Realtid

Ekonomipriset 2021 premierar arbetsmarknadsforskning med hjälp av naturliga experiment

David Card, Guido W. Imbens och Joshua D. Angrist, pristagare Ekonomipriset 2021
David Card, Guido W. Imbens och Joshua D. Angrist, pristagare Ekonomipriset 2021. Foto: Berkeley, MIT, Stanford. Bakgrundbild: ©Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences
Marlene Sellebraten
Uppdaterad: 11 okt. 2021Publicerad: 11 okt. 2021

David Card, Berkeley, Joshua Angrist, MIT, och Guido Imbens, Stanford, har tilldelats årets ekonomipris.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens, som visat vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras från naturliga experiment inom arbetsmarknadsekonomin, har tilldelats Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2021. Det framgår av ett pressmeddelande.

Den ena hälften av priset om 10 miljoner svenska kronor går till David Card, University of California, Berkeley, USA, ”för hans empiriska bidrag till arbetsmarknadsekonomi” och andra hälften gemensamt till Joshua D. Angrist, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, och Guido W. Imbens, Stanford University, USA, ”för deras metodologiska bidrag till analysen av kausala samband”.

David Card har med hjälp av naturliga experiment analyserat arbetsmarknadseffekterna av minimilöner, invandring och utbildning. Cards forskning har lett till nya analyser och resultaten visat bland annat att höjda minimilöner inte behöver leda till färre jobb men även resurser i skolan är betydligt viktigare för elevers framgångar på arbetsmarknaden än man tidigare trott. Data från ett naturligt experiment är svåra att tolka och det är där Joshua Angrist och Guido Imbens kommer in. De löste detta metodologiska problem och visade vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras utifrån naturliga experiment.

– Cards studier av viktiga samhällsfrågor och Angrists och Imbens metodinsatser har visat att naturliga experiment är en rik källa till kunskap. Deras forskning är till stor hjälp när beslut för samhällets bästa ska fattas, säger Peter Fredriksson, ordförande i ekonomipriskommittén, i en skriftlig kommentar.

– Många centrala frågor inom samhällsvetenskaperna handlar om orsak och verkan. Vilka effekter har invandring på sysselsättning och löner? Hur påverkar längre utbildning en persons framtida lön? Sådana frågor är svåra att svara på eftersom vi inte har något att jämföra med. Vi vet inte vad som skulle ha hänt med lägre invandring eller om individen inte skaffat sig högre utbildning. Årets pristagare har visat att det ändå är möjligt att besvara dessa och liknande frågor genom så kallade naturliga experiment. Nyckeln är att använda situationer där slumpen eller policyförändringar gjort att grupper av människor behandlats olika, på ett sätt som faktiskt liknar randomiserade kliniska studier inom till exempel medicin, heter det i pressmeddealndet.

David Card är född i Kanada, Fil.dr vid Princeton University, USA, och Class of 1950 Professor of Economics, University of California, Berkeley, USA. Joshua D. Angrist är född i  USA och är Fil.dr  vid Princeton University, USA, och Ford Professor of Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA. Guido W. Imbens är född i Nederländerna och är Fil.dr vid Brown University, Providence, USA, och The Applied Econometrics Professor och Professor of Economics, Stanford University, USA.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Marlene Sellebraten
Marlene Sellebraten
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]