"Får vi inte pensionerna att dansa för Paris är vi körda"

De sex svenska AP-fonderna, som förvaltar det allmänna pensionskapitalet på runt 2 000 miljarder kronor. Deras övergripande mål är en långsiktigt hög avkastning, men riksdag och regering har dessutom uttryckt att de ska ta hänsyn till hållbarhet i sin förvaltning.

AP-fonderna styrs av olika lagar och i förarbetena till dessa uttrycks att hänsyn till hållbarhet ska tas. Sedan den 1 januari 2019 innehåller den lag som styr Första−Fjärde AP-fonderna formuleringar om att särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet.

Granskningen ska undersöka om AP-fonderna i sin förvaltning har tagit tillräcklig hänsyn till hållbarhet, det vill säga om hållbarhet har fått genomslag i AP-fondernas verksamhet, innehav och ägandeskap, skriver Riksrevisionen på sin hemsida. 

Att AP-fonderna har långt kvar innan de lever upp till hållbarhetsmålet är Sasja Beslik, chef för hållbar finansutveckling på J. Safra Sarasin, övertygad om:

– Pensionspengarna påverkar klimatförändringarna minst 15 gånger mer än allt det vi som privatpersoner gör för att döva vår klimatångest, elbilar, återvinning, eko-bananer och så vidare. Får vi inte pensionerna att dansa för Paris är vi körda.

– På frågan om våra pensionspengar i dag investeras på ett sätt så att de bidrar till Parisavtalet så är svaret nej. Och det är precis det som behöver förändras

Riksrevisionens granskning ska även svara på om AP-fondernas redovisning av sitt hållbarhetsarbete till regering och riksdag är transparent och rättvisande. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i mars 2021.