Erik Selins K-fastigheter och Nord Fondkommission befinner sig i konflikt om en 100-miljonersfastighet i Gävle. Realtid kan avslöja att en affärsman dömd för ekobrott spelar en nyckelroll bakom kulisserna.
Fängelsedömd affärsman bakom Selinsfärens Gävle-projekt
Mest läst i kategorin
Det var i slutet av mars i år som K-fastigheter – med storägarna Erik Selin och Jacob Karlsson – gick ut med ett pressmeddelande om att bolaget köper en fastighet i Gävle värderad till 122 miljoner kronor.
Affären sker genom att K-fastigheter köper samtliga aktier i bolaget Palisander Förvaltning AB, som enligt pressmeddelandet är civilrättslig ägare till fastigheten Gävle Sätra 108:20. Beräknad tillträdesdag är preliminärt satt till den 30 oktober 2021.
Men som Realtid rapporterat tidigare finns det en lång rad oklarheter om vem som i själva verket äger fastigheten. Nord Fondkommission, som hjälpt till med att ordna finansiering till fastighetsprojektet, hävdar att ett annat bolag inom Nord-koncernen äger fastigheten sedan förra året. Palisander och Nord tvistar nu om ägarskapet.
Realtid kan avslöja att en fängelsedömd affärsman spelar en nyckelroll bakom kulisserna i Palisander-gruppen och affären med K-fastigheter. Mannen dömdes mot sitt nekande till tre års fängelse, varav hälften villkorligt, för grovt bedrägeri 2017.
Enligt Realtids granskning har K-fastigheter, där Erik Selin är ordförande, varit intresserad av att köpa Gävle-fastigheten av Palisander sedan slutet av 2019. Bolaget äger redan ett bostadsprojekt på en grannfastighet. Men det visar sig också att andra delar av Erik Selins bolagsgrupp har intressen i samma område. Trenum, som samägs av Balder och Tredje AP-fonden, äger sedan 2018 två andra grannfastigheter.
Men eftersom Palisanders Gävle-fastighet var pantsatt till förmån för obligationsinnehavarna som gått in med 45 miljoner kronor, behövdes det finansiering för att lösa de gamla skulderna. Lösningen blev att Collector, med Erik Selin som ordförande och storägare via Balder, utlovade ett lån på 64 miljoner kronor hösten 2020. Det nya lånet var en viktig bricka i förhandlingarna mellan Palisander och Nord om en uppgörelse, men kom av olika skäl aldrig att användas.
De norska brottsmisstankarna mot ”Palisandermannen” har varit kända i Sverige åtminstone sedan 2016. Detta har inte hindrat att Nord Fondkommission bistått Palisandergruppen med flera finansieringar under årens lopp. Men inte heller K-fastigheter eller Collector tycks ha reagerat på misstankarna och den senare fängelsedomen.
– Jag personligen har inte känt till historiken, men jag har inte varit delaktig i dessa förhandlingar. Sedan är vårt fokus på affären som vi har framför oss – den här Gävlefastigheten. Men hela affären är ju villkorad av att vi får lagfarten, säger Anders Antonsson, IR-ansvarig på K-fastigheter.
Den norska hovrätten ansåg att det fanns grund för att döma Palisandermannen för fyra fall av grovt bedrägeri mot Handelsbanken i Norge. Bakgrunden är bland annat användningen av en kredit från banken som gavs i slutet på 00-talet. Palisandermannen ska ha sökt lån på 17,5 miljoner kronor, pengar som sedan delvis använts till andra saker än vad som uppgavs i ansökan. Nästan 2,4 miljoner kronor gick till privata ändamål.
Det visar sig också att mannen 2010 försattes i personlig konkurs med stora skulder. 2012 stämde han i sin tur Handelsbanken med krav på annullering och/eller lånelättnad. Detta med anledning av att banken ska ha åsidosatt sin skyldighet att avråda honom från att ta lån han inte kunde betala tillbaka. Domstolen gick dock på Handelsbankens linje.
Håller låg profil utåt
Den dömde Palisandermannen finns inte i någon av gruppens ledningar eller styrelser. Till Realtid säger han att han inte äger några aktier, att han är en vanlig anställd som uppbär en vanlig lön. Men en rad personer som Realtid talat med, och som på olika sätt gjort affärer med bolag inom koncernen, vittnar om att Palisandermannen har stort inflytande över hur verksamheten drivs i praktiken.
De som frontar i Palisander-bolagen är istället personer som är närstående till mannen. En annan viktig person som visas upp utåt är advokat Anders Aspegren, partner och MP på advokatfirman Fylgia. Aspegren är ordförande i bolaget Palisander Fastighetsutveckling. Han beskriver Palisandermannens roll som ”chef för fastighetsutvecklingen” inom de olika projekt som drivits i bolagen.
Enligt Aspegren har han under årens lopp arbetat med att få igång ett fungerande styrelsearbete i de olika dotterbolagen och han har även varit med och rekryterat ledande befattningshavare. Han säger sig dock inte ha en roll i den pågående konflikten om Gävle-fastigheten:
– Från 1 mars 2020 har det funnits konkurrerande styrelser i samtliga bolag i gruppen och där tvist pågår vid Stockholms tingsrätt om vilken styrelser som är behöriga. Jag eller Fylgia deltar inte på något sätt i dessa tvister.
Osäkerhet kring fastighetens ägare
Realtids fortsatta granskning visar att oklarheterna om ägarskapet till den omstridda Gävle-fastigheten nu vuxit i omfattning.
Palisander Förvaltning, som alltså ska vara det säljande bolaget enligt K-fastigheter, har precis tagit upp ett lån via SBP Nordic, en crowdfunding-plattform som ger privatpersoner möjlighet att investera i enskilda fastighetsprojekt. Sista teckningsdag var 12 mars i år.
Men enligt memorandumet – som alltså tillkommit samtidigt som Palisander Förvaltning förhandlat med K-fastigheter om affären – är det inte Palisander Förvaltning som äger den aktuella fastigheten Gävle Sätra 108:20. Ägare är istället ett annat bolag i samma koncern – Rosewood Developement.
Förutom att både Palisander Förvaltning och Rosewood Developement uppgivits som ägare till Gävle-fastigheten hävdar Nord Fondkommission att den riktiga ägaren är värdepapperskoncernens fastighetsbolag Usave. Enligt Nord har en ägarövergång skett sedan Palisander-gruppen brutit mot obligationsvillkoren.
Nord Fondkommission har rest ett flertal obligationslån till bolag i Palisander-koncernen de senaste åren. Enligt Nords egen uppgift är den aktuella skulden totalt uppe i omkring 200 miljoner kronor plus räntor.
Enligt Realtids granskning har Palisandermannens spelat en viktig roll i samarbetet med Nord som kan spåras ända tillbaka till 2016, samma år som den första domen mot mannen blev känd.
Året innan agerade Palisandermannen frontman för ett stort bostadsprojekt i Gävle som ett av koncernens bolag skulle genomföra. I januari 2016 fick lokala medier kännedom om att mannen misstänktes för ovan nämnda bedrägeri. Senare under våren rapporterades det om den första domen i tingsrätten. När domen blev känd förklarade företrädare för Gävle kommun – som var involverade i planeringen av det omfattande projektet – att Palisandermannen redan hade lyfts bort från projektet. Moderbolaget till det dåvarande projektbolaget – som på den tiden ägdes till cirka 60 procent av personer som inte var närstående till den dömde – försäkrade också att Palisandermannen frikopplats från projektet.
Även norska tidningar intresserade sig för fallet och skrev om Palisandermannens affärer. Han hade sedan tidigare gjort sig känd som en lokal entreprenör och investerare i Nordnorge. När han försattes i konkurs skrevs det om hur banken tog i beslag och sålde bland annat mångmiljonfastigheter och fyra bilar för att täcka skulden. I samband med rättegången i tingsrätten 2016 kom det också fram att ett av hans bolag hade köpt en sportbil av märket Aston Martin för 1,5 miljoner norska kronor. Bilen hade dock gått upp i rök.
En ”borevisor” som vittnade i rätten förklarade att det hade varit ett svårt jobb att kartlägga hur pengaströmmarna hade gått mellan alla Palisandermannens bolag. Det hade varit en snårskog av företag och man hade inte lyckats gå till botten med allt.
”Inte inblandad”
När Nord Fondkommission enligt egen utsago reste den första lånefinansieringen till Palisander i april 2016 fick de höra att Palisandermannen inte skulle vara ”inblandad”. Han skulle inte sitta i någon styrelse och han skulle inte sitta i ledningen.
Så blev det också. Han har inte suttit i någon styrelse eller bolagsledning, men han har enligt flertalet uppgifter till Realtid alltså haft en mycket central roll i verksamheten fram till idag. De ägare som inte var närstående till den dömde, drog öronen åt sig under 2016 och klev av i slutet på året. Sedan dess har ägandet av allt att döma varit koncentrerat till Palisandermannens närstående.
Efter flera finansieringsrundor började det knaka i samarbetet mellan Nord och Palisander 2019. Konflikten har eskalerat sedan dess. Under 2019 och 2020 bestämde sig Nord för att säga upp alla förfallna lån och även en icke förfallen obligation i förtid. Nord har därefter agerat för att ta över Palisanders fastigheter och placera dem i värdepapperskoncernens eget bolag Usave – enligt egen utsago för att realisera värden så att obligationsinnehavarna kan få tillbaka sina pengar. Palisander beskyller å sin sida Nord för att försöka kapa deras tillgångar.
– Detta är ett klassiskt försök till en digital kapning av företag och fastigheter som värderas nästan tre gånger högre än den obligationsskuld som Nord har mandat att representera, sa Palisanders ordförande Thomas Henriksen nyligen till Realtid.
Så frågan är alltså vilket företag börsnoterade K-fastigheter ska köpa fastigheten av – är det Rosewood Developement, Palisander Förvaltning eller Usave? Går man till lantmäteriets register är Rosewood Developement fortfarande inskriven som lagfaren ägare, ett bolag som varken Palisander eller Nord hävdar är rätt ägare.
Palisandermannen uppger samtidigt i en mejlkommentar till Realtid att han tagit sitt straff och nu blickar framåt. Han beskriver upprinnelsen till domen som en konsekvens av finanskrisen 2008. Sedan dess har han arbetat hårt för att bygga upp en ny affärsverksamhet tillsammans med sin familj. ”Det har tagit oss många år och förtjänar respekt”, skriver han.
”Det fanns inga andra offer än mig och det handlade inte om att jag skulle ha planerat att berika mig själv 2006-2008 på bekostnad av gäldenärer, borgenärer, aktieägare eller myndigheter.”
Han beskriver fängelsedomen som en offentligt känd uppgift som borde ha kommit upp i due diligence-processer om den hade varit relevant.
”Ingen har frågat eller ställt några krav eftersom min roll har varit stabil och förtroendeingivande samtidigt som jag har skapat stora värden”.
Erik Selin vill inte kommentera Collectors och K-fastigheters inblandning i Gävle-affären. Han säger sig inte veta mer om Palisandermannen:
”Jag har ingen särskild kännedom om honom, har inte stött på honom”, skriver han i en kommentar till Realtid.