Realtid

Finansinspektionen kritisk till Riksbankens e-krona

Många remissinstanser ifrågasätter syftet och värdet med en e-krona.
Många remissinstanser ifrågasätter syftet och värdet med en e-krona.
admin
admin
Uppdaterad: 20 mars 2019Publicerad: 20 mars 2019

20 remissinstanser har lämnat synpunkter på Riksbankens e-krona. Finansinspektionen jämför Riksbankens förslag med det floppande cashkortet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

”Ett flertal av svaren pekar på att det kan finnas andra verktyg att uppnå Riksbankens mål med en e-krona”, skriver Riksbanken själv i sin sammanställning. 

Riksbanken framhåller att många är positiva. Myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan ser en möjlighet att effektivisera sina in- och utbetalningar. 

Enligt flera remissinstanser har e-kronan potential att stärka Sveriges beredskap och robusthet vid kriser eller störningar i samhället.

Men många ifrågasätter själva värdet med Riksbankens e-krona. Svenska Handel skriver att organisationen i dagsläget inte ser behovet av ytterligare ett betalningsalternativ. Även Sparbankernas Riksförbund ifrågasätter nyttan med e-kronan.

Finansinspektionen, FI, jämför Riksbankens förslag om en värdebaserad e-krona med cash-kortet som lanserades 1997 och blev en stor flopp. 

FI anser inte heller att Riksbankens utredning ger tillräckligt underlag för att gå vidare och vill se en större offentlig utredning.

”Minskad efterfrågan på kontanter är inte ett uttryck för att kronan försvagats som betalningsmedel, värdebevarare eller räkneenhet, de tre funktioner som traditionellt kopplas till begreppet ’pengar’. Rapportens oro för att tilltron till ’penningsystemet’ är hotad är därför obefogad, skriver FI.

Enligt Bankgirot återstår att förstå hur olika aktörer på marknaden ska få incitament att hantera e-kronor och hur e-kronan ska finansieras. 

ANNONS

”Ytterligare en fråga är hur omvandling/växling mellan e-kronor och affärsbankspengar ska gå till”, skriver Bankgirot i sitt remissvar.

Riksgälden är hyfsat positiv men skriver i remissvaret att det grundläggande syftet med e-kronan inte är tydligt. Riksgälden påpekar också att det är förenat med stora kostnader att utveckla betalningssystem:

”Rapporten berör inte hur Riksbanken avser få täckning för sina kostnader med e-kronan”.

Swedish Fintech Association skriver att Riksbankens rapport är baserad på forskning om blockkedjetekniken som är utdaterad.

Många är positiva i allmänna ordalag. Post- och telestyrelsen, PTS, skriver:

”Riksbankens e-krona är en intressant möjlighet som i framtiden skulle kunna bidra till att lösa flera av de utmaningar som uppstår till följd av digitaliseringen. PTS är därför positiv till Riksbankens förslag att fortsätta arbetet inom e-krona-projektet”.

De flesta remissinstanserna vill se en statlig utredning om e-kronan, vilket är i linje med vad Riksbanken själv föreslår.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS