"En vinstexplosion väntar i juli och augusti"

Allt tyder på att bolagen kommer redovisa en extremt stark vinstutveckling; det andra kvartalet i fjol innebar en resultatmässig katastrof då pandemin fick den globala ekonomin att falla samman på mycket kort tid. Amerikanska vinstsammanställningar visar att analytikerkollektivet kalkylerar med att resultaten klättrar mer än 60 procent för börsbolagen som ingår i det viktiga indexet S&P 500. Utvecklingen lär bli snarlik på övriga aktiemarknader. En vinstexplosion väntar alltså i juli och augusti. 

I ett “normalläge” skulle det betyda att vinstutvecklingen driver aktiebörsen högre, i synnerhet som det finns skäl att tro att analytikerkåren ligger lite efter i sina vinstförväntningar. Inför första kvartalet räknade analytikerna med att vinsterna skulle växa med 20 procent; utfallet blev mer än 50 procent. Analytikerkåren har svårt att fånga in kraftfulla förändringar i sina estimat. Denna gång är det mer osäkert om börsen stiger under rapportperioden då vinstprognoserna justerats upp rejält. Ytterligare ett bekymmer i börskalkylen är förstås att den färska inflationsstatistiken i USA och centralbankens förflyttning i tiden av den framtida stramare räntepolitiken skrämmer investerarna. Flertalet ledande aktiemarknader går även in i rapportperioden i ljuset av svagt fallande aktiepriser. 

”Analytikerkåren har svårt att fånga in kraftfulla förändringar i sina estimat. Denna gång är det mer osäkert om börsen stiger under rapportperioden då vinstprognoserna justerats upp rejält.”

Aktier har också haft en fantastisk stark resa sedan slutet av mars 2020; värderingsmultiplarna är i många sektorer på rekordnivåer. Det gör att utrymmet för besvikelser blir mycket litet. Av vikt är också att vinst- och försäljningsutvecklingen under resten av 2021 och början av 2022 ser ut att mattas betänkligt. De lättslagna kvartalsrapporterna i första och andra kvartalet följs av betydligt tuffare siffror i fjärde kvartalet och i synnerhet i första kvartalet nästa år. Investerarkollektivets fokus brukar ligga 10-12 månader framåt i tiden. 

Visserligen har flertalet av börsbolagen ägnat de senaste 12-15 pandemismittade månaderna åt att skära i kostnadsbudgeterna, vilket kan betyda att det finns mer att hämta på sista raden i resultaträkningen. Intrycket är ändå att den för börskalkylen mycket centrala vinstutvecklingen kommer klinga av på aggregerad nivå  som drivkraft för investerarkollektivet under senare delen av 2020. Två av de tre övriga huvudkomponenterna för att bedöma kursutvecklingen ser i nuläget mindre bra ut; den amerikanska inflationsstatistiken och centralbankens budskap om att räntehöjningarna kommer tidigare än väntat och värderingsmultiplarna. En hel del tyder på att det pristryck som finns i amerikansk ekonomi delvis kommer bli bestående. Inflation och därmed risken för stigande styrräntor från centralbankerna är börsens värsta fiende. I synnerhet gäller det efter mer än 10 år av fallande räntor i spåren av finanskrisens härjningar 2008. Börsen och fastighetsmarknaden har vant sig vid att priset på pengar är lågt eller obefintligt. Många marknadsbedömare hävdar att den globala ekonomin är mer räntekänslig än någonsin tidigare när skulderna vuxit till extrema nivåer. Även små ränteuppgångar kan få betydande konsekvenser. Det är förmodligen förklaringen till att centralbanken, Fed, backat från sin tidigare marknadskommunikation om en begynnande “tapering”, det vill säga att centralbanken skall minska obligationsköpen (som syftar till att hålla räntorna ultralåga). 

Samtidigt sticker bolagsvärderingarna på aggregerad nivå ut som mycket höga i ett historiskt perspektiv. Robert Schillers (nobelpristagare i ekonomi 2013) inflationsjusterade P/E-tal befinner sig på runt 38. Den enda gång dagens nivå överträffats (P/E 44) var mitt i “dotcomyran” runt millennieskiftet. Det är visserligen knepigt med historiska värderingsjämförelser, men det visar att snittmultiplarna på börsen är uppskruvade.  

”Robert Schillers (nobelpristagare i ekonomi 2013) inflationsjusterade P/E-tal befinner sig på runt 38. Den enda gång dagens nivå överträffats (P/E 44) var mitt i “dotcomyran” runt millennieskiftet. Det är visserligen knepigt med historiska värderingsjämförelser, men det visar att snittmultiplarna på börsen är uppskruvade.”  

Den fjärde komponenten, som är en mycket viktig förklaring till aktiemarknadens starka utveckling under 2021, är flödena till risktillgångar (som aktier) från, bland annat, obligationsmarknaden när avkastningspotentialen från ränteinstrument gått mot noll. Egentligen skall inte aktievärderingar styras av utbud och efterfrågan utan snarare av vinster och ränteläget, men i det korta perspektivet har ofta flödeseffekter stor betydelse för prissättningen. 

En färsk flödesanalys från den amerikanska storbanken Bank of America, BoA, visar att kapitalallokeringen in i aktiefonder under det senaste halvåret är större än det aggregerade flödet under de senaste dryga 10 åren. Inte undra på att aktier gått urstarkt; alla som investerat i marknaden har tjänat pengar. En annan tydlig effekt av starka flöden till aktiemarknaden är den extrema IPO-aktiviteten och den märkliga bolagsformen SPAC, bolag som sätts på börsen utan annan verksamhet än en större påse pengar som i framtiden skall investeras i ett onoterat bolag. Den här enorma kapitalallokeringsvågen till risktillgångar kommer fortsätta så länge alternativet ger svältavkastning. 

Motkrafterna till euforin ser ut att stärkas när den hastiga försäljnings- och vinstutvecklingen mojnar under andra halvåret och i början av nästa år. Samtidigt lär den negativa inflationsutvecklingen och risken för att centralbankerna måste strama åt öka volatiliteten i aktiemarknaden. Då finns också risk för att kapitalallokeringen till risktillgångar mattas; börsens frikostighet till alla aktieägare är därmed i fara.