Få kvinnor i den rikaste procenten i Sverige

Kvinnors andel av de allra högsta inkomsterna har ökat stadigt sedan 1970-talet, men ligger fortsatt på en låg nivå. I det absoluta toppskiktet, den rikaste en procenten av befolkningen, är färre än var femte person en kvinna. Det framkom vid ett seminarium på SNS i går torsdag där rapporten Kvinnorna i toppen av den svenska inkomstfördelningen presenterades.

Det unika med den nya studien är att den inte begränsar sig till löneinkomster, utan även tittar på inkomster av näringsverksamhet och kapital. Ju högre upp i inkomstligan man kommer desto större roll spelar kapitalinkomster.

Traditionellt sett har kvinnor, i högre grad än män, varit mer beroende av kapitalinkomster för att nå inkomsttoppen.

– Men en viktig trend vi ser är att fler kvinnor i dag har en högre arbetsinkomst än kapitalinkomst, medan för männens del har kapitalinkomster ökat i betydelse, säger Kristin Gunnarsson, licentiat vid Center for Fiscal Studies i Uppsala, och en av medförfattarna till rapporten.

Samtidigt som kvinnorna kommer ikapp lönemässigt tycks männen springa ifrån när det gäller inkomster av kapital. Sanningen är att Sverige vid en jämförelse av inkomstfördelningen bland de rikaste kommer sämre ut än länder som betraktas som mindre jämställda, exempelvis England, Italien och Spanien.

– Den stora överraskningen i vårt resultat är hur lik den här utvecklingen har varit i länder som vi annars betraktar som mindre jämställda, säger Jesper Roine, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och medförfattare till rapporten.

En teori om varför England och ett par sydeuropeiska länder skulle komma väl ut i statistiken är att familjeföretag är vanligare och att arv har en tendens att fördelas jämställt.

Faktum är att även i den sista percentilen av inkomstfördelningen, den rikaste procenten, är variationerna stora. Här återfinns allt från tjänstemän med löner på runt 80 000 kronor i månaden till riskkapitalister och superentreprenörer.

För att hamna i den sista percentilen av inkomstfördelningen krävs en årsinkomst på minst 1,1 miljoner. Den genomsnittliga inkomsten i gruppen är emellertid betydligt högre, omkring det dubbla uppskattar Jesper Roine.

Sammanlagt ingår 75.000 personer i gruppen och 18 procent av dessa är kvinnor. Det vill säga 13.500 kvinnor i Sverige tjänar minst 1,1 miljoner kronor. Några är chefer, några är delägare i revisions- och advokatbyråer, några har ärvt sina pengar och några har byggt upp egna förmögenheter, eller? I toppen av toppen tycks det fortfarande vara så att männen dominerar och forskarna vet inte varför.

Sammanfattningsvis finns en konvergens mellan kvinnor och män sett till inkomstsammansättningen. Däremot går det så pass långsamt att inkomstskillnaderna knappast kommer att försvinna av sig själva utan åtgärder, konstaterar forskarna.

“Det finns fortfarande en betydande andel kvinnor i toppen som troligen inte skulle varit där om de inte ärvt en förmögenhet. Detta mönster syns inte bland männen som i störst utsträckning haft höga arbetsinkomster och därigenom hamnat i toppskiktet”, skriver de.

Bilden av kvinnor som arvtagerskor och män som skapare av förmögenheter finns alltså kvar, trots att kvinnor i högre grad kan arbeta sig upp i toppskiktet. En anledning till att männen fortsätter att dominera i toppen av toppen hänger ihop med det som forskarna kallar superstareffekten.

– Att vara framgångsrik i en liten nisch av ekonomin blir jättemycket mer lönsamt på en global marknad, förklarar Jesper Roine.

Det handlar om en hävstångseffekt som gör att männen på toppen blir ännu rikare och tycks behålla sitt försprång även i en tid då kvinnorna långsamt är på väg i kapp.