FOI-experten om de oönskade effekterna av sanktionerna

Nu talar västvärldens politiker om att sätta en välvässad nagel i ögat på ryska, superrika affärsmän, så kallade oligarker.  

Det talas om inreseförbud och bland annat Storbritannien hotar att konfiskera ryska tillgångar som finns i landet.  

– Putins oligarker kommer inte att kunna gömma sig någonstans, har landets utrikesminister Liz Truss sagt i en intervju.  

Men Andreas Johnson, ekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, fruktar att den typen av sanktioner inte skulle få avsedd effekt.   

– Ryssland är en auktoritär regim som kan kompensera oligarkerna på olika sätt ekonomiskt. Om de här personerna inte blir önskvärda någonstans i västvärlden är ju risken att de knyts upp ännu hårdare till Putin.  

Så deras eventuella missnöje skulle inte kunna påverka Putins beslut? 
– Jag tror att Putin väldigt mycket tar sina beslut själv. Och oligarkerna har i det stora hela visat sitt stöd mot Putin så här långt.  

Vilka sanktioner kan då ge effekt? 
– Man skulle kunna rikta in sig mot de större bankerna och centralbanken – stänga ute dem från det finansiella systemet. Det skulle kunna skapa stor oro på ryska finansiella marknader, säger Andreas Johnson och fortsätter:  

– Svartlistas de större bankerna och centralbanken skulle det kunna resultera i en kraftig försvagning av rubeln och att bankerna går omkull då befolkningen försöker ta ut sina tillgångar i utländsk valuta. Det skulle kunna leda till social oro. 

USA hotar även med exportkontroller.  

– USA exporterar en hel del högteknologivaror – exempelvis halvledare – som Ryssland är beroende av och som bland annat används inom försvarsindustrin. USA har lagstiftning så att man enkelt ska kunna stoppa den här exporten till Ryssland. Och det skulle kunna ha en effekt. 

Samtidigt har Ryssland ända sedan 2014 ansträngt sig för att bygga upp ett skydd mot sanktioner.  

– Den ryska centralbanken har byggt upp sin valutareserv för att kunna använda den vid finansiell oro. Man driver också en väldigt stram finanspolitik vilket gör att Ryssland har starka statsfinanser. Här har höga olje- och gaspriser bidragit.  

Ryska regimen har också medvetet försökt styra om handeln – från väst mot Asien.  

– Man har exempelvis fördyrat livsmedelsimporten från väst. Och man försöker använda mindre utländsk valuta. Det höga oljepriset hjälper också till att göra Ryssland mindre sårbart för sanktioner, säger Andreas Johnson och fortsätter: 

– En tänkbar åtgärd är att Europa stänger ned sin import av olja och gas från Ryssland. Det skulle naturligtvis kunna ha en väldigt kraftfull effekt – Ryssland skulle tappa exportintäkter som på kort sikt inte går att ersätta. Samtidigt får då väst problem med de redan väldigt höga olje- och gaspriserna som skulle skjuta upp i höjden ännu mycket mer.  

Väst drabbas också av sanktionerna. Hur uthålliga kan Europa och USA vara?  
– Det går inte att svara på i dagsläget. Man måste göra en bedömning avseende hur mycket skada man är beredd att ta för att försöka påverka Rysslands beteende.  

Kan Kina komma att införa sanktioner mot Ryssland? 
– Det tror jag inte. Snarare tvärtom. Det här kan leda till att Kina och Ryssland ökar sitt samarbete. Länderna samarbetar redan om ett betalningssystem som syftar till att man ska kunna handla utan att blanda in dollar.