Finansdepartementet reviderar upp tillväxten i år till 4,9 procent

Svensk ekonomi väntas växa 4,9 procent i år, en upprevidering med 0,5 procentenheter jämfört med förra prognosen. BNP-nivån i Sverige är tillbaka på de nivåer som förutspåddes före krisen. Det framgår av ett pressmeddelande från Finansdepartementet.

Läget i pandemin är fortsatt osäkert men svensk ekonomi har hittills återhämtat sig starkt. I år är BNP på en högre nivå än före pandemin. Tillväxten 2021 drivs framför allt av hushållens konsumtion, som minskade kraftigt i spåren av pandemin, men också av investeringar.

–Återhämtningen har gått snabbt jämfört med tidigare lågkonjunkturer och svensk ekonomi har klarat sig väl jämfört med många andra länder i EU. Att vi gick in i krisen med historiskt starka statsfinanser har varit avgörande för den snabba återhämtningen, säger Mikael Damberg.

Även nästa år bedöms tillväxten bli hög, om än något lägre än i år. Finansdepartementet bedömer att BNP växer med 3,4 procent 2022 och 1,4 procent 2023.

Att tillväxttakten avtar något nästa år beror bland annat på att återhämtningsfasen till viss del är passerad och att störningar i de globala leveranskedjorna och komponentbrist i industrin gör att många företag har fortsatta problem med att möta efterfrågan. Även den senaste tidens ökade smittspridning bedöms påverka den ekonomiska aktiviteten.

Energipriserna har ökat tydligt i Europa under andra halvåret i år. Det har bidragit till en hög inflationstakt i många europeiska länder, inklusive Sverige. Inflationstakten i Sverige väntas dämpas under loppet av nästa år då bidraget från energipriserna väntas bli lägre.

Arbetslösheten bedöms uppgå till 8,9 procent i år och falla tillbaka till omkring 7 procent 2023, vilket är samma bedömning som i förra prognosen.

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas till minus 0,8 procent av BNP 2021. Det innebär en förstärkning på närmare 2 procent av BNP jämfört med 2020 då de offentliga finanserna tyngdes av konjunkturnedgång och omfattande krisåtgärder. Sparandet förväntas vara nära balans 2022 och förstärkas ytterligare därefter följande år. Överskotten i de offentliga finanserna bidrar de åren till en lägre skuld i offentlig sektor. Sveriges bruttoskuld som andel av BNP tillhör de lägsta bland EU:s medlemsländer, skyddsvallarna i svensk ekonomi är goda, framhåller Finansdepartementet.