Bäst avkastning ges ofta på de investeringar som för tillfället är de mest impopulära. Det skriver Erik Lundkvist, Chief Investment Officer på Coeli.
Fem skäl att öka andelen nordiska företagsobligationer i din portfölj
Realtid.se
Uppdaterad: 28 maj 2020Publicerad: 28 maj 2020
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När covid-19-paniken tog ett strypgrepp på de finansiella marknaderna under fyra veckor från och med den 24 februari var nordiska företagsobligationer ett av de tillgångsslag som drabbades absolut hårdast. På den svenska marknaden skapade oron för lågkonjunktur och ökade företagskonkurser en sällan skådad likviditetskris.
Investerare tog inom loppet av några veckor ut cirka 23 miljarder kronor från nordiska företagsobligationer, vilket motsvarar nästan 13 procent av de totala tillgångarna i dessa fonder. I Norge blev situationen ännu värre eftersom det samtidigt bröt ut en oljekris som resulterade i kraftiga prisfall för både olja och den norska kronan.
I normala fall är det en styrka att investerare i de nordiska länderna har stort ägande i varandras obligationsmarknader. När ett enskilt land har problem passar investerare från övriga nordiska marknader på att fyndköpa, vilket stabiliserar marknaden. Men den här gången fungerade inte den modellen eftersom alla de nordiska marknaderna samtidigt drabbades av vad som närmast går att likna vid en perfekt storm. Hastigheten med vilken företagsobligationerna föll i värde blev historisk – ett lika stort prisfall som tog 18 månader under finanskrisen 2008-2009 tog blott en månad den här gången.
En sammanvägning av nordiska företagsobligationsfonder visar att fonder som investerar i företagsobligationer med en hög kreditvärdighet (så kallade investment grade) har återhämtat cirka 45 procent sedan botten och fonder som investerar i företagsobligationer med lägre kreditvärdighet (högavkastande så kallade high yield) har återtagit cirka 35 procent sedan botten. Stockholmsbörsens breda index, SIX PRX, sjönk från toppen i slutet av februari till botten i slutet av mars med cirka 35 procent och sedan dess har närmare två tredjedelar av fallet återhämtats. Ett annat sätt att se på det är att Stockholmsbörsen föll till samma nivå som den stod i fem år tidigare och har därefter återhämtat allt utom de sista åtta månadernas uppgång före krisen.
unnamed.png
Källa: Refinitiv och Coeli
Flertalet av de namnkunniga nordiska företagsobligationsfonderna som föll till samma nivå som för cirka fyra år sedan MEN där återhämtningen har varit betydligt blygsammare och fonderna befinner sig i dagsläget på nivåer som senast sågs för drygt tre år sedan.
ANNONS
ANNONS
unnamed_1.png
Källa: Morningstar Direct och Coeli
Krisen i företagsobligationsmarknaden har blottat en rad svagheter som behöver rättas till. Företagsobligationsmarknaden fyller en viktig funktion men det finns ett stort behov hos både företagen som lånar, investerare och finansmarknadens mellanhänder att marknaden ska fungera bättre i framtiden.
För att göra sig attraktivare kommer sannolikt fler företag än tidigare ta kostnaden för att få ett officiellt kreditbetyg. Bankerna som tjänar pengar på att hjälpa företagen att låna på obligationsmarknaden kommer tvingas ta större ansvar för andrahandsmarknaden och förbättra likviditeten. Företagen kommer i sin tur sannolikt att behöva betala högre räntor när de lånar på obligationsmarknaden än före krisen för att attrahera investerare.
Efter den mycket kraftiga återhämtningen på aktiemarknaden skulle säkerligen flertalet portföljer återfå bättre balans av att minska det som utvecklats starkast och återinvestera det i tillgångar som exempelvis företagsobligationer vars återhämtning går långsammare.
Ett talande exempel är Volvo vars aktie har återhämtat 50 procent av fallet. Före krisen handlades Volvos obligation med förfall 2025 med en ränta på 0,75 procent över riskfri ränta (så kallad kreditspread), under krisen ökade kreditspreaden till 2,1 procent som högst. Obligationen handlar nu med en ränta över riskfri på 1,9 procent, alltså mer än dubbelt så hög kreditspread. Avkastningen för obligationsinvesteraren är alltså betydligt högre så länge som bolaget inte går i konkurs.
Den största risken för företagsobligationsinvesterare är densamma som för aktie- eller fastighetsinvesterare, det vill säga att pandemin återkommer i en andra kraftig våg och fördjupar den ekonomiska krisen och ökar antalet företagskonkurser. Däremot är risken för ännu en likviditetskris låg då Riksbanken i likhet med flertalet av centralbankerna i västvärlden har börjat stödköpa vissa typer av företagslån och skulle kunna utöka stödet vid behov.
ANNONS
Sammanfattningsvis
- Företagsobligationsmarknaden har återhämtat betydligt mindre av värdefallet än aktiemarknaden
- Förvärras konjunkturutsikterna av en andra virusvåg är nedsidesrisken betydlig lägre för företagsobligationer än för aktier i relation till fallet i mars
- Företagen kommer få betala högre räntor på nya obligationslån än före krisen för att attrahera investerare och kompensera för den högre konkursrisken
- Västvärldens centralbanker står redo att stötta obligationsmarknaderna med stödköp
- Bäst avkastning ges ofta på de investeringar som för tillfället är de mest impopulära
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
