Fondbolag och AIF-förvaltare behöver agera i tid för att överleva

De senaste åren har inneburit stora förändringar för hela finansbranschen, där de regulatoriska kraven blivit allt fler och mer omfattande. Implementeringsprojekten har ofta varit stora och komplexa, och många aktörer har önskat att de hade anpassat sig tidigare för att undvika brandsläckning månaderna innan regelverk träder i kraft, men kanske framförallt efter att regelverken trätt i kraft.

Det är inte heller alltid som tillsynsmyndigheterna varit tydliga med vad som förväntats, utan istället gjort justeringar i efterhand. Givet komplexiteten i vissa regelverk är den utvecklingen dock naturlig. Vi ser också att Finansinspektionen allt oftare uttrycker en mer långtgående förväntan vad gäller regelverk relaterat till sund riskhantering generellt, där de så sent som i början av oktober uttryckte att EBA:s riktlinjer för utkontraktering bör verka som riktlinjer för samtliga finansiella aktörer, alltså inte enbart sådana aktörer som explicit omfattas av riktlinjerna.

Regelverksförändringar är kostsamt och kommer ha en fortsatt stor påverkan på fondbolags och AIF-förvaltares verksamhet och lönsamhet. Dels på grund av eventuella kortsiktiga implementeringsprojekt, men också utifrån att de utökade reglerna ofta kräver långsiktiga förändringar som kan vara utmanande att hantera med befintliga resurser. Några exempel på detta är bland annat krav på mer omfattande riskhantering, fler och mer extensiva interna kontroller för att säkerställa regelefterlevnad, fler administrativa uppgifter, men också att systemen måste utvecklas och anpassas, vilket inte alltid kan hanteras internt av bolagen själva.

Vi ser ett fortsatt fokus på digitalisering och AI, för att öka lönsamheten på lång sikt. Många aktörer inom fondbranschen har stora ambitioner och vill ofta gå från noll till hundra, men vår erfarenhet visar att det finns många fördelar med att istället ta små mindre steg. Då får verksamheten anpassa sig successivt till eventuella förändringar och förändrade regler. Vi arbetar dagligen med rådgivning inom detta område för att tillsammans med våra kunder identifiera vad de kan göra redan idag och där ser vi fortsatt en tydlig trend att vända sig externt för att få hjälp med till exempel systemutveckling, complianceverktyg (för till exempel AML-hantering) och administrativ support som ersätter ineffektiva befintliga manuella processer.

Ett annat område som definitivt kommer att stå i centrum och växa ännu mer är hållbarhet, där två nya förordningar kommer att påverka fondbolag och AIF-förvaltare som marknadsför sina fonder som hållbarhetsfonder. Taxonomi-förordningen kommer att sätta ramar för vad som ska anses vara en hållbar investering och ställer krav på fastställande och information om graden av hållbarhet i olika investeringar. Vidare kommer Disclosure-förordningen att ställa nya krav gällande information om hur aktörerna tar hänsyn till hållbarhetsfrågor i till exempel sin riskhantering och kapitalförvaltning.

Regelverken för hållbarhet skiljer sig något från tidigare regelverk. Detta primärt på grund av att implementeringen till stor del kommer att vara strategi- och affärsmässigt relaterad, där fondbolag och AIF-förvaltare kommer att ha stor möjlighet att välja själva i vilken utsträckning de vill implementera kraven. Det kommer således inte endast att finnas utmaningar kring interna faktorer, såsom utökade kostnader kring implementerings- och förändringsprojekt. Givet att allt fler kunder prioriterar att investera i hållbara fonder så kommer även dessa externa faktorer att påverka befintliga fonders attraktivitet, samt fondbolags och AIF-förvaltares konkurrenskraft på marknaden.

För att undvika att bli inaktuella i framtiden ser många fondbolag och AIF-förvaltare redan nu över hållbarhetsaspekten i befintliga fonder och i potentiella nya fonder, där det är helt rätt i tiden att påbörja interna hållbarhetsprojekt för att redan nu identifiera vilka förändringar man kan göra idag, men också de man kommer att behöva göra i en nära framtid.

Vi kan förvänta oss fler regelverk de kommande åren, framför allt Post-Brexit, men också allt eftersom den tekniska utvecklingen rusar framåt. Vi tror att proaktivitet är ett nyckelord för att lyckas med implementering och regelefterlevnad.

Då blir ”man kan aldrig börja för tidigt” ett nyckelordspråk för att undvika brandsläckning och negativa ekonomiska effekter. På så sätt kan man också bygga en stadig regelverksgrund, för att i tid kunna lägga fullt fokus på optimering, effektivisering och vidareutveckling av affären för att öka lönsamheten, innan andra aktörer redan utvecklar samma potentiella affärsidé. Först på bollen brukar vara ett vinnande koncept, och för att kunna vara det i den föränderliga värld vi lever i idag, måste man börja anpassa verksamheten redan idag för att överleva.

Alexandra Prochéus
Regelverksspecialist, PWC