Ericsson kommunicerar mest av börsens storbolag

Under årets första sex månader publicerade Ericsson information via pressmeddelanden vid 123 tillfällen, vilket gav en klar förstaplats före tvåan ABB som noterade 106 pressmeddelanden. Flitigast på att kommunicera sett till sektor var bolagen verksamma inom informationsteknik som i snitt levererade 58 pressmeddelanden.

Det visar en sammanställning av de 92 bolag som listas på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista och som har tagits fram av kommunikationsbyrån Change the Word.

I förhållande till den sektoruppdelning som används på Large Cap-listan visar sammanställningen att bolagen som är verksamma inom informationsteknik är mest kommunikativa, med ett genomsnitt av 58 pressmeddelanden/bolag. Mycket tack vare Ericsson samt Tieto som noterar 72 exponeringar.

Därefter följer konsumenttjänster med i snitt 35 pressmeddelanden. Här drar ICA Gruppen upp snittet med 63 kommunikationstillfällen.

På tredje plats sett till kategori hamnar den traditionella industrin där de 23 bolagen i snitt levererat 33 pressmeddelanden. Sammanställningen visar även att de bolag som kommunicerat med lägst frekvens under perioden är Essity (fyra pressmeddelanden), Melker Schörling (sex) samt Lundberg och Nibe (sju). Noterbart här är att Essity endast kommunicerat under Q2 då bolaget dessförinnan ingick i SCA-koncernen.

Martin Askman på Change The Word kommenterar:

Vad har företagen som hamnar i topp när det gäller att kommunicera med omvärlden gemensamt?

– Tittar vi på börsens sektorsindelning ser vi att  bolagen inom informationsteknik dominerar tack vare Ericsson och Tieto. Det här är bolag som i olika former arbetar med kommunikation och som tidigt insåg vikten av att delge omvärlden information. Därefter följer bolagen inom konsumenttjänster och där drar ICA Gruppen upp snittet rejält. Intressant är sedan att de traditionella industribolagen följer därefter.

Varför är det viktigt för företag att kommunicera med omvärlden? 

– På kort sikt handlar det om att skapa intresse på marknaden och bland investerare genom att visa på sjudande aktivitet i bolaget. Om pressrummet gapar tomt ger det signaler om stiltje i bolaget och ointresse för omvärlden. På längre sikt handlar det om att bygga varumärket genom uthållighet i kommunikationen och nytänkande PR. Det är viktigt att bolaget bygger trovärdighet i alla led. Dels vara aktiva när det gäller proaktiv kommunikation och dels transparenta när det gäller reaktiv kommunikation.

Är det endast antal pressmeddelanden som avgör hur framgångsrikt ett företag anses vara eller är det även innehållet i dessa?

– Jag brukar säga att kvantitet och kvalitet går hand i hand för en lyckad kommunikation. Du behöver båda delarna. Det går till exempel inte att frenetiskt trumma ut substanslösa budskap från en pressmeddelandefabrik utan att det till sist ger en negativ reaktion på aktiekursen. För att nå bra effekt när det gäller både kvalitet och kvantitet krävs dock resurser. Det handlar om att bolaget bestämmer sig för att lägga kraft på att bygga varumärket via kommunikation. Samtidigt är det ofta så att det redan finns mycket kommunikativ råvara i bolagen när du som kommer in som kommunikationskonsult, men som det handlar om att gräva fram. Visst måste du hitta nya idéer men många befintliga historier finns redan i bolagen redo att paketeras om för spridning.  

Vad borde fler företag tänka på när det gäller extern kommunikation?

– Ett tips är att inte överarbeta det initiala steget i form av strategier och planer. Visst är det viktigt med en budskapsgrund men det är först när hantverket görs som det externa kommunikationen ger avtryck. Det finns mängder med oanvända kommunikationsplaner som samlar utrymme på hårddiskar runt om i landet och som det ägnats ofantligt med tid åt att skapa. Ett annat råd är att tidigt involvera organisationen och företagsledningen och få med dem på tåget som budbärare av kommunikationen. Medieträna inte bara i reaktiv kommunikation och kristräning utan lägg krut på att göra medarbetarna till ivriga kommunikatörer som kan greppa varje tillfälle till extern kommunikation.

Var det något i sammanställningen som överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest i sammanställningen var den otroligt stora skillnaden i kommunikationsinsatser mellan toppen och botten. Att vi har ett spann mellan fyra till 123 pressmeddelanden när det gäller bolag som ändå ligger på samma Large Cap-lista är förvånande. Här finns uppenbarligen mycket arbete att uträtta på sina håll för mina kollegor i branschen.