Medelstora banker och kreditmarknadsbolag förlänger ofta blancolån – vilket kan leda till att räntan blir högre än själva lånet. Något som främst drabbar människor som redan har ekonomiska problem. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen (FI).
FI: Nischaktörer tjänar pengar på utsatta
Mest läst i kategorin
FI har kartlagt marknaden för blancolån, vilket resulterat i en ny rapport.
– Vi har sett att risken för överskuldsättning ökar samtidigt som vi ville få en bättre överblick över marknaden, säger finansinspektören Jonas Skärström på FI som gjort undersökningen och som var en av talarna på myndighetens Konsumentskyddsmarknadsdag 2017 förra veckan där rapporten presenterades.
Han berättar att så kallade nischaktörer "sticker ut i kartläggningen". En nischaktör är, enligt FI:s definition, en medelstor bank eller kreditmarknadsbolag som främst tjänar pengar på blancolån eller konsumtionslån som myndigheten kallar det.
Lägger om lån
Undersökningen visar att blancolån ofta sägs upp i förtid av låntagaren – utan att betalas tillbaka. Istället är det vanligt att nischaktören lägger om det till ett större lån med längre löptid.
Enligt rapporten är den vanligaste formen av blancolån så kallade annuitetslån. Det innebär att låntagaren betalar ett fast ränte- och amorteringsbelopp varje månad. I takt med att lånet betalas av ökar amorteringsandelen, medan räntedelen minskar.
– På kort sikt sänker man sina månadskostnader, men den totala kostnaden blir ofta högra på längre sikt. Ett lån som är redan är dyrt riskerar att bli ännu dyrare, säger Jonas Skärström.
I mer än hälften av de undersökta fallen är det låneförmedlare som tar initiativ till och föreslår att lån ska läggas om. Och låneförmedlarna får provision på ibland 7-8 procent, vilket ökar risken för intressekonflikter.
– I de fall där krediter snurrar runt kan man börja undra vilken kreditprövning som gjordes från början och om den kanske aldrig skulle ha beviljats säger Jonas Skärström.
Små marginaler
Kartläggningen visar också att de som tar blancolån med hög ränta ofta har ekonomiska problem. De beskrivs som en särskild riskgrupp på grund av låg inkomst, små marginaler eller betalningsanmärkningar. Och Jonas Skärström bedömer att de kan vara benägna att ta större eller dyrare krediter än deras ekonomi klarar av.
Han påpekar dock att det är viktigt att inte enbart titta på blancolån, utan på hela skuldbördan som ofta inkluderar många olika typer av krediter.
– Därför är det viktigt att företagen tänker på sin omsorgsplikt och ser till deras kunder inte ta överskuldsätter sig, säger Jonas Skärström.
Ökad samverkan
Mot bakgrund av det ska FI under året genomföra fler riktade tillsynsinsatser för att kontrollera om konsumenter beviljas lån de har råd med.
Konsumentverket, FI och Kronofogdemyndigheten ska därtill samarbeta mer för att motverka överskuldsättning. Projektet pågår till och med juni 2019 och omfattar bland annat utbyte av kunskap och erfarenheter.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.