"Fondbranschen är så ängslig – vi måste våga mer"

Det startade som en aktieklubb med 40 vänner som under tio år sålde och köpte aktier tillsammans. Inte så smart, menar Per Håkan Börjesson när han tittar i bakspegeln.

– Vi var glada amatörer. Det var bra för mäklarna, men vi tjänade inga pengar. Det blir så när man köper och säljer för mycket. Transaktioner är finansvärldens modersmjölk. 

När han nyligen hade besök av några tjejer som ville träffas för att få tips rekommenderade han dem inte göra som han själv gjorde då. Tipset blev att de skulle träffas och dricka vin istället och göra placeringarna själva. 

Per H Börjesson är grundaren till investmentbolaget Spiltan och dessutom ordförande i fondbolaget Spiltan Fonder. Bolaget senare handlar främst i svenska aktier, förutom i globalfonden.

– Det handlar om konkurrens och kunnande. Det är tillräckligt svårt att åka ned till Småland och lära sig småländska företag. Att sitta i Sverige och köpa bolag i Thailand och USA för att försöka finna rätt bolag… Även om man kan engelska tror jag att det blir svårare. Även om man känner till folk finns det alltid dolda risker att gå utanför din kompetenscirkel.

Han pekar även på att man dessutom tar en valutarisk genom att investera i utländska bolag samt att det oftast är högre kostnader.

– Jag tycker att vi i Sverige har fantastiskt bra globala företag så det är bättre att gå med Volvo till Brasilien än att köpa Brasilianska bolag. ABB i Kina och så vidare. Tittar man även bakåt 5-20 år så har svenska börsen gått bättre än världens börsvärde.

Han pekar dock på att detta strider mot finansiell teori. Sjunde AP-fonden köper bara en procent Sverige för att Sverige har en procent av världsmarknaden. 

– Det tycker vi är fel. Nackdelen med att bara ha Sverige är att det svänger mer om man har alla bolag från exempelvis Småland jämfört med att ha aktier från hela världen. Men om man bara kan småländska bolag och de växer snabbare så är de bättre. Finansiell teori säger att risk inte är att förlora pengar utan risk är svängningar.

Året var 1997 när Per H Börjesson bestämde sig för att jobba heltid med investeringar genom Investment Spiltan. Per H Börjesson förklarar att han då hade studerat finansbranschen under en längre tid. I Sverige fanns det inte mycket litteratur, men i USA och England fanns det. Han reagerade starkt på att finansbranschen tar 2-3 procent varje år utan att skapa mervärde. Det blev motivet till att få vänner, bekanta och släktingar att satsa på Spiltan.

AB Spiltan ägs i dag av 3 800 ägare, där familjen Börjesson är största ägare om drygt 20 procent. De flesta som köpt aktier från början är kvar men varje månad får Spiltan nya ägare via Pepins. Nyligen togs beslutet att splitta aktien för att det ska bli en ”folkaktie”, berättar Per H Börjesson. Splitten innebär att en befintlig aktie delas upp i 100 aktier. Spiltans kurs är i skrivande stund satt till 12 000 kronor.

Per H Börjesson är aktiv och med i samhällsdebatterna kring finansbranschen. Han började skriva debattinlägg redan 1998. Det blev sedan en hemsida och därefter skrev han en bok 2008 som följdes av ytterligare tre. Bok nummer fem är på gång.

Under 2003-2004 började Spiltan köpa minioritetsposter i onoterade bolag. Bolaget går in i styrelser och jobbar aktivt med att satsa pengar, expansionskapital och hjälper bolagen att utvecklas. Detta är även dagens huvudfokus. Värdet på portföljen, som består av 130 bolag, uppgår till 5 miljarder kronor.

– Den stora succén är Paradox som står för 60 procent av värdet. Vi har sålt en del men inte allt. Det är vanligt att man säljer bra bolag för tidigt. 

Per H Börjesson erkänner att det finns risker med att ha för stor vikt i ett bolag i portföljen. Samtidigt har han lärt känna onlinespelföretaget Paradox Interactive, dess vd och ser att datorspelsbranschen växer så han är inte orolig. Spiltan äger 21 procent av bolaget.

– Branschen är ju större än hela filmbranschen. Det blir mer och mer data och det är också många spel på gång. Folk spelar dessa spel mer och mer. Rollspel, strategispel och man bygger städer. Det kommer även nya till våren exempelvis om man gillar vampyrer. Dessa når alla oavsett i världen du bor.

Ska ni fortsätta ha denna vikt?
– Vi kan sälja mindre poster men inte hela innehavet. Under 2018 gick bolaget upp mycket även om det växlade mycket under året. Både omsättning och vinst gick upp ungefär 30 procent och aktien gick upp 30 procent så det är en fantastisk placering.

Av de 130 bolag som Spiltan äger aktier i är investmentbolaget mest aktiv i 25 bolag där man är med i styrelsen med fyra investment managers. 

Per H Börjesson förklarar att Spiltan köper för att behålla. Investmentbolaget har ingen exitstrategi.

I portföljen finns även Spiltan Fonder som bolaget bildade 2002. Fondbolaget förvaltar 62 miljarder kronor. Korta räntefonder står för 30 miljarder, högräntefonder utgör 12 miljarder och aktiefonderna uppgår till 20 miljarder kronor.

Fondbolaget ägs till 80 procent av Spiltan och resterande 20 procent ägs av personalen, främst vd Erik Brändström. Fondbolaget bildades efter att en aktieägare till Spiltan gnällde på hur dåliga bankerna var och menade att Spiltan borde starta ett fondbolag. Sagt och gjort.

– Vi träffade Erik Brändström som är bolagets vd än i dag. Det är hans bebis. Drivkraften var att vi såg att det fanns ett behov avett alternativ till de stora förvaltarna. Sedan var PPM viktigt också för att detta skulle starta. Man kom åt alla svenskar genom premiepensionsfonder.

Per H Börjesson pekar på att även Lannebo Fonder, runt 2000, och andra fonder startade i samband med att man införde PPM.

– Det är klart att detta var en drivkraft. Det ökar konkurrensen för fondbranschen. Innan dess var det bara de fyra-fem storbankerna som var distributionsnätet som hade fonder.

– Men nu står de bara för 5-6 procent av intäkterna för Spiltan Fonder. Vi är mycket mindre beroende av PPM än när vi startade.

Vad är den största skillnaden med att starta en fondbolag i dag jämfört med 2002?
– Nu går det inte att starta med 10 miljoner och tio kunder. Det är helt omöjligt tack vare alla regelkrav. Det går inte att göra som jag eller Didner & Gerge gjorde 1994.

– Nu stängs man ute från PPM om man inte har 500 miljoner och tre års historik. Sedan har du detta med distribution. Det blir svårare att komma in på Avanza och Nordnet och fondtorgen. 

 Nu blir det bara de dominerande aktörerna kvar tror han. Spiltan Fonder har vuxit sig tillräckligt stor för att klara av regelkraven och bolaget har flera anställda som bara jobbar med detta.

Den stora trenden nu är att indexfonder blir allt mer populära och där betalar man en låg avgift. 

– Man säger att man inte ska betala för aktivt förvaltning. Men Spiltan fondee har slagit index i våra aktiva fonder. de har även en smart beta indexfond som köper svenska investmentbolag. Man får stora dela index genom att köpa Investor och Industrivärden. De har de flesta stora bolag på börsen. Latour har flera onoterade bolag och stora innehav i Assa Abloy och Securitas. Vi kryddar genom Kinnevik som bland annat har Zalando, säger Per H Börjesson.

Spiltan fonder har nyligen anställt personal som bara tittar på hållbara investeringar och hur man kan påverka bolagen.

– Spiltan, som investerar i onoterade bolag, kan ställa frågor och tänka på det när vi går in i bolagen. Vi har ett antal exempel där vi försöker påverka och gå med i valberedningar och framförallt att man tänker när man går in bolagen om de är hållbara. Nu är det en hygienfaktor att man tänker på detta.

Vad har varit dina och Spiltans framgångsfaktorer?
– Det var väl att vi hittat förebilder. Jag läste den första biografin om Warren Buffett 1996 och förstod att man skulle vara långsiktig, man ska köpa och behålla.

– Man ska också vara inspirerande vid årsstämmorna. När man tog in sina bekanta, vänner och släktingar så skulle man se aktieägarna som partners. Så var kulturen från början. Det är samma för Buffet. Man ska inte sko sig på aktieägarna och ta ut hög lön. 

Fördelar med att vara långsiktig är att man lär känna bolagen. Dessutom kostar det att byta bolag i portföljen.

– Riskkapitalisterna säger att de är långsiktiga när de lägger fem-sex år på ett bolag men det är otroliga kostnader de lägger på att byta bolag, sedan har man transaktionskostnaderna. På aktiemarknaden tycker man att courtaget är billigt men man har även spreadkostnaderna, skillnaden mellan köp- och säljkursen. Den kan vara tio gånger större än courtagekostnaden. 

Varför har du Warren Buffett som förebild?
– Det är världens bästa aktieplacerare. Han har enkla och sunda principer. Det svåra är att ha karaktären. Det har tagit oss 20 år att bli hyfsat bra. 

– Jag är fascinerad över hur svårt det är att ha karaktären och att välja bra bolag. Det är många som lockas av nya bolag som ska ge 10-20 gånger vinsten istället för att köpa ett stabilt investmentbolag. Med 15 procents årlig avkastning dubblar du pengarna var femte år. Varför är det så tråkigt om man kan få det till 90 procents sannolikhet? Man satsar ändå på det där bolaget som går upp med 100 gånger men det kanske bara är tio procents chans att det lyckas. 

Hur kommer fondbranschen utvecklas de närmaste tio åren?
– Det blir säkert så att det blir större enheter. Ett antal bolag har lagts ned, framförallt de som varit beroende av PPM. Det kommer nog att ske en utslagning av mindre fondbolag. Sedan är det trenden mot de aktiva fonder som verkligen är aktiva samt mot indexfonder.

Han pekar även på att hedgefonder kan få tufft i framtiden och hänvisar till Kalpers, som har världens största fond med Kaliforniens pensionspengar. De valde att kasta ut hedgefonder för fyra-fem år sedan. Anledningen var den så kallade performance-avgiften som ofta tas ut i hedgefonder.

– Vi tar ju fasta avgifter i procent av förvaltat kapital. Det är ett antal hedgefonder som tar dels fasta avgifter men även dels en del av vinsten. Det blir alltid något bra år där man tjänar otroligt mycket pengar som förvaltare. Vi tycker att man ska ha en fast avgift.

– Jag tror även att man kommer att se mindre avkastningsbaserade avgifter. Att folk börjar begripa att man inte ska betala detta.

Per H Börjesson tycker att den svenska fondbranschen har för mycket regelkrav. Han beskriver hur Spiltan sitter stora delar av styrelsemötena med regler, compliance,  riskmanagers, internrevisorer, nya regelverk och ny verksamhetsplan.

– Vad som behövs är att det blir mindre regler. Varför har vi problem med PPM? Jo, för att man tillät telefonförsäljning under 20 år sedan och att man inte haft koll på Finansmyndigheten på Malta. Två bolag har misskött sig och då ska man sänka hela fondbranschen och ta bort valfriheten. Det är en överreglering. Det som behövs är att få ett incitament till långsiktigt sparande. 

Han berättar att Postkodlotteriet är hans favorithatobjekt och att 25 procent av svenska hushåll har postkodlotter. 

– Om man håller på med detta under 50 år är det större chans att bli träffad av blixten än att bli miljonär. Har man väl börjat vågar man inte sluta. Man ger till välgörenhet men 50 procent av intäkterna går till marknadsföring och ägarna. 

Han berättar att han har talat med politikerna om detta. Om att man istället borde satsa 500 miljoner kronor till ett lotteri där alla som månadssparar i fondbolag eller hos banken borde få något med samma incitament, att man vinner något. 

– Alla kan bli rika på aktier, men man får inte ha bråttom. Om man sätter undan 1 700 kronor har du en miljon om 15-20 år. Men alla har bråttom och ska bli miljonär nästa dag. Det är sant att alla svenskar kan bli miljonärer. Man måste pusha folk.

Du fyller 65 snart. Hur länge ska du jobba?
– Jag ska inte gå i pension. Det är farligt, då kan man bli gaggig. Warren Buffett är ju 89 år och är still going strong och träffar sina aktieägare. Men sedan vet man aldrig hur man åldras eller vad man drabbas av. Men jag tror att man mår mycket bättre om man jobbar och ligger i. Nu har jag fördelen att jag är största ägaren och kan styra sin egen tid. Det finns inga regelverk heller när man kastas ut vid en ålder. Sedan har man ju en styrelse som kanske slänger ut en när man börjar bli gaggig…

Per H Börjesson berättar att han varje morgon tar en promenad innan han kommer in till kontoret vid niosnåret. Han läser mycket på kvällar poch helger och gör ingen skillnad på jobb och fritid. Den dagen Realtid besöker Spiltans lokaler på Riddargatan i Stockholm har Per H Börjesson inlett dagen med att gå runt och prata med de anställda, ”walking around management”, som han säger. Senare under dagen ska han ha ett möte om PPM där de ska tala om lobbying och hur de ska ändra trenden.

– Fondbranschen är så dålig. Jag blir frustrerad över att man är så rädd för Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten. Man har varit dålig på att argumentera och skapa opinion. Alla är lite försynta. Jag har föreslagit till Fondhandlarföreningen om att vi borde ha en demonstration nu när valfriheten i PPM är hotad.