Fingerprints huvudägare driver genom sin advokat tesen att han är förföljd av media och Ekobrottsmyndigheten. Men det är faktiskt ingen rättighet att handla hur som helst i ett börsbolag. Som storägare måste man också tåla att bli synad.
Fingerprintägare med problem
Mest läst i kategorin
Efter att ha lagt tre månader på att gå igenom Fingerprint Cards historia inför publiceringen av boken Fingerprint – the story, som släpps denna vecka, trodde jag att jag sett allt som kan hända i ett börsbolag.
Konstaterad insiderbrottslighet, spekulativ handel på styrelse- och ledningsnivå, omfattande användning av kapitalförsäkringar för att undvika insyn, korruptionsanklagelser, ständiga maktkamper och en informationsgivning som lämnat mycket att önska är några av ingredienserna.
Allt detta står mot den andra sidan av Fingerprint, entreprenörsdrömmen där många års idogt arbete och hård kamp till sist gav utdelning. Den fula ankungen som blev ett miljardföretag. Också det en unik resa i svensk börshistoria.
Det kunde varit ett musikaldrama men är i högsta grad verklighet på en marknadsplats nära dig. Efter många stormiga år kunde man tro att lugnet skulle sänka sig över bolaget, att det 2017 var dags för att gå in i en mognare fas. Det som den operativa ledningen i Fingerprint så länge försökt lyfta fram.
Men under inledningen på året är det istället fulspelet kring bolaget som lett till nya rubriker och tonvis med spekulationer på chattar och i sociala medier. Det började med polisanmälan om misstänkta marknadsmanipulation där ett gäng blankade hedgefonder pekas ut. Realtid.se var först med nyheten om anmälan som snabbt ledde fram till en förundersökning på Ekobrottsmyndigheten.
Att en utredning satts igång hälsades med glädje av många som under lång tid misstänkt att något inte stått rätt till med handeln.
Men glädjen blev kortvarig när det på måndagsförmiddagen blev känt att Ekobrottsmyndigheten gjort en ny razzia mot misstänkt insiderbrottslighet kopplad till Fingerprint. Det är den fjärde rundan med husrannsakningar som gjorts sedan 2012, och den andra som riktar sig mot tidigare vd:n och nuvarande huvudägaren Johan Carlström. Carlström som redan står åtalad för insiderhandel och som ska upp i rätten tillsammans med ytterligare tre personer i april senare i vår.
Av den information som lämnats av Ekobrottsmyndigheten framgår att det är aktörer i marknaden som slagit larm om otillbörlig handel inför prognosjusteringen den 8 december förra året. Exakt vad som hänt är inte känt men mycket talar för att det är Johan Carlström som sålt aktier inför den negativa nyheten. De nya misstankarna finns alltså inte med i det redan väckta åtalet.
Av hans advokats kommentarer att döma har Johan Carlström lämnat en välgrundad redogörelse i de första förhören. Alla misstankar förnekas rakt av. Advokat Per E. Samuelsson kallar EBM:s tillslag för ett misstag och han bedömer att saken inte kommer att leda någon vart. Den som tagit del av dokumenten i det redan väckta åtalet mot Carlström känner igen sig rakt av. Tonläget är högt uppskruvat på båda sidor.
Det nya den här gången är att Lars Söderfjell för första gången dragits in i en brottsutredning. Söderfjell har, trots sina nära band till Carlström, hittills lyckats hålla sig på armlängds avstånd från den mörka delen av Fingerprints historia.
Som aktiechef på Swedbank har han haft en karriär vid sidan om Fingerprint och fått vara den som representerat Fingerprints huvudägare i styrelsen när Carlström gjort sig omöjlig. Söderfjells ägarandel i maktbolaget Sunfloro har sakta men säkert minskat till förmån för Johan Carlström som steg för steg ökat sin ägarandel sedan 2010. Att rollerna inte varit helt lätta att förena blev dock tydligt i höstas då Söderfjell fick ta tjänstledigt från bankjobbet på obestämd tid efter flera medieavslöjanden kring Fingerprint.
Lars Söderfjell har så vitt känt är inte haft något större innehav av B-aktier eller optioner och har därmed heller inte fått skörda de stora vinster som Johan Carlström fått del av. Frågan är vad han nu känner när han dragits in i en insiderutredning där han själv sitter som misstänkt. Har han varit med och handla i aktien är det en sak, men har han bara utnyttjats som informationskälla kan saken bli en helt annan. Enligt kommentarer från Ekobrottsmyndigheten är misstanken just att Lars Söderfjell ska ha förmedlat information till Johan Carlström.
Har Carlström gått bakom ryggen på Söderfjell för egen vinnings skull är frågan om inte måttet är rågat. Det borde åtminstone vara det.
Men hittills vet vi mycket lite och ska man tro Per E. Samuelsson så kommer utredningen snart vara nedlagd. I kommentarer till media på måndagen hävdar han istället rent ut att de nya misstankarna från Ekobrottsmyndighetens sida beror på att myndigheten har dragits med i en kampanj mot Carlström. Ursprunget ska vara en personlig vendetta som pågått under flera år om man ska tro Samuelsson.
Skulle detta stämma är det givetvis en skandal men frågan är om påståendet bär sannolikhetens prägel? Den som går igenom den redan offentliggjorda förundersökningen mot Johan Carlström ser snabbt att denne mycket aktivt har gjort spekulativa affärer i aktier och warranter under lång tid. Bara under perioden 2010-2013 överstiger handeln över 100 affärer.
Talet om illasinnade rykten och kampanjer faller platt för det är ingen som har tvingat Johan Carlström att handla vältajmat inför kurspåverkande nyheter. Ändå har han historiskt tagit stora risker på marknaden, inte bara rent pengamässigt utan inte minst ryktesmässigt då en insider som storhandlar i den egna aktien har ögonen på sig.
Att minimera risken att någon ens ska kunna bli misstänkt för att sko sig på ett informationsövertag är det som präglat hela kulturen kring insynshandel på börsen. Den bör bara ske i väl avgränsade perioder då informationsskillnaderna mellan insider och outsider är så liten som möjligt.
Som röstmässigt största ägare och ordförande i valberedningen är Johan Carlström idag ingen formell insider men han har fortfarande ett stort ansvar. I sociala medier har han under lång tid haussat Fingerprint och kritiserat blankare och sådana som påpekat brister hos bolaget.
Skulle han då ännu en gång ha gjort sig skyldig till spekulativa affärer, tvärt emot hans officiella hållning, är det djupt problematiskt. Det gäller oavsett om misstankarna om insiderbrott håller eller inte.