Fastighetssektorn i riskzonen

Även om en investering i högavkastande (high yield-) obligationer historiskt varit mer stabil än en investering i aktier brukar samtidigt avkastningen på högavkastande obligationer ha en hög samvariation med avkastningen på aktier. Men i spåren av den kraftiga konjunkturavmattningen och fallande börskurserna är även denna marknad nu osäker.

– Detta prisfall kan accentueras ytterligare i det fall det skulle uppstå utflöden ur de fonder som investerat i högavkastande obligationer och därmed behöver sälja en del av sina innehav för att möta dessa utflöden, säger Louis Landeman, kreditchef för företagsobligationer på Danske Bank i Sverige.

I förlängningen kommer detta att medföra dyrare och eventuellt också mer begränsad tillgång till finansiering för de bolag som är aktiva på marknaden.

På den amerikanska high yield-marknaden är energisektorn en relativt stor andel av totalen. Det fallande oljepriset kan därför sätta ökad press uppåt på konkursnivån bland amerikanska high yield-bolag. 

– I Europa och i Sverige utgör däremot energisektorn en betydligt mindre andel av marknaden, och från det perspektivet behöver inte det låga oljepriset i sig utgöra någon större risk för den svenska eller europeiska high yield-marknaden. På den svenska high yield-marknaden är det istället fastighetssektorn som är den största enskilda sektorn, säger Louis Landeman.

Priset på högavkastande obligationer påverkas av riskaptit, förväntan om den framtida konjunkturutvecklingen och i förlängningen nivån på företagskonkurser. 

Enligt en artikel i Dagens Industri den 9 mars tror Deutsche Banks chefsekonom David Folkerts-Landau att risken är överhängande för att oljeraset sprider sig till high yield-obligationer, först kopplade till energi men sedan även bredare.

Sedan tidigare har Deutsche Bank prognostiserat att hela 15 procent av high yield-obligationerna skulle ställa in betalningarna.

Ratinginstitutet Moodys har i sin basprognos för slutet av 2020 en nivå på konkursnivån för high yield-marknaden globalt på strax över 3,5 procent. I sitt mest negativa scenario ökar dock konkursnivån enligt Moodys till cirka 10 procent.

– Det skulle i så fall skulle vara i paritet med nivån vi såg 2002 och strax under nivån under finanskrisen, 13 procent. Detta är dock rörlig materia som även kommer att påverkas av de olika stödåtgärder som olika stater nu sätter in för att motverka de negativa effekterna av den svagare konjunkturen och bristen på likviditet, säger Louis Landeman.

– Att ge en specifik prognos för konkursrisken är i den nuvarande osäkra miljön väldigt svårt för att inte säga omöjligt. 

Ytterligare ett problem är att det sänkta förtroendet för högavkastnade obligationer riskerar att sprida sig vidare. Flera pekar ut ETF:er, varav många stora har high yield-obligationer i botten. Ett exempel är Gerry Fowler, global multi-asset strategist på Aberdeen Standard Investment, som i en tidigare intervju med Realtid lyfter ett varningens finger kring ETF-marknaden där market makers blir lidande av de stora utflöden vi sett senaste tiden.

– Det innebär stora likviditetskostnader för ETF-sektorn i stort och att aktörer idag kan sälja av hela sitt innehav med ett klick accelererar den nedåtgående spiralen. Om vi inte ser åtgärder för att exempelvis stärka high yield-obligationens likviditet kommer oron kopplat till de tillgångarna förstärkas, säger