I veckan har det framkommit att Finansinspektionen är mest nitisk i Europa. Fredagspanelen svarar idag på hur rimligt det är och om FI har tillräckliga resurser. I panelen: Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie, Dan Brännström, coach och rådgivare inom bolagsstyrning samt Alexander Gustavsson, investeringscoach på Nordnet.
”Ett oerhört rättsosäkert system”
Mest läst i kategorin
Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie och adjungerad professor i associationsrätt.
Största delen av aktiehandeln är idag maskin- eller algoritmdriven, även bakom dessa program finns vinstintresserade aktörer som skulle kunna manipulera marknaden. Har FI avsatt resurser för detta?
– FI bedriver ingen realtidsövervakning och har varken resurser eller tekniska medel för att göra det. När faktiska överträdelser anmäls kan FI inte se mellan fingrarna även om de är ringa. Marknadsaktörerna har idag väldigt sofistikerade system och upptäcker denna typ av överträdelser med enkelhet.
– Problemet blir snarare att allmänhetens förtroende för FI och aktiemarknaden blir sargat då brotten oftast ses som just ringa, eller i vart fall rör väldigt låga volymer och vinster. Ekobrottsmyndigheten EBM förefaller samtidigt ha svårt att ens väcka åtal för misstänkta insiderbrott. Här blir det en alltför stor obalans i allmänhetens ögon som får det att se ut som att arbetet med de ”riktiga” brotten inte prioriteras.
Finansinspektionen har visat sig mer nitisk än någon myndighet inom EU att sätta dit kursmanipulatörer under MAR, den nya marknadsmissbruksförordningen. Är FI mer nitiskt eller är svenskarna mer manipulativa eller redogörs fel statistik?
– Det är anmärkningsvärda siffror men det finns en del bakomliggande faktorer man inte kan bortse ifrån. Sverige utgör en stor marknad i Europa och retail-marknaden är utbredd (aktörer som Avanza och Nordnet har lyckats få in aktiesparandet hos allmänheten) till skillnad från många större marknader och länder inom EU.
– Intresset för aktiesparande är större än någonsin och de svenska handelsplatserna har haft en markant ökning av nynoterade småbolag som i sin tur lockar småsparare. Med all respekt för småsparare så är de inte alltid lika insatta i marknadsmissbruksförordningen som professionella aktörer. Här borde såväl marknadsaktörerna som FI bli bättre på att utbilda småsparare för att minska överträdelser som ”enpetare”.
Finansinspektionen har fått ta emot en hel del kritik inte minst för sin slapphänta hållning gentemot storbanker och penningtvätt. Vad är det största problemet med FI och hur vilken åtgärd krävs?
– Generellt behövs ökade resurser med framförallt relevant kompetens men också en tydlig satsning på effektiva tillsynsåtgärder. Om vi håller oss kvar vid aktiemarknaden ser vi ännu större problem i de oproportionerliga sanktionsavgifter som döms ut av FI för försenade eller påstått felaktiga insynsrapporteringar från personer i ledande ställning (tidigare ”insynspersoner”) som, i många fall, inte haft någon som helst effekt på aktiemarknaden.
– Höga avgifter, omotiverade beslut och dyra juristkostnader för överklagande (där kostnaderna, oavsett utfall läggs på den överklagande) är ett oerhört rättsosäkert system och bidrar inte till ett ökat förtroende för varken FI eller aktiemarknaden.
Dan Brännström, coach och rådgivare inom bolagsstyrning, tidigare generalsekreterare i FAR (branschorganisationer för bland annat revisorer).
Största delen av aktiehandeln är idag maskin- eller algoritmdriven, även bakom dessa program finns vinstintresserade aktörer som skulle kunna manipulera marknaden. Har FI avsatt resurser för detta?
– Jag passar på den frågan.
Finansinspektionen har visat sig mer nitisk än någon myndighet inom EU att sätta dit kursmanipulatörer under MAR, den nya marknadsmissbruksförordningen. Är FI mer nitiskt eller är svenskarna mer manipulativa eller redogörs fel statistik?
– Jag tror inte en sekund att statistiken över utdömda sanktioner ger en rättvis bild av den svenska marknaden. Jämfört med övriga EU framstår FI:s tillsyn därför som väl nitisk. Det är förstås angeläget att FI kalibrerar tillämpningen av den nya förordningen med sina systerorganisationer.
Finansinspektionen har fått ta emot en hel del kritik inte minst för sin slapphänta hållning gentemot storbanker och penningtvätt. Vad är det största problemet med FI och hur vilken åtgärd krävs?
– Det finns tyvärr alltid en osäkerhet kring FI:s beslut. Det bottnar i att FI sitter på för många stolar. Som regelmakare, åklagare och domare, allt på en och samma gång. Den alltför stora befogenheten hotar i sin tur rättssäkerheten. Det vore därför önskvärt med en ordentlig översyn av FI:s beslutsprocesser. En idé kan vara att en oberoende nämnd tar över uppgiften att besluta om sanktioner. Ett alternativ är att lägga det hos domstolsväsendet.
Alexander Gustafsson, investeringscoach på Nordnet
Största delen av aktiehandeln är idag maskin- eller algoritmdriven, även bakom dessa program finns vinstintresserade aktörer som skulle kunna manipulera marknaden. Har FI avsatt resurser för detta?
– Aktiehandel är under konstant förändring och det är väldigt viktigt att FI följer dessa förändringar. Gällande manipuleringar är det lika viktigt för Nasdaq och övriga marknadsplatser som för FI att övervaka marknaden för att bibehålla förtroendet. Det arbetet blir aldrig färdigt då nya aktörer tillkommer och försvinner löpande.
Finansinspektionen har visat sig mer nitisk än någon myndighet inom EU att sätta dit kursmanipulatörer under MAR, den nya marknadsmissbruksförordningen. Är FI mer nitiskt eller är svenskarna mer manipulativa eller redogörs fel statistik?
– Gällande antalet fysiska personer som har fått sanktioner av FI senaste åren är det en märkbar ökning. En del av sanktionerna står inte helt i proportion till den påstådda kurspåverkan som den anklagade döms för kan jag tycka. I en del av fallen är det missförstånd och okunskap snarare än aktiv manipulation. Samtidigt finns det konstanta försök till aktiv manipulation så sanktioner behöver delas ut, men det får inte bli en häxjakt på aktieinvesterare.
Finansinspektionen har fått ta emot en hel del kritik inte minst för sin slapphänta hållning gentemot storbanker och penningtvätt. Vad är det största problemet med FI och hur vilken åtgärd krävs?
– Det är uppenbart efter hösten penningtvättshärva att rutiner har blivit föråldrade både hos FI och hos bankerna i systemet. Organisationer som vill tvätta pengar letar konstant nya sätt. Här behöver FI och bankerna arbeta än mer proaktivt och uppdatera de rutiner som finns för att undvika fler liknande fall.