FI: "Ekonomiska och politiska risker för Sverige"

– Det är inte möjligt för Sverige att delta i bankunionen på likvärdiga villkor. Särskilt i kritiska lägen kan Sveriges ställning som icke euroland få betydelse. Samtidigt rör bankunionen beslut som är avgörande för finansiell stabilitet och hur finansiella kriser hanteras. Båda är områden av stor samhällsekonomisk betydelse, där ett politiskt ansvar kommer att utkrävas, skriver FI.

Enligt FI:s bedömning finns även skillnader när det gäller möjligheterna till uppföljning och utvärdering av tillsynen som bör uppmärksammas inför ett beslut om att gå med i bankunionen.

När det gäller tillsynens inriktning utgår FI och ECB från samma regler och riktlinjer. FI har djupare kunskaper om svenska banker och svenska förhållanden medan ECB har stordriftsfördelar på sin sida, men båda tillämpar metoder med god förmåga att värna den finansiella stabiliteten.

Utredningen bedömer att FI skulle behöva större resurser än i dag för att klara sitt ansvar inom bankunionen. Att FI har små resurser är ingen nyhet. Om FI:s resurser förstärks även om Sverige står utanför bankunionen, kommer FI att kunna leverera både mer och bättre tillsyn, skriver myndigheten.

Riksbanken är till skillnad från Finansinspektionen positiv till bankunionen. 

– Svenska banker har en omfattande gränsöverskridande verksamhet, framför allt inom EU. Därför passar en EU-gemensam tillsyn och resolution den svenska banksektorn bättre än en nationell sådan. Riksbankens sammantagna bedömning är därför att bankunionen har goda förutsättningar att fungera väl för Sverige, skrev Riksbanken i sitt remissvar som överlämnades under torsdagen.