Efter miljardbedrägerierna: Småföretag kan få återinförd revisionsplikt

Utredningen ska motverka att aktiebolag och andra företag används som brottsverktyg, och kommer i spåren av de många momsbedrägerier som Sverige drabbats av.

Utredningen ska göras av Johan Danelius, justitieråd i Högsta domstolen. Förutom återinförd revisionsplikt ska han bland annat utreda om Bolagsverkets kontrollerande roll kan stärkas i ett brottsförebyggande syfte, överväga hur en skyldighet att ge in digitala årsredovisningar bör utformas och om tidsfristen för att ge in årsredovisningar bör kortas, samt bedöma om bolagskapningar bör kriminaliseras.

– Min uppfattning är att det behövs en mycket bättre kontroll, säger justitieminister Morgan Johansson (S), till SVT.

Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades 2010, men Riksrevisionens granskning visade redan 2017 att reformen haft få positiva effekter men medfört ökad risk för skattefusk och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet.

Likt Therese Andersson på branschorganisationen FAR anser justitieminister Morgan Johansson att revision kan vara effektiv i kampen mot ekonomisk brottslighet.

– Jag är beredd att gå vidare med att återinföra revisionsplikt för de små bolagen så vi får stopp på fusk och fiffel i den här sektorn, säger Morgan Johansson till SVT.

Åtta av de tio största konkurserna hittills i år i Sverige är kopplade till momskarusellbedrägerier och bedrägeripreventionsexperten Anders Björkenheim har i Realtid tidigare flaggat upp för behov av en återinförd revisionsplikt, men menar att det bara är en av flera delar som krävs för att komma åt bedragarna.

– Jag tror inte att ett återinfört revisorskrav är någon universallösning utan det är en kombination av olika åtgärder som skulle ge effekt. Det är givetvis även viktigt att dessa åtgärder utformas i samsyn med näringslivet i stort. Här upplever jag dock en ökad förståelse från företagare för att det kan finnas behov av ökade kontroller när hela branscher infiltreras i så hög grad av kriminella element som skett i exempelvis byggbranschen och elektronikbranschen under de senaste åren, säger Anders Björkenheim till Realtid.

Han delar ministerns och Ekobrottsmyndighetens syn på att bolag utan revisor är oerhört attraktiva för ekobrottslingar, och berättar att han var delaktig i en granskning 2017 och då såg ett större nätverk med ungefär 300 revisorslösa bolag där nästan alla gick att knyta till öststatsmaffia.

– För ett år sedan gick jag tillbaka för att kolla hur det gått för bolagen och i princip alla var försatta i konkurs. Hur många seriösa företag de konkurrerat ut på vägen kommer vi aldrig få svar på, säger han.

Anders Björkenheim tror inte att det kommer att bli en allmänt återinförd revisionsplikt för alla små aktiebolag, utan att den kommer att bli mer riktad mot specifika branscher, till exempel byggbranschen.

– Man kan även tänka sig att företag som anmäler till Skatteverket att de beräknar omsätta X antal miljoner och därför vill ha månadsmoms skulle kunna åläggas att ha en revisor innan det beviljas. Även företagare som missköter sig ska kunna åläggas att ha en ”överrocksrevisor” under ett antal år oavsett omsättning och i alla bolag den aktuella företagaren är engagerad i. Det är inte ett näringsförbud men en tydlig markering från samhället att ”dig vill vi ha ett extra öga på”, säger Anders Björkenheim.

Artiklarna om bedrägerier i miljardklassen har under hösten duggat tätt i Realtid. Ett tvåsiffrigt antal miljarder kronor av skattebetalarnas pengar har redan gått upp i rök genom momskaruseller.

Det fick Skatteverket att ryta till om en uppdaterad dataregisterlagstiftning och större möjligheter för realtidskontroll.

Jan Tibbling, kammarchef och chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten föreslog omvänd momsskyldighet på allt, och Liz Kilenius, sektionschef på Skatteverket, presenterade i Realtid förslaget att införa en flagga i systemet VIES – det system där EU:s medlemsstater är skyldiga att lagra vissa uppgifter om företag som tilldelats ett registreringsnummer för moms.