"Guldpriset bör kunna stiga drygt 20 procent"

Växande skuldberg efter gigantiska räddningspaket i spåren av finanskrisen 2008 och den pågående covid-19-pandemin. En klimatkatastrof som bjudit på en aperitif i sommar med skogsbränder på många håll i världen och dödliga skyfall på andra.

Megatrenderna monetär inflation och behovet av en transformation till en grönare värld ligger till grund för AuAg:s investeringsstrategi. Fokus ligger på guld- och silvertillgångar tillika aktier i green tech-bolag – en mix som är svår att hitta någon annanstans.

AuAg:s fond Precious Green består av 60 procent aktier i green tech-bolag och 40 procent guld-råvara.

– Vi ville att Morningstar skulle klassificera fonden, men det klarade man inte av, ler grundaren och förvaltaren Eric Strand i telefonluren.

Fondernas speciella inriktning gav rejäl utdelning under pandemiåret 2020. Precious Green, som startade första september, lyfte drygt 19 procent på bara fyra månader. Under 2021 har fonden gått upp 10 procent.

”Mycket stark höst och vinter”

Fonden Silver Bullet, som investerar i företag som utvinner silver, gick upp drygt 40 procent under förra året, men har backat 7 procent under innevarande år.

I ett lite längre perspektiv ser dock Eric Strand en uppgång för såväl silver- som guldpriset.

– Vi ser en mycket stark höst och vinter för guld och framför allt silver. Guldpriset bör i år kunna stiga drygt 20 procent och nå 2 200 dollar per troy uns. Silverpriset har sannolikt laddat klart för nästa uppgång och när vi bryter 30 dollar per uns så ser vi en snabb resa mot 40, cirka 55 procent från idag.

Enligt Eric Strand är det framför allt den monetära inflationen som kommer att driva guld- och silverpriset framöver. Men särskilt silver är också en metall som är nödvändig inom viss industri, och som ser ut att bli alltmer efterfrågad i spåren av den gröna omställningen.

– Silver är det ämne som leder elektricitet och värme bäst. I all high tech och green tech är metallen nödvändig. Du kan inte göra en bil utan den, och det är mer silver i en elbil än i en vanlig bil. Även i solceller finns silver. Och eftersom metallen är bakteriedödande används den även inom sjukvården för att rena operationssalar och ta kål på antibiotika-resistenta bakterier. Silver kan till och användas för att skapa regnmoln på platser som lider brist på nederbörd.

En ökad efterfrågan på silver för metallens speciella egenskapers skull, kan till och med resultera i en fysisk brist framöver, spår Eric Strand.

– Blir det en fysisk brist är en 100-procentig ökning i silverpriset inte orimlig.

Innehaven ska rädda världen

När det gäller AuAg:s fokus på ”gröna aktier” handlar det inte om bolag som anstränger sig för att bli mer hållbara – som med liten marginal kvalificerar sig till fonder med ESG-stämpel.  

– Vi vill äga aktier i bolag som faktiskt erbjuder en lösning på klimatkrisen.

Det rör sig om grön energi, lagring av energi, återvinning av metaller som behövs för elektrifieringen och investeringar i exempelvis litium och koppar – metaller som blir alltmer efterfrågade i en mer elektrifierad värld.

Fonden Precious Green har bland annat investerat i amerikanska Quantumscape som tillverkar den nya typen av batterier, solid state-batterier. Bland ägarna finns också Volkswagen och Bill Gates.

Ett annat innehav i fonden är Johnson Matthey, ett av världens äldsta bolag som är stort på platina och palladium – ädelmetaller som används i bilars katalysatorer.

Så sent som i juli i år börsnoterade fondbolaget också en ETF i London som investerar i guldgruvbolag.

– Fonden är likaviktad vilket gör att man får en relativt sett bättre avkastningspotential. Genom att vara likaviktad undviker man också en koncentration av de absolut största bolagen.

Utvinning av metaller – gruvor – låter samtidigt problematiskt ur ett miljöperspektiv?
– Vi använder oss av hållbarhetsdata från Sustainalytics och investerar i de 25 bolag som rankas högst. De stora, moderna bolagen jobbar för att bli självförsörjande avseende energi. De bygger solcellsparker och använder fordon med bränsleceller i gruvorna. Det går också att återställa marken efter gruvbrytning. Ibland använder man dessutom marken för att bygga en ny stad eftersom vägar, vatten och el redan finns där. Men det är klart att det finns dåliga exempel. Och dessa vill man inte äga.

Börshandlade fonder har det senaste decenniet blivit mycket stort i USA och antalet ETF:er växer också i Europa. I Sverige har dock intresset varit svalt.  

– I Sverige har vi Handelsbankens fonder Xact Bull & Bear. Inga andra banker har velat lansera börshandlade fonder. De är i regel lägre prissatta vilket drabbar bankernas egna marginaler.  

I och med att fonden börsnoteras möter den också konkurrens från de riktigt stora aktörerna, som iShares/Blackrock.

– Konkurrensen är tuff samtidigt som fonden från dag ett blir tillgänglig för alla europeiska invånare. En annan utmaning är också att det krävs betydligt mer kapital för att fonden ska bli lönsam eftersom marginalerna är mycket mindre. En vanlig fond kan bli lönsam vid ett förvaltat kapital på cirka 200 miljoner kronor. En ETF kräver fyra gånger så mycket.

Totalt har fondbolaget AuAg 1,2 miljarder kronor i förvaltat kapital och över 30 000 investerare.

– De flesta är svenskar men vi har även börjat se investerare från Norge, Finland och Danmark. Och med den börshandlade fonden vänder vi oss nu också mot övriga Europa.