"Ett felsteg i Hormuzsundet kan vara gnistan till en konjunkturnedgång"

Vi bedömer nu att vi går in i ett par tillväxtsvaga år.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB:

Var i konjunkturcykeln är vi?
– Vi har fortfarande högkonjunktur och ett positivt resursutnyttjande mätt med det så kallade BNP-gapet. Många företag har fortsatt svårt att hitta personal. Men, vi bedömer nu att vi går in i ett par tillväxtsvaga år, vilket kommer att pressa ned resursutnyttjandet relativt mycket. Konjunkturinstitutets (KI:s) Konjunkturbarometer som kom i onsdags indikerar också att stämningsläget hos både företag och konsumenter sjunkit markant på senare tid. För första gången sedan 2015 ligger nu KI:s konfidensindikator under 100.

Vad betyder konjunkturläget för finansföretagen på kort och lång sikt?
– Det står fortfarande och väger och är svårbedömt. En betydligt svagare konjunktur brukar ju normalt sett smitta av sig på både bostadsmarknaden och börsen. Men samtidigt är ränteläget historiskt lågt. Hushållen har blivit mer optimistiska om bostadsprisernas utveckling och Valueguards senaste data pekade på en liten men bred prisuppgång på bostäder. Riksbankens nedrevideringar av reporäntebanan och minskade utsikter för räntehöjningar ligger förmodligen bakom detta. Det låga ränteläget medför fortfarande jakt på avkastning vilket även borde vara positivt för börsen.

Hur tror du att konjunkturen kommer att utvecklas under det närmsta året?
– Vi har i våra senaste prognoser legat kvar med bedömningen att BNP kommer att växa med endast 1,3 procent under 2019 för att sedan öka svagt. De kraftigt fallande bostadsinvesteringarna är en bidragande orsak till detta. En inhemsk nyckelfaktor blir förstås den fortsatta utvecklingen av bostadsproduktionen. Globalt utgör det eskalerande handelskriget en betydande riskfaktor. Det gör även det oklara läget när det gäller Brexit. Vår bedömning är att riskbilden är negativ. Det vill säga sannolikheten för en sämre utveckling än den vi har i vår prognos är större än sannolikheten för en bättre utveckling än den i vår prognos.

Lågräntemiljön är och förblir en utmaning för många finansinstitut.

Annika Winsth, Chefsekonom på Nordea:

Var i konjunkturcykeln är vi?
–Toppen är passerad och redan under förra året såg vi avmattningstendenser i såväl omvärlden som i Sverige. Hushållen håller hårdare i plånboken och bygginvesteringarna går från att vara en motor till att bli ett sänke för ekonomin. Arbetslösheten förväntas stiga i år om än från låga nivåer.

Vad betyder konjunkturläget för finansföretagen på kort och lång sikt?
– Den låga räntemiljön lär bestå en längre tid. Mycket talar för att inflationstrycket kommer att förbli lågt och lägre framöver än vad vi sett de senaste decennierna. Det talar för att även neutralräntan är lägre. Lågräntemiljön är och förblir en utmaning för många finansinstitut. För fondbolagen betyder låga räntor att de tvingas att ta större risk för att leva upp till de åtagande de har.

Hur tror du att konjunkturen kommer att utvecklas under det närmsta året?
– Global handel går sidledes och det påverkar svensk export som förblir dämpad. Orderingången till industrin har minskat och några bolag har redan varslat personal. I byggbranschen fortsätter kräftgången och risken finns att vi får se rekonstruktioner av byggutvecklare framöver. Detaljhandeln är pressad av den svaga kronan, då de i huvudsak är importörer, av strukturomvandling och av försiktigare hushåll. Avgörande för hur djup avmattningen blir är hur centralbankerna agerar. Fed har tagit en paus och ECB har skjutit på nästa räntehöjning, det minskar risken för en djupare avmattning i närtid. Även Riksbanken lär få svårt att höja räntan i år.

Jag är inte så dystopisk som många av mina kollegor är.

Joakim Bornold, Sparekonom hos Söderberg & Partners:

Var i konjunkturcykeln är vi?
– Vi befinner oss helt klart i slutet av konjunkturcykeln där ekonomin har mattats av sedan 2017.

Vad betyder konjunkturläget för finansföretagen på kort och lång sikt?
– Trots en svagare konjunktur så är Sveriges ekonomi fortsatt stark inte minst om man kollar på sysselsättningsnivån, vilket förstås gynnar många av finansbolagen. Orosmolnet är ju byggbranschen där nybyggnationen tvärbromsade förra året, men om botten är nådd där har vi sannolikt det värsta bakom oss. Det sämsta som kan hända på längre sikt för finansbolagen är att både arbetslöshet och räntor skulle börja stiga kraftigt, men inget pekar mot det i det här läget.

Hur tror du att konjunkturen kommer att utvecklas under det närmsta året?
– Jag är inte så dystopisk som många av mina kollegor är.  Det är många makrosiffror som viker av ganska kraftigt nu, men det behöver inte betyda att vi står inför en kraftig lågkonjunktur. Europa har brottats med en överraskande svag bilmarknad bland annat, men ser man igenom siffrorna så finns det en i grunden stark konjunktur som med ett piggare Kina kan bidra till att konjunkturen visar tydliga signaler på att vända uppåt under slutet av året.

– Hoten mot konjunkturen kommer just nu från två håll; dels handelskriget mellan USA och Kina som skapar osäkerhet och sannolikt tvekan kring nya investeringar när spelplanen kan komma att ändras från en dag till en annan för många globala jättar. Dels utvecklingen i mellersta östern där USA:s relation till Iran hårdnar samtidigt som relationen till Saudi är alltmer osäker. Ett felsteg i Hormuzsundet kan vara gnistan till en konjunkturnedgång.