Fällande dom i Allramålet – sex års fängelse för Ernstberger

Allra-målet är välbevakat i medierna sedan flera år och trots att många spådde motsatsen så blev det en helt friande dom i tingsrätten i januari förra året.

Svea hovrätt har gjort en annan bedömning och har i dag, torsdag, meddelat dom i mål om ekonomisk brottslighet med koppling till Svensk fondservice AB (SFS), numera Allra Pension AB.

Hovrättsförhandlingarna avslutades den 1 juni efter fyra dagar med slutpläderingar. Båda sidor lade fram ny bevisning och slipad argumentationen sedan den första rundan. Åklagaren och Pensionsmyndighetens ombud menade att det bara finns en tolkning av det åtalade händelseförloppet våren 2012 (då Allra hette Svensk fondservice) och det är att de åtalade varit del av en brottsplan med målet att berika sig själva.

Försvaret var å sin sida var ännu mer övertygade än i tingsrätten om att bevisningen inte håller måttet och menade att motpartens nya expertvittnen snarast talade till de åtalades fördel om de alls har någon relevans.

Under 2012 köptes värdepapper (warranter) för motsvarande ca 430 miljoner kronor i premiepensionsfonder som förvaltades av SFS. Av beloppet gick ca 170 miljoner kronor till Oak Capital Group AB (Oak). Via Oaks ägarbolag användes drygt 100 miljoner kronor av dessa pengar för att köpa aktier av SFS vd och vice vd.

Åklagaren har gjort gällande att aktieköpen utgjort mutbrott och att pensionsfonderna skadats ekonomiskt samt att förfarandet inneburit trolöshetsbrott. De män som åtalats och nu dömts har haft ställningar som vd, vice vd och förvaltningschef i SFS samt vd i Oak. Det framgår av domslutet från Svea Hovrätt.

Samband mellan warrantaffären och aktieköpen

Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det är visat att det finns ett samband mellan warrantaffärerna och aktieköpen. Warrantaffärerna gjordes i syfte att möjliggöra utbetalningen till Oak och aktieköpet till överpris från SFS företrädare. Affärerna har inte haft ett legitimt syfte utan utredningen, bland annat mejlkorrespondens och hemlighållna avtal, visar de inblandades avsikt att på fondernas bekostnad berika såväl Oak som SFS vd och vice vd.

Enligt hovrätten har samtliga åtalade varit införstådda med upplägget, brottsplanen, och alla har varit aktiva i genomförandet och väsentliga för att realisera planen.

SFS vd, Alexander Ernstberger, döms för mutbrott och trolöshet mot huvudman till sex års fängelse och näringsförbud i tio år. Vice vd:n döms för mut- och häleribrott till fängelse i fem år och näringsförbud i tio år. Förvaltningschefen döms för trolöshet mot huvudman till fyra års fängelse. Oaks vd döms för mutbrott, medhjälp till trolöshet mot huvudman och bokföringsbrott till fem års fängelse och näringsförbud i tio år. Brotten är i samtliga fall grova. 

Häktas på grund av flyktfara

Hovrätten har beslutat att de tre som döms till sex respektive fem års fängelse ska häktas på grund av flyktfara och att den fjärde i enlighet med åklagarens yrkande ska ha reseförbud. 

De dömda ska betala skadestånd till Pensionsmyndigheten med ca 170 miljoner kronor och ränta från 2012. 

Hovrättens ledamöter är eniga i bedömningarna.

– Brotten har varit grova med hänsyn till att de har rört betydande belopp. De har medfört ekonomisk skada för pensionsfonderna och inneburit missbruk av det särskilda förtroende som det innebär att förvalta pensionsmedel, säger hovrättsrådet Christer Lundh i en skriftlig kommentar.

Domen kan överklagas.

Parallellt med brottmålsförhandlingarna i Svea hovrätt har Allra-målet fått en avstickare hos förvaltningsrätterna i form av frågan om rätten till partsinsyn i Pensionsmyndighetens utredning. Pensionsmyndigheten hävdar att man som målsägande inte har någon skyldighet att lämna ut handlingar medan Allra-lägret, företrätt av den åtalade grundaren Alexander Ernstberger, hävdar motsatsen.

I maj kom Kammarrätten i Stockholm fram till att Ernstberger har rätt till partsinsyn gällande handlingar som rör ”framtagande av bevisning i brottmålsprocessen”, det vill säga det underlag som kan jämföras med underlaget i åklagarens förundersökningsprotokoll och sidomaterial.

Pensionsmyndigheten har överklagat beslutet och dagen före midsommar lämnades det kompletterande underlag som ska få Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att ge prövningstillstånd. Pensionsmyndigheten hävdar att det finns både synnerliga skäl och prejudikatsdispens som talar för att HFD ska pröva ärendet.

Alexander Ernstberger har ännu inte lämnat in något svar på Pensionsmyndighetens inlaga och det är inte känt när Högsta förvaltningsdomstolen väntas ta beslut i frågan om prövningstillstånd.

I början av juli lämnade Pensionsmyndigheten in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt mot UBS Third Party, som ingår i UBS med säte i Schweiz. Myndigheten kräver cirka 42 miljoner dollar av UBS Third Party Management Company SA.

– Vi lämnar in en stämningsansökan för att få tillbaka pengar som vi anser att pensionssparare och pensionärer har förlorat i samband med UBS Third Partys bristfälliga förvaltning av vissa pensionsfonder som tidigare fanns på Pensionsmyndighetens fondtorg, sa Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson, då i en presskommentar.

UBS Third Party var, trots avtal om delegering, ansvarigt för förvaltningen av fonderna i förhållande till Pensionsmyndigheten och ytterst de pensionssparare som valt fonderna, förklarade Pensionsmyndigheten i samband med att stämningsansökan lämnades in.