”En seger för aktiv förvaltning”

Finansinspektionen har tidigare avslagit Lannebo Fonders ansökan om godkännande av fondbestämmelser för en ny fond, Lannebo Sverige 5-10-40 Aggressiv. Fondbolaget fick rätt i förvaltningsrätten och FI fick senare rätt i Kammarrätten. Högsta förvaltningsdomstolen har nu sagt sitt och slår fast att en aktiefond kan ha en koncentrerad portfölj med så få innehav som 16.

Det här är en seger för aktiv förvaltning. Genom detta klargörande får vi bättre möjligheter att investera i de bolag vi verkligen tror på, det vill säga investeringar som vi bedömer kunna ge hög avkastning, över lång tid, till en rimlig risk. Klargörandet ger oss också bättre möjligheter att ta tillvara marknadsuppgångar i befintliga aktier, istället för att tvingas sälja av aktier som stiger i värde bara för att ha marginal gentemot limiter för hur koncentrerad en portfölj får vara. Vi har alltid sett att lagen varit tydlig på den här punkten och därför är det mycket tillfredsställande att detta nu är fastslaget av HFD. Vi bedriver aktiv förvaltning och som ambassadörer för äkta aktiv förvaltning är det inspirerande att vi har kunnat tydliggöra regelverket för hela branschen, säger Lannebo Fonders vd Martin Öqvist i en kommentar till domen.

Lannebo Fonder ansökte om godkännande av fondbestämmelser där fondmedlen ska placeras i aktier i 16 olika bolag. Fyra innehav om 10 procent av fondens värde och tolv innehav om 5 procent av fondens värde. Detta de gränser som finns i den svenska fondlagen, som är baserad på EU-reglerna i UCITS-direktiven. 

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar efter en granskning av de redovisade förarbetena "att placeringsreglerna infördes efter en bedömning av hur gränserna för riskspridningen för en fond bör se ut. Placeringsreglerna, som medför att en fond måste ha minst 16 innehav, ansågs leda till att fonderna får en rimlig spridning av riskerna”.

När Finansinspektionen avslog ansökan 2013 var motiveringen att "fondbestämmelserna är oskäliga för andelsägarna, eftersom de skulle innebära att placeringsgränserna skulle komma att överskridas regelmässigt”. 

Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar till en rättelseregel i lagen som säger att ”om värdet av tillgångar i en fond kommer att överskrida i lagen angivna gränser ska rättelse göras så snart det lämpligen kan ske”.

Domstolen skriver slutligen att ”Finansinspektionen har inte gjort gällande att de aktuella fondbestämmelserna är oskäliga för andelsägarna på annat sätt än genom den valda fördelningen av fondens placeringar. Det finns emellertid inte något utrymme för att inom ramen för en skälighetsbedömning underkänna en inriktning som fullt ut anpassats till lagens krav på riskspridning”.