Pensionsspararna måste få flytta sina försäkringar fritt anser många – men enligt pensionsbolagen finns även negativa konsekvenser som man behöver ta hänsyn till. Veckans panel reder ut regeringens förslag om flytträtten.
”En direkt osund jakt på pensionssparare”
Mest läst i kategorin
Den långa debatten om snabbare, enklare och billigare flytt av pensionsförsäkringar går in i nästa fas. I mars föreslog regeringen nya regler som Konkurrensverket biföll i sitt remissvar i onsdags. I måndags nobbade finansmarkandsminister Per Bolund de stora pensionsbolagens vädjan att vänta med ny lagstiftning. Pensionsbolagen har bland annat hänvisat till effekter av coronakrisen.
Mycket olyckligt om vi får en utveckling som den vi sett i premiepensionssystemet.
Anna-Karin Laurell, chef för Folksam Liv:
Varför har flytträtten blivit en sån stor stridsfråga?
– För Folksam är det viktigt att kostnader för flyttar i förtid inte vältras över på de som är kvar i försäkringskollektivet. Pensionssparande i fondförsäkring skiljer sig från till exempel vanligt fondsparande. Fondförsäkring är ett sparande med kollektiva försäkringsmoment som återbetalningsskydd eller efterlevandepension. Därmed delas kostnader mellan kunder och tas ut över tid. I en fondförsäkring ingår som regel också rådgivning.
– Vi ger rådgivning till alla kunder och det vore olyckligt om förslaget leder till att rådgivning blir en lyxvara enbart för de som har råd. En viktig fråga i förslaget är att det anges att det ska gälla retroaktivt. Både den som tillhandahåller en försäkring och kunden måste veta vad som gäller från början och normalt sett ska retroaktiva regleringar undvikas.
Riskerar de stora pensionsbolagen stora förluster och kundtapp om det blir ”för lätt” att flytta sitt pensionskapital?
– Våra kunder är våra ägare och vårt fokus. Fördelarna med att vara kund i en ömsesidig försäkringsgrupp överväger alltid tycker vi.
– Nuvarande förslag riskerar att öppna upp för en direkt osund jakt på pensionssparare där passiva pensionssparare lockas att flytta till en mer riskfylld lösning som inte passar deras beredskap att aktivt följa aktiekurser och fondmarknad. Totalt handlar det om cirka 600 miljarder i pensionskapital och det vore mycket olyckligt om vi får en utveckling som den vi sett i premiepensionssystemet.
Behövs det göras mer för flytträtten, i så fall vad?
– Det är viktigt att den som flyttar i förtid också bär sina kostnader. Därför bör en avgift för kvarvarande kostnader, ofta för genomförd rådgivning, kunna tas ut under minst fem år.
Är det rimligt, som pensionsbolagen säger, att skjuta upp frågan om flytt på grund av coronakrisen?
– Nuvarande förslag kan få betydande konsekvenser för våra kunder och hela försäkringsmarknaden och behöver analyseras mer ingående. Vi välkomnar därför den förlängda remisstiden. Pensions- och försäkringsbranschen är precis som finansdepartementet och riksdagen, som ska besluta i denna fråga, hårt belastade av hanteringen av coronakrisen och det vore olyckligt om arbetet med den här typen av lagstiftning stressas fram.
Om det kostar tiotusentals kronor att flytta – hur fri är man då egentligen?
Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta:
Varför har flytträtten blivit en sån stor stridsfråga?
– Det handlar om att två världar möts. Numera är pensionsspararna ganska prismedvetna och tycker att det är självklart att kunna flytta sina pensionspengar om man är missnöjd med sin förvaltare. Men förr var det vanligt att banker och pensionsbolag tog ut höga avgifter för att kunna betala provisioner till mellanhänder och tjäna bra med pengar på sina fondkunder. Därför vill de såklart hålla kvar så många kunder som möjligt till de villkoren. Ökad prispress och mer konkurrens har varit jobbigt för vissa bolag och det syns nu.
Riskerar de stora pensionsbolagen stora förluster och kundtapp om det blir ”för lätt” att flytta sitt pensionskapital?
– Det viktiga är inte hur det påverkar bolagen utan att det blir bra för kunderna. I en fondförsäkring står man som sparare själv risken för ett dåligt utfall, och då måste man såklart kunna byta förvaltare om man inte är nöjd.
– Det som oroar mig är att undersökningar visar att var fjärde kund inte känner till att deras pensionspengar har flyttats. Och att var tredje kund flyttar till något de egentligen inte vill ha. Det beror på att en majoritet av flyttarna inte görs på kundens initiativ utan av ”rådgivare” och mellanhänder som ofta har egna intressen. Jag tycker att det ska vara lätt att flytta, men vi måste säkerställa att flyttarna görs på ett sätt som gynnar pensionsspararna och ingen annan.
Behövs det göras mer för flytträtten, i så fall vad?
– Stora pengar sitter inlåsta i försäkringar tecknade före 2007. Och det är ofta där de allra sämsta villkoren och högsta avgifterna finns. Därför är det bra att regeringen nu vill utreda hur även de pengarna kan befrias. Att sätta ett maxtak i kronor och ören på vad en flytt maximalt får kosta är också helt nödvändigt. Vissa bolag påstår idag att deras kunder har fri flytträtt. Men om det kostar tiotusentals kronor att flytta – hur fri är man då egentligen?
Är det rimligt, som pensionsbolagen säger, att skjuta upp frågan om flytt på grund av coronakrisen?
– Det är klart att mycket har vänts upp och ner nu under våren av coronakrisen. Men vi har väntat i många år på schyssta flyttvillkor och behöver komma i mål med det här nån gång. Om bara viljan finns är jag övertygad om att tidsplanen kan hållas.
Öppna upp även för flytt av försäkringar tecknade före 2007.
Staffan Hansén, vd för SPP Pension:
Varför har flytträtten blivit en sån stor stridsfråga?
– Min upplevelse är att stridsfrågorna främst gällt olika syn på tidslinjer, flyttavgifter och anskaffningskostnader. I grunden är det sannolikt mera fundamentala frågor som höjt temperaturen i flytträttsfrågan: Oro för att mista kunder och kapital. Oro för ökad prispress. Oro för att traditionell försäkring ska få sämre förmåga att bära illikvida investeringar som fastigheter och infrastruktur. Oro för en flyttkarusell som inte primärt utgår från spararnas intressen. Samtidigt är enklare och tydligare flyttlagstiftning i grunden enbart positivt för både kunder och pensionsbolag, vilket kan ha hamnat lite i skuggan av stridsfrågorna.
Riskerar de stora pensionsbolagen stora förluster och kundtapp om det blir ”för lätt” att flytta sitt pensionskapital?
– Det är upp till såväl stora som små och gamla som nya pensionsbolag att vara konkurrenskraftiga och attraktiva, både för att bevara och attrahera pensionskapital. Konkurrens är alltid bra. Viktigt är också att alla kunder faktiskt gjort medvetna val om vem och vad de flyttar från och till.
– Vi välkomnar den ökade grad av tydlighet som flyttlagstiftningen medför. Det viktigaste är att flytten blir rättssäker för alla parter, samt att kunden flyttar sitt sparande utifrån sin egen ambition och vilja. Vår förhoppning är att kommande regelverk ska stötta kunden att göra ett medvetet och välgrundat val gällande flytt. En förutsättning för det är full transparens och att kunderna ges möjlighet att jämföra helhetserbjudandet.
Behövs det göras mer för flytträtten, i så fall vad?
– Flytträtten blir fri först när allt sparande tillåts att flyttas. Flyttavgifter är bara en del av en helhet. Vi skulle därför vilja se att man igen värderar att öppna upp även för flytt av försäkringar tecknade före 2007. Lite intressant att detta inte utvecklats till någon form av ”stridsfråga”.
– SPP tillåter redan idag flytt av alla försäkringar som är lagmässigt tillåtna och går därmed längre än många andra aktörer i branschen. Det finns inga egentliga hinder för ett sådant beslut, men då många bolag inte valt att frivilligt öppna upp för detta kan det behövas en knuff från lagstiftarna, för spararnas skull.
Är det rimligt, som pensionsbolagen säger, att skjuta upp frågan om flytt på grund av coronakrisen?
– Det viktiga är att konsekvenserna noggrant analyseras så att vi får ett robust och transparent regelverk. Flyttfrågan har varit aktuell under lång tid, och pensionsbolagen är väl medvetna om att ytterligare anpassning är på väg även om detaljerna inte är kända i detta nu.
– För vår del strävar vi till att driva branschfrågor via Svensk Försäkring, och litar på att de i remissvaret adresserar alla eventuella otydligheter i den kommande flyttlagstiftningen. Vi förstår vad lagstiftaren önskar uppnå och anpassar oss till lagstiftningen när den träder i kraft.
Flytträtten borde vara driven av spararna själva.
Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF:
Varför har flytträtten blivit en sån stor stridsfråga?
– Tjänstepensionen är en allt större del av den samlade pensionen. Flytträtten för tjänstepensionen är oerhört viktig för att spararna ska få den lösning som passar dem bäst. Inom kollektivavtalad tjänstepension flyttar man med e-legitimation och betalar några hundralappar.
– Det är utanför kollektivavtalen som problemen finns. Där är flytt ofta krångligt, dyrt och i vissa fall går det inte ens att flytta. Stridsfrågan är mellan branschens aktörer. Flytträtten borde vara driven av spararna själva.
Riskerar de stora pensionsbolagen stora förluster och kundtapp om det blir ”för lätt” att flytta sitt pensionskapital?
– Eventuellt, men även pensionsspararna skulle kunna drabbas. Tjänstepensioner placeras i regel inte bara i aktier, utan även i räntebärande papper, fastigheter och infrastruktur. Om stora summor skulle flyttas på kort tid skulle det kunna vara värdeförstörande.
– Villkoren måste vara rättvisa både för den som flyttar och den som väljer att stanna kvar. Annars sker flytten på någon annan pensionssparares bekostnad.
Behövs det göras mer för flytträtten, i så fall vad?
– De flesta flyttar för att den bank eller det pensionsbolag som man flyttar till berättar att det är en bra idé. Lockropen kan vara lägre boränta eller bättre villkor för andra delar av din ekonomi. Men oftast finns det både för- och nackdelar med en flytt. Många får högre avgifter och en annan sparform än den de uttrycker önskemål om. Här behöver informationen bli mycket bättre. Fler behöver förstå vad man flyttar från och vad man flyttar till.
Är det rimligt, som pensionsbolagen säger, att skjuta upp frågan om flytt pga av coronakrisen?
– Nej.