Finansskatten – en tillväxtfientlig skatt

Flera aktörer inom finanssektorn har protesterat högljutt. Svenska bankföreningen, Stockholms handelskammare och Finansförbundet har varit allt annat än blygsamma i sin kritik.

Finansminister Magdalena Andersson är dock positiv till en finansskatt, eftersom hon anser att storbankerna har möjlighet att betala in mer pengar till statskassan, då deras vinster ligger på 80 miljarder kronor efter skatt.

 – I ett läge när den finansiella sektorn står inför en stor omdaning är det viktigt att inte införa skatter som får negativa effekter på jobben, säger Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, till Realtid.se.

Maria Malmer Stenergard, moderaternas skattepolitiska talesperson, uppger för Realtid.se att hon anser att förslagen om en finansskatt i finanssektorn behöver analyseras ytterligare.

 – Förslaget riskerar att få till följd att konsumenterna, hushållen och pensionsspararna får känna av högre avgifter till följd av de högre avgifterna i branschen. Vi ser även att arbetstillfällen riskerar att försvinna från Sverige, eftersom det blir dyrare för bankerna att anställa personal.

Enligt Maria Malmer Stenergard är det inte fel att någon slags skatt införs i branschen, för att utjämna den skattefördel som branschen under lång tid har åtnjutit, men den får inte bli en ensidig skattehöjning.

– Vårt förslag är att om man inför en sådan här skatt måste man kompensera med andra skattesänkningar, till exempel en sänkning av bolagsskatten. I Norge är finansskatten utformad så att den står i proportion till ett företags vinst och lönekostnader och inte enbart lönekostnaderna. Den här lösningen slår inte lika hårt mot en affärsmodell med stor närvaro hos kunder. Alla varianter måste övervägas.

Hur det slutgiltiga förslaget på en finansskatt kommer att se ut återstår att se, eftersom förslaget nu ska ut på remiss.

– Jag förutsätter att regeringen lyssnar på kritiken, säger Mats Persson.

Magdalena Andersson har stora förhoppningar om att en skatt på finanssektorn kommer att gå igenom i riksdagen inom den nuvarande mandatperioden.

Om förslagen i utredningen går igenom hoppas regeringen att få mellan 3,7 och 7  miljarder årligen i skatteintäkter.