Finanssektorn upprätthåller klimatkrisen

Det senaste året har tre, lika avgörande som dramatiska rapporter, om tillståndet i världen presenterats av internationella vetenskapliga paneler. Den övergripande slutsatsen är uppenbar: Om vi inte ändrar de nuvarande pengaflöden som idag styr vår ekonomi så kommer finansbranschen att driva världen mot undergång.

I oktober förra året presenterade FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change, specialrapporten om 1,5 graders uppvärmning. Rapporten visade på de förödande konsekvenserna i form av okontrollerbara dominoeffekter på ekosystemen och uppvärmningen om temperaturökningen tillåts närma sig 2 grader. Rapporten gjorde det tydligt att världen skyndsamt måste ställa om för att förhindra de värsta effekterna av den globala upphettningen. Helt avgörande för att de ska ske är att användningen av fossila bränslen upphör. Redan 2030 måste utsläppen från fossila bränslen enligt IPCC halveras för att vi ska klara att hålla oss under 1,5 grader.

Sex månader därefter kom IPBES larmrapport om läget för världens djurliv. Av åtta miljoner arter hotas mellan en halv och en miljon arter av fullständig utrotning. Klimatförändringar och människans resursanvändning är den stora anledning till denna förlust som inte kan kallas något mindre än en massutrotning.

För några veckor sedan kom ännu en specialrapport från FN:s klimatpanel. Rapporten har kopplat ihop människans markanvändning med klimatförändringar och gör det tydligt att köttkonsumtion och skogsskövling är två stora bovar i rådande klimatkris.

Och det är här bränderna i Amazonas kommer in. Rapporten förebådade på ett närmast kusligt sätt de skogsbränder som nu drabbar Amazonas regnskog. Regnskog huggs ner och bränns upp dagligen världen över för att tillgodose ett ohållbar industriellt jordbruk. Ett jordbruk som idag står för 80 procent av den globala skogsskövlingen. Den dramatiska ökningen av skogsbränder i år har alltså en tydlig koppling till Brasiliens president Bolsonaros regerings systematiska nedmontering av regelverk och institutioner, som har haft i uppgift att övervaka och skydda regnskogen. 

Utländska investerare har ett enormt inflytande över utvecklingen i Amazonas. Banker och investerare spelar en avgörande roll genom investeringar i eller utlåning av miljarder dollar till sojaodling eller boskapsskötsel vars verksamhet vi ser följderna av i dagens bränder.

Medan Arktis is smälter och Amazonas skogar brinner fortsätter kapitalet att flöda in i bolag som driver på den globala upphettningen och massutrotning av arter för att leda oss till en varmare, artfattigare värld där skogsbränder och extremväder blir vardag.

Den globala finanssektorn är navet som upprätthåller och förvärrar denna kris. Men de kan nu också bli räddningen. Finanssektorn måste tvingas att gå från att vara en del av problemet till att bli en viktig del av lösningen.

Därför måste Sveriges finansbransch nu göra en systematisk granskning av sig själv, både statligt och privat. Så länge som vi exempelvis har statliga pensionsfonder och en finansbransch som smörjer fossilindustrin kommer vi aldrig kunna stoppa den klimatkris vi är. 

Vi har inte tid att vänta på att börsmäklarna ska hoppa av fossiltåget just innan det kraschar. Vad som måste till är att växla spår och staka ut en helt ny kurs. En finansbransch som agerar inom hållbarhetsmålen och de planetära gränserna, inte som idag då man tänjer på och överskrider dem.

Enligt Parisavtalet har Sverige och världens länder förbundit sig att ”göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling”. Tvingande lagstiftning kommer förr eller senare men för varje dag vi väntar förlorar vi handlingsutrymme och åtgärderna kommer att bli mer drastiska och kännbara ju längre vi skjuter problemen framför oss. Vad väntar vi på?

Regeringen måste nu gräva där den står och det skyndsamt. De behöver att senast under denna mandatperiod slå fast en handlingsplan för hur en fossilfri och hållbar finanssektor kan agera i överensstämmelse med riksdagens klimatmål, klimatavtalet från Paris och FN:s globala hållbarhetsmål. Som den svenska regeringen faktiskt skrivit under.

Parul Sharma, Sverigechef, Greenpeace.

Rolf Lindahl, talesperson klimat och energi, Greenpeace.