"Entreprenörer är lyckligare"

Vad är drivkraften för entreprenörskap?

– Det handlar inte om pengar. Det handlar om personlig tillfredsställelse – att leva, säger Johan Staël von Holstein till Realtid.se.

– Entreprenörer är lyckligare och har roligare liv. Det finns högre incitament till arbete genom entreprenörskap. Landet behöver fler entreprenörer. Dessutom gör entreprenörskap människor gott, både i tanke och själ.

Johan jämför skapandeförmågan med kärleken och anser att den är obegränsad.

– När man får sitt första barn älskar man det så otroligt mycket att man undrar om man kan älska nästa barn lika mycket – hur mycket kärlek har man plats för? När man väl får sitt andra barn älskar man det precis lika mycket, och sin fru älskar man ännu mer än tidigare. Precis likadant är det med skapandeförmågan.

Men inte kan väl alla vara entreprenörer?

– Kanske inte alla, men definitivt fler än vad som är det i dag. Det borde vara varje människas mål att bli entreprenör. Samhället har programmerat oss till att tro att vi inte kan starta egna företag.

Men behövs det inte anställda till storföretag som Ericsson?

– Vad vi behöver är fler nya företag. Att Ericsson är vad det är beror på att vi har haft en fantastiskt bra ingenjörsutbildning i Sverige. Men vet du hur många större framgångsrika företag som knoppats av från Ericsson – inte ett enda – det är helt sjukt.

– Vad har du och jag för nytta av att våra skattepengar går till en utbildning som bara gynnar ett enda företag? Vi behöver mer konkurrens. En känd företagsledare sa nyligen att Sverige är ett bra land för entreprenörer eftersom det är så låg konkurrens. Det är en socialistisk vanföreställning. Ju tuffare konkurrens desto bättre förutsättningar för entreprenörskap.

Men vilka ska entreprenörerna anställa?

– Säg att 50 procent av svenskarna blev entreprenörer. Då skulle vi behöva importera ett par miljoner arbetskraftsinvandrare. Det är internationell solidaritet och det ger tillväxt. När dessa hade arbetat ett tiotal år skulle de också vilja bli entreprenörer, varpå vi skulle importera ännu mer arbetskraft. I slutändan skulle vi ha en befolkning på 40 miljoner, och Sverige skulle bli ett finansiellt centrum.

Du har talat dig varm för entreprenörsutbildningar. Kan man verkligen lära ut entreprenörskap, är inte det något man är född med?

– Inte alls. Jag är övertygad om att alla kan bli entreprenörer under rätt förutsättningar. Det handlar om att stötta ungdomar och ge dem en klapp i ryggen.

Utgår du inte från att alla människor är som du själv?

– Det är något fel på människor som inte har en idé. Skillnaden mellan de smartaste och de dummaste är nog mycket mindre än man tror. Jag är övertygad om att den dummaste i min klass hade klarat ekonomlinjen på universitetet utan problem under rätt förutsättningar.

– Själv är jag en bonddräng från vischan som lyckats som entreprenör. Mina föräldrar hade inte några pengar, jag hade dåliga betyg i skolan eftersom jag är ordblind och jag kan varken idrotta, sjunga eller rita – helt talanglös. Ändå har det gått bra. Det gäller att göra det man tycker är kul. Jobba hårt och kämpa. Hårt arbete ger framgång, framgång ger självförtroende och självförtroende är det viktigaste.

Vad tror du krävs för att skapa fler entreprenörer?

– Man måste lära barn och ungdomar i skolan att de kan. Föräldrar måste uppmuntra sina barn till att bli entreprenörer.

Hur fostrar du dina barn till entreprenörer?

– De får baka bullar som vi sedan går ned till vägkanten med och säljer. Pengarna får de sedan köpa godis för.

Hur tycker du att skolorna kan agera?

– Varje år får skolklasserna en summa pengar till att göra en klassresa. Om klassen använde pengarna till att importera en produkt via internet och sedan sälja den på marknaden skulle de kunna fördubbla sin reskassa. På vägen skulle de lära sig att starta bolag, bokföring, marknadsföring, försäljning, organisation och planering. Om de är riktigt duktiga kanske de kan åka till New York och lära sig mer om riktigt entreprenörskap. Om de är urusla får de leka på skolgården.

De som inte är lika duktiga, blir inte de nedtryckta av sina motgångar?

– Det är bara alla andra runt omkring som säger att det är hemskt att misslyckas. Man lär sig mer och viktigare saker av motgångar än av medgångar. Vi måste lära oss att stödja och stötta dem med motgångar så att de kommer starkare tillbaka.

Det låter som du förespråkar så fria tyglar som möjligt från statens sida. Behövs inte staten för att hålla konkurrensen uppe?

– Det är statens främsta uppgift att bekämpa monopol och karteller, men det gör den inte i dag. Istället gynnar den storföretagen och bekämpar entreprenörerna.

– Borgarna pratar om att de ska avskaffa förmögenhetsskatten – som att det vore det viktigaste. Jag lovar att det inte finns en enda person som suttit på en kanonidé, men avstått från att förverkliga den på grund av förmögenhetsskatten. Visst måste förmögenhetskatten bort, men det viktigaste är att vi får självförtroendet och hjälpen att förverkliga de idéer vi självklart redan har.

Vad tror du it-eran betydde för entreprenörskapet i Sverige?

– Oerhört mycket. Jag tror att det gick upp ett ljus för många att det faktiskt gick att göra saker. Många av de som var med 1996 till 2000 kommer komma igen nu. De har blivit nedskrivna av media, så de är nog revanschsugna.

I alla tidningar kan vi läsa att det går bra för Sverige, håller du med?

– Nej, inte alls. Visst har vi tillväxt i dag, men den sker på bekostnad av en devalveringen av den svenska kronkursen som jag anser nedmonterar hela ekonomin.

Men en lägre kronkurs är väl bra för exportindustrin?

– Det gynnar exporten, men exportindustrin gynnar inte dig och mig eftersom exportbolagen investerar sina pengar utomlands. Det är bara bra för de som har 90 procent av sin förmögenhet i aktier, men dåligt för de som har större delen av sin förmögenhet i lägenheten eller sommarhuset.

– Kronkursen gör att vi inte kan importera viktiga produkter. I dag får du inte en hamburgare i Milano för under hundralappen, och det har inte att göra med att maten blivit dyrare i Italien. Vi är numera en fattig nation. Snart får vi tävla om att erbjuda billigast arbetskraft med Litauern.

– En del tror att vi kan hämta upp kronkursen genom att höja räntan. Men det tror jag inte räcker. USA höjer räntan de med och var tror du investerare väljer att placera sina pengar då? Att inte ekonomijournalisterna skriver mer om det är dåligt.

Om du var utbildningsminister för en dag, vad skulle du ändra på då?

– Se till att skapa mer frihet för privata skolor, ta in internationella studenter och kvotera in olika samhällsgrupper i klasserna. Jag tror att vi behöver mer heterogena klasser. Man borde även premiera entreprenöriella egenskaper som engagemang högre.

Så du förespråkar kvotering. Är det inte konstigt att till exempel etnisk tillhörighet ska gå före bra betyg?

– Det är fel att bara se till betyg. Det säger inte allt om en person. Man måste utgå från vad som ger bäst output, det vill säga vad som ger de bästa avgångsklasserna. Det finns ingen korrelation mellan mattekunskaper och entreprenörskap, men det gör det mellan engagemang i till exempel elevråd eller roligatimmen och entreprenörskap.

– Det är fel att utgå från vad som är rättvist, för det finns ingen rättvisa. Det är fel att utgå från vad som är tryggt, för det finns ingen trygghet. Du kan ligga på en strand och plötsligt kommer en jättevåg och drar ut dig i havet.

Är inte det ett socialistiskt tankesätt att maximera den kollektiva nyttan på bekostnad av individernas rättigheter?

– Inte alls. Det handlar om att bygga ett lag. Zlatan kan inte besegra det engelska landslaget själv.

– Som jag ser det finns det två negativa drivkrafter i samhället. Den ena är socialdemokraterna som bara vill behålla sin makt. Den andra är den lilla klick rika som bara vill behålla sina pengar. Socialdemokraterna låter dem behålla sina pengar för att behålla myten om det onda kapitalet.

Staten och kapitalet sitter i samma båt

– Precis, Thåström hade rätt!