Realtid

Fondprofil satsar på nedgrävd koldioxid

Fondprofilen Magnus Alfredsson från Lund satsar nu på nedgrävd koldioxid
Fondprofilen Magnus Alfredsson från Lund satsar nu på nedgrävd koldioxid
Anders Frick
Uppdaterad: 04 nov. 2021Publicerad: 04 nov. 2021

Personen bakom den Skånebaserade fonden Proethos satsar nu på ett nytt företag med namnet Avant Apes. Affärsidén är att sälja koldioxid som fångas in och grävs ner.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

I januari 2018 startade Magnus Alfredsson från Lund fonden Proethos, med inriktning mot hållbarhet. Sedan dess har 70.000 personer investerat i fonden. Nu tar han nästa steg och lanserar en tjänst där privatpersoner kan minska koldioxidhalten i världen genom att betala Avant Apes för att fånga in och gräva ner koldioxid.

Priset har Avant Apes preliminärt satt till sex kronor per kg koldioxid. Den som vill kompensera utsläppen för en enkelresa med bil mellan Malmö och Lund skulle alltså behöva betala 60 kronor – så frågan är hur stor klimateffekten är av Avant Apes lösning?

– En viktig del i detta är att berätta att det går. Vi skall inte lura oss och tro att några kilo eller några ton har någon direkt påverkan, utan att det möjligtvis får oss att må bättre. Men varje resa måste börja någonstans. Om några år så kanske företag runt oss använder den här sorten tjänst när de säljer något, till exempel en krona för varje lunch som säljs. Och om tio år kanske vi även kan börja betala av på vår historiska skuld, säger Magnus Alfredsson till Realtid.

Hur bra fungerar tekniken?

– Tekniken finns redan och den fungerar bra. Det finns flera aktörer som just nu gör samma sak, alltså fånga in CO2 från luften (DAC) och begraver den under marken eller havet, men man använder lite olika teknik. Tiden kommer att utvisa vilken teknik som är bäst, vilken som är billigast och vilken som enklast går att skala upp, säger Magnus Alfredsson.

Det kommer dock att dröja innan de första inköpen av koldioxid via Avant Apes kommer att realiseras. Enligt Magnus Alfredsson är det för närvarande en fördröjning på två-fyra år.

Tekniken som sådan går under namnet Carbon Capture and Storage, CCS, och reser flera frågetecken. Anders Hansson, forskare vid centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, har sagt till Sveriges Natur att han inte tror att det på en global nivå är rimligt att använda sig av CCS – inte minst för att det skulle kräva en yta som motsvarar två Indien.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har samtidigt konstaterat att Sverige mestadels har fel berggrund för CCS, med undantag för ett område i sydvästra Skåne.

ANNONS

Vad säger du till de som är tveksamma till denna affärsidé?

– Om vi skall vänta på att alla är överens och alla är med på tåget så kommer vi inte iväg. Vi har ett fönster nu då vi måste agera, vi kan inte vänta, säger Magnus Alfredsson.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS