Fastighetsföretagen behöver hänga med om de ska ha en chans att få tag i finansiering

Det europeiska regelverket Directive on Corporate Sustainability Reporting (CSRD) infördes 31 juni 2023 och det globala regelverket från International Financial Reporting Standards (IFRS) och deras underorganisation International Sustainability Standards Board (ISSB) införs 1 Januari 2024.

Det som förändras är att regelverken har harmoniserats i rask takt och att det nu råder en i det närmaste global enighet om att bank och finansföretag ska följa IFRS nya standarder för hållbarhet. Det innebär också att en del av de regelverk som finns nu har konsoliderats in i IFRS, som CDSB, TCFD, samt ’ the Value Reporting Foundation’s Integrated Reporting Framework’, ’SASB Standards’ och ’the World Economic Forum’s Stakeholder Capitalism Metrics’.

Det europeiska CSRD-regelverket är mer långtgående än det globala IFRS regelverket, men de är båda relativt väl synkroniserade. Finansmarknader är väldigt globala, så även om IFRS-regelverket är mindre långtgående än CSRD, så kan det ha väldigt stor betydelse.

När nu finansmarknadens bolag ska börja följa hållbarhetsregelverken, så bör de fastighetsbolag som vill komma åt finansiering också redovisa hållbarhet på ett sätt som tilltalar finansmarknader. Det är fortfarande så att hållbarhetsstämplade tillgångar är lättare att finansiera. Så vad ska då fastighetsbolagen göra?

De rapporteringskrav som ISSB ställer är utförliga, och det är säkrast att fastighetsbolagen själva går in på IFRS/ISSBs hemsida och tittar på dem. Där står exempelvis att koldioxidavtryck ska redovisas för så kallade Scope 1, Scope 2 och Scope 3 effekter, samt att mått och mätmetoder ska motiveras. Det står också att principerna för prissättning av koldioxid ska redovisas, samt att företagen ska redovisa klimatrelaterade risker, risker som kommer av klimatförändringar, samt klimatrelaterade affärsmöjligheter och kapitalallokering för att möta klimatförändringar.

Fastighetsföretagen redovisar redan mycket av den information som nu efterfrågas, men den behöver sammanställas på ett sätt som är anpassat för den rapportering som finansföretagen kommer att behöva göra framöver. Det är helt enkelt så att den som vill ha finansiering ska göra det så lätt som möjligt för finansiären att ge finansiering, och i det här fallet så handlar det om rätt sorts hållbarhetsrapportering.

Kent Eriksson
Professor, KTH & föreståndare för Sustainable Finance Lab