Finanspolisen vässar sitt arbete mot penningtvätt

– Jag vill ge en ödmjuk bild. Vi vill göra mer, men det går åt rätt håll. Vår rating har gått upp i en oberoende internationell granskning  har vi klarat oss väl och blivit uppgraderade 2018, säger  Nicklas Lundh som svar på kritiken i Svenska Dagbladet om finanspolisens arbete mot penningtvätt.

Lundh hänvisar till en granskning av Financial Action Task Force (FATF), som är en mellanstatlig organisation som skapades 1989 på uppdrag av G7 och bland annat sätter standarder för att bekämpa finansiella brott.

Finanspolisen arbetar hårt för att i år få färdigt ett nytt och uppdaterat IT-system och anställa fler personer, vilket enligt Lundh kommer att underlätta arbetet mot penningtvätt.

– IT-systemet kommer att underlätta för oss och i vår återkoppling tillbaka till verksamhetsutövarna, det vill säga bland annat bankerna. Det kommer innebära en mer strukturerad inrapportering och effektivare omhändertagande av rapporteringen.

Finanspolisen är inne i en “omfattande” rekryteringsprocess, men Lundh vill inte uppge hur många anställda finanspolisen väntas ha i slutet av året.  

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet på måndagen riktar Nordea kritik mot att finanspolisen, med 35 anställda, är bromskloss i arbetet mot penningtvätt.

Men Mikael Bjertrup, Nordeas chef för motverkande av ekonomisk brottslighet, säger till Realtid att det handlar inte om att utse någon syndabock i arbetet mot penningtvätt.

– Mitt budskap är att alla intressenter måste samarbeta närmare för att lösa det faktiska problemet. Det är bara genom ökat samarbete mellan banker, politiker, polisen och andra myndigheter som de ekonomiska brottslingarna skulle få det riktigt svårt, säger Bjertrup.  

– Det handlar inte om att hitta en syndabock, jag är säker på att polisen gör sitt yttersta med de resurser som de har men behöver förstärkning för att möta det ökande antalet av SAR:s (Suspicious Activity Report).

Bjertrup säger att det även kan behövas förändringar i lagstiftningen. I dag är banker förhindrade enligt lag att dela information som skulle hjälpa i kampen mot penningtvätt.

Nordea har, enligt Bjertrup, investerat 700 miljoner euro sedan 2015 i riskhantering, regelefterlevnad och ökad motståndskraft och har idag mer än 1 500 anställda som arbetar enbart med att motverka penningtvätt och annan finansiell brottslighet, jämfört med 400 personer för fyra år sedan.

Förra året rapporterade svenska banker och finansieringsrörelser 14 400 misstänkta fall av penningtvätt till finanspolisen, en uppgång med 18 procent från 2017 och med 150 procent sedan 2015. Totalt fick finanspolisen in 19 300 misstänkta fall av penningtvätt i fjol eftersom även andra bolag, som betaltjänstföretag och kasinon, rapporterar.Samtidigt ökade antalet unika rapportörer från 228 till 356 under förra året, en ökning med 56 procent. Finanspolisen har ökat sina anställda med sju personer till 35 anställda jämfört med 2015, enligt uppgifter från SvD och finanspolisen.