EQT sämst bland svenska utköpsfonder

Altor är ett av de riskkapitalbolag som genom åren gett högst avkastning på den nordiska marknaden. I uppställningen över riskkapitalfirmor med uthålligast och högst avkastning inom uppköp eller utköp av bolag (på engelska buyout) finns ofta Altor med som enda svenska representant. Riskkapitalbolaget har ofta placerat sig i topp även jämfört med utländska riskkapitalbolag.

Listan ”Leading private equity funds Most consistent performing fund managers” sammanställs av det brittiska analysföretaget Preqin en gång per år. Den grundar sig på uppgifter från 242 firmor som har minst tre buyout/uppköpsfonder; det blir totalt 1 154 fonder.

Altor, som startades av Harald Mix, Johan Cervin, Denis Viet och Fredrik Strömholm 2003, arbetar för närvarande med sin fjärde fond om två miljarder euro. Harald Mix förklarar framgången med att Altor har färre och mindre fonder och ett flexibelt mandat från investerarna med en mer långsiktig investeringshorizont:

– Vi har varit konsekventa i vår investeringsstrategi ända sedan början.

Men nu har svensk-tyska Triton med skattebas på Jersey seglat om Altor i Preqins senaste rankning, som kom i augusti.  Bolaget som startades 1997 av Peder Pråhl är för närvarande det mest högavkastande nordiska bolaget på listan. Fyra av deras fem utköpsfonder placerar sig i den översta kvartilen för de uthålligast och mest avkastande fonderna.

Preqins lista rangordnar de riskkapitalbolag vars fonder har högst internränta (Internal Rate of Return). För varje startår etableras en median och därefter mäts fondernas avkastning i förhållande till medianen.

Ju högre betyg, desto sämre avkastning. Betyg ett är bäst och innebär att samtliga riskkapitalbolagets fonder finns bland de 25 procent bästa fonderna, främsta kvartilen. Endast fem mindre och onoterade bolag lyckas med denna prestation: brittiska Inflexion Private Equity Partners, amerikanska Rhône Group, kanadensiska Brookfield Capital Partners, amerikanska Clearview Capital och nederländska Main Capital Partners.  

Triton med sina fem fonder får betyg (average quartile ranking) 1,4. Altor med sina fyra fonder fick betyg 1,5. Mycket längre ner på listan kommer Nordic Capital och IK Investment Partners båda med betyg 1,88.  Samtliga siffror är höga relativt urvalet. 

Först på femte plats bland de svenska bolagen kommer EQT med sina elva buyoutfonder. EQT:s betyg på 2 är medelmåttigt i förhållande till de övriga svenska riskkapitalbolagen. Men EQT har ändå åtta fonder som är bättre än genomsnittet. Av EQT:s elva buyout-fonder placerar sig fyra inom den bästa kvartilen och ytterligare fyra inom den nästbästa kvartilen. Övriga tre fonder finns inom tredje eller fjärde kvartilen. Troligen blir det dock svårare att prestera i topp ju flera fonder och ju mera pengar som ska placeras.

När EQT Real Estate nyligen la bud på det börsnoterade fastighetsbolag Stendörren var de flera som satte kaffet i vrångstrupen. EQT har alltid förknippats med skicklig analys men plötsligt lägger en av deras fonder bud på ett fastighetsbolag som inte anses prima vara. Det görs dessutom efter en 20-årig uppgång av fastighetspriserna.

Köpet av det börsnoterade fastighetsbolaget kan vara ett utslag av att ju lägre räntorna är, desto större risker tvingas riskkapitalbolagen ta för att uppnå en tillfredsställande avkastning. Det finns också en brytpunkt för partner där det blir mer intressant att starta fonder och få säkra förvaltningsavgifter än att förlita sig på osäkra vinstdelningar. Då blir det mer intressant att skapa alltfler fonder och rulla in pengar i dessa.

EQT-partner tjänar kanske mer idag på förvaltningsavgifter än på vinstdelning – då gäller det att snabbt placera en stor fond med liten avkastning för att ta in nya pengar till ytterligare en fond. Det finns också jätteinvesterare som gärna vill placera allt på en gång i en enda större fond vilket också sporrar EQT att starta allt större fonder.

EQT har lämnat följande kommentar till Realtid: Att EQT är större än samtliga nordiska riskkapitalbolag och konkurrerar med de stora europeiska och globala bjässarna och därför blir jämförelsen med bara svenska spelare lite missvisande. EQT har ett långsiktigt perspektiv och har levererat en stabil avkastning över tid, i både upp- och nedgång. Det är vad EQT:s investerare kräver.

Flera överraskande företagsuppköp på senare tid kan förklaras av att riskkapitalbolag tjänar pengar på två olika sätt:

1. Förvaltningsavgifter om cirka 1,5-2 procent på det förvaltade kapitalet oberoende om detta är investerat eller inte. När investeringsperioden är över kan fonden fortsätta att inom en viss tidsperiod ta samma avgift på det kapital som är investerat.
2. Vinstdelning. Det brukar ske en vinstdelning om 20 procent av reavinsten när bolaget säljs och vissa avkastningskriterier har uppnåtts, till exempel ska förvaltningsavgiften plus en preferensränta ha återbetalts till investerarna i fonden. Vinstdelningen/carried interest går uteslutande till ägarna av firman, huvudsakligen dess partner och ibland projektledare på firman – om inget annat avtal finns.

Investerarna, till exempel pensionsbolagen, är de som betalar förvaltningsavgiften. De är därför intresserade av att hålla nere förvaltningsavgiften. Vinstdelningen betalas genom försäljningen av portföljbolagen som genererar en vinst. Denna delas på basis av kapitalstrukturen i fonden. Portföljbolagen säljs ofta med en multipel och därmed uppstår en vinst.

Portföljbolagen säljs ofta för ett pris som är några gånger högre än inköpspriset och den vinstmultipeln (MOIC multiple on invested capital) brukar i genomsnitt för större fonder variera mellan 1,9 à 2,2. MOIC går ner desto större fonderna blir. MOIC är lägre för generalistfonder än för specialiserade fonder – med undantag för infrastrukturfonder som ofta genererar lägre avkastning än buy-out då de anses ha lägre risk. EQT:s infrastrukturfonder är dock ett undantag. De har haft en avkastning i paritet eller bättre än deras buyout-fonder. I genomsnitt fördubblar investerarna sitt kapital efter förvaltningsavgifterna och vinstdelningen. Det betyder en årlig förräntning om 10-15 procent beroende på hur snabbt fonden avvecklas. Ofta tar detta tio år även om det mesta av pengarna brukar ha kommit tillbaka till investerarna inom sju år.