drivs som familjeföretag med privata ägare.

Vilket är ditt bästa karriärbeslut så här långt i livet?

– Att våga gå vidare när något inte känns helt rätt. Det gäller både valet att lämna juridiken för Japan samt att lämna H&M när jag inte trivdes där längre.

Tror du att du kommer återvända till Sverige någon dag?

– Det kommer jag säkerligen att göra. Det skulle vara trevligt att vara närmare familjen samt låta min son Rey förstå var jag kommer från. Om jag återvänder blir det dock inte definitivt utan mer som några års stopp på den längre resan.