En investerares syn på ett återförenat Korea

Efter en period där Nordkorea har hetsat upp västvärlden med en serie hotfulla missiltester, så har Nord- och Sydkoreas beslut att ställa upp med gemensamma lag i årets olympiska vinterspel lämnat Korea-kännare med delade uppfattningar om händelsens betydelse.

Är det ett första steg mot en återförening vi ser, eller är det ett cyniskt knep från Nordkorea för att få mer förhandlingskraft i försöken att häva sanktionerna mot landet?

Det politiska bullret är inget nytt för investerare i Sydkorea som tvingats stå emot korruption, internationella sanktioner och hot om krig sedan Koreakrigets slut 1953. Årets händelser har skrämt upp många investerare, men utvecklingen av landets aktieindex Kopsi har ändå varit en av Asiens starkare.

Handla med rabatt

Mot bakgrund av den starka utvecklingen på aktiemarknaden under 2017 är det värt att notera att detta är en marknad som fortsatt handlas med rabatt i förhållande till andra liknade asiatiska länder. 

Sydkoreas referensindex handlas på en lägre vinstmultipel än de flesta jämförbara tillväxtmarknaderna och gapet fortsätter att öka. Det är nu allmänt känt att rabatten anses ge ett attraktivt tillträde till marknaden för nya investerare. Ironiskt nog sker det på en tidpunkt då vinsttillväxten för Kopsi förväntas bli en av de högsta i regionen.

Naturligtvis är det nordkoreanska hotet en stor bidragsfaktor till rabatten, men detta faktum förstärks av Sydkoreas historiskt dåliga bolagsstyrning.

Sydkoreanska företag plågas av styrelser med tvivelaktig affärsetik och som saknar oberoende ställning, vilket förstärks av det faktum att utdelningsandelen för sydkoreanska företag ligger på nästan halva nivån i jämförelse med övriga Asien.

Dock är rabatten inte nödvändigtvis strukturell och kan mycket väl försvinna. En mer liberal regering har infört en uppsättning nya normer (stewardship code).

Ett liknande normsystem har haft en positiv inverkan på den japanska marknaden med högre värderingar av japanska företag som valt att anta en högre bolagsstyrningsstandard och införa en kapitalhantering som bättre tillvaratar minoritetens intressen.  

Olika hotbilder och risker

Betydelsen av bättre bolagsstyrning överglänses emellertid av frågan om en hypotetisk återförening av Nord- och Sydkorea och den potentiella inverkan som det skulle ha på Sydkoreas blomstrande ekonomi.

En liknande historisk jämförelse är återförenandet av Öst- och Västtyskland på 1990-talet.

Likt Koreafallets nord och syd var det då en betydande skillnad i inkomst mellan öst och väst, och Västtyskland, den rikare partnern, stod inför två alternativ: att välja mellan att använda statliga bidrag, subventioner och investeringar för att jämna ut skillnaden mellan öst och väst, eller tillåta en migrationsvåg från öst till väst. De valde det första alternativet och betalar fortfarande för det 25 år senare.

Tyvärr skulle ett återförenande troligen innebära ett ännu större problem för Sydkorea.

Nordkorea är med sina 25 miljoner människor betydligt större än Östtyskland. Vidare är inkomstskillnaden mellan Nord- och Sydkorea betydligt större. Den genomsnittliga inkomsten per person i Nordkorea är ungefär 5 procent av den genomsnittliga sydkoreanska inkomsten.

För Sydkorea betyder en eventuell återförening att hot om krig ersätts med hot om ekonomisk risk.

Potentiellt positiva framtidsutsikter

Det kan dock finnas långsiktiga fördelar. Nordkorea har många mineralfyndigheter, inklusive kol, som har givit ett visst energioberoende. De finns också en stor andel billig arbetskraft som är angelägen om att få arbeta, vilket sydkoreanska företag är i behov av.

En återförening skulle även ta bort hotet om krig, vilket skulle minska försvarsbudgeten och de psykologiska effekterna av det ständiga hotet från Nordkorea. 

Ett öppet Korea kan skapa fria handelsvägar från Seoul till Peking och sedan vidare till Moskva och Mellanöstern. De nya handelsvägarna skulle minska beroendet av handel med USA och Japan och samtidigt förbättra handelsrelationerna med Kina som traditionellt varit dålig.

I slutändan skulle de kortsiktiga konsekvenserna vara extremt beska för både sydkoreaner och investerare. Men på samma vis som Tyskland nu dominerar Europa skulle Korea kunna inta en liknande framtida position i Asien.

En potentiellt attraktiv framtidsutsikt för en marknad som fortsatt är kraftigt rabatterad.

Ben Surtee
manager, Global Emerging Markets team
Jupiter Asset Management