ETF:er går om hedgefonder

Det skriver Financial Times.

Orsaken till de börshandlade fondernas stigande popularitet är de låga avgifterna och transaktionskostnaderna som i genomsnitt ligger på 0,35 procent, samt skattemässiga förmåner. Hedgefonder är dyrare och tar i genomsnitt en avgift på 1,5 procent utöver drygt 19 procent av all genererad överavkastning.

Hedgefondernas avgift var inget problem i många år då investerare var villiga att betala för "alpha", eller så kallad överavkastning. 

Men på senare år har hedgefonderna gått sämre och flera större investerare har beslutat sig för att minska och i vissa fall helt avyttra sina innehav i tillgångsklassen.

ETF-industrin har gått åt motsatt håll och ökat kraftigt. Enligt analystjänsten ETFGI har de ökat till dryga 3,4 biljoner dollar.

Sektorn väntas öka ännu mer framöver och enligt rådgivarjätten McKinseys senaste rapport om den nordamerikanska kapitalförvaltningsindustrin finns 8 biljoner dollar i aktiva produkter som indexföljande förvaltare och börshandlade fonder kan konkurrera om.

Samtidigt har flera branschaktörer, främst de med aktiva fondprodukter, kritiserat utvecklingen och sagt att den passiva trenden inte blir lika attraktiv vid en potentiell marknadskorrigering.

Franska förvaltaren Tobams vd Yves Choueifaty har i en intervju med Realtid.se kallat passiv förvaltning för "en perfekt oxymoron".

– Indexinvesteringar är inte neutrala, de är systematisk snedvridna mot det som är dyrast på marknaden. En benchmark är investerad i vad som är inne, vilket då innebär att det är dyrt.