Göran Espelund är grundare och arbetande styrelseordförande för Lannebo Fonder. För Realtid avslöjar han när aktiv förvaltning är som bäst, hur man skiljer på äkta och falsk aktiv förvaltning och varför han tycker att ett upphandlat fondtorg är en dålig idé. Och vad det är som gnager i honom fortfarande efter åtta år.
"Det vore kul att förvalta 100 miljarder någon gång"
Mest läst i kategorin
Han går med raska steg in på sitt arbetsrum några dörrar bort från konferensrummet där vi sitter och kommer tillbaka lika snabbt. Han håller sin smartphone i handen och tar fram Pensionsmyndighetens app. Göran Espelund bläddrar fram sitt fondinnehav och visar de tre Lannebo-fonderna han sparat i sedan fondbolaget grundades år 2000. Han är engagerad och förklarar att det är viktigt med långsiktigt sparande. Även om Lannebo Teknik gick uselt för några år sedan lämnade han inte fonden och på så sätt var han med i den otroliga uppgången. Lannebo Teknik har bara i år haft en avkastning på 35 procent.
– Jag tror att riktigt bra aktiefondsparande är långsiktigt. Investera i en duktig förvaltare och var långsiktig. Då kommer resultatet bli bra.
Göran Espelund är en av fem grundare av Lannebo Fonder. Han började som vd och är i dag arbetande styrelseordförande i fondbolaget.
– Att ha en arbetande styrelseordförande är egentligen en ordning som vi absolut inte skulle tycka är bra i något annat bolag än vårt eget. Jag sitter i en hel del valberedningar och träffar en del kunder, så beskriver Göran Espelund kort sina arbetsdagar på Lannebo Fonder.
Göran Espelund växte upp i Kalmar med sina föräldrar och två bröder. Pappa jobbade på Ica och mamma var utbildad sjuksköterska, men hon var hemmafru tills det att sönerna började gymnasiet.
Aktieintresset kom tidigt. Redan under gymnasietiden när han hade tjänat några slantar på sommarjobbet köpte han aktier. På gymnasiet gick han ekonomisk linje och lärde sig grunderna i redovisning, balansräkning och resultaträkning. Examensarbetet handlade om hur New York Stock Exchange fungerade.
Göran Espelund berättar även hur han och en klasskamrat fick igång hela klassen när Veckans Affärer hade Aktie-SM för skolklasser. Klassen kom tvåa i tävlingen och hela prissumman gick till en storslagen examensfest.
Efter gymnasiet läste han ekonomprogrammet i Linköping med redovisning och finansiering som inriktning. Han var dock inte helt nöjd med hur mycket finans som då ingick i utbildningen och sökte sig vidare till USA. Han fick ett Fullbright-stipendium 1985 och läste en MBA på University of Maryland.
När Göran Espelund kom hem från USA sökte han jobb hos tre aktörer på den svenska finansmarknaden. Han visste att han ville arbeta med kapitalförvaltning och därför föll lotten på SE-bankens fondbolag Aktiv Placering, Sparbanken och en AP-fond. Han fick erbjudanden från samtliga.
– Det var inte svårt att få jobb då. Marknaden var ny och alla sökte folk. I dag vet jag inte om jag hade kommit in.
Varför tror du inte det?
– Titta på kidsen i dag. De är hur välutbildade som helst och har dubbla examen. Jag är väldigt imponerad över hur välutbildad de unga som söker till oss är. Deras CV:n är helt fantastiska och tuffa att konkurrera med.
Sommaren 1987 började Göran Espelund sin yrkeskarriär med ett jobb som analytiker på Sparbankernas aktiefonder administrationsaktiebolag.
På den tiden var det inte många som arbetade med fonder på banken. Göran Espelund berättar att de var mellan 15-20 anställda och fonder hade precis haft ett genombrott efter att Gösta Bohman först introducerade skattefondsparandet som Kjell-Olof Feldt senare utvecklade till Allemansfonderna.
– Det var egentligen samma struktur på Skattefondssparandet som Allemansfonderna. Bara lite olika upplägg. De hade börjat ta fart 1987. När jag började på Robur förvaltade vi 16-17 miljarder kronor.
De första åren på Sparbanken arbetade han som analytiker mot bygg- och fastighet och bank.
– Det var roligt några år till i början av 90-talet då det small både hos fastighetsbolagen och bankerna. Det var rätt lärorikt. Jag hade även finansbolag, exempelvis finansbolaget Nyckeln (som levde på att låna pengar mot så kallade marknadsbevis. reds. anm.)
Göran Espelund stannade på Sparbanken i tolv år, fram till årsskiftet 1999-2000. Han avancerade under den tiden från analytiker till portföljförvaltare, därefter aktiechef och det sista uppdraget han hade var som vd för Robur. Ett uppdrag han hade ett år innan han fick sparken.
– Om man inte har samma uppfattning som sina ägare så brukar det vara ägarens uppfattning som gäller. Jag fick då lämna, vilket inte var helt oväntat.
Under sin tid på Robur var Göran Espelund med om en enorm tillväxtresa från 1987 då man förvaltade 17 miljarder till 1999 då det förvaltade kapitalet låg på 350-400 miljarder. Antalet anställda gick under den här tiden från 17 till cirka 150 anställda.
– Det var naturligtvis fantastiskt att få vara med om, säger han.
Göran Espelund var 38 år när han fick sparken och var i behov av ett arbete. Anders Lannebo hade tidigare varit vd för Robur sedan tidigt 80-tal och Göran Espelunds chef under alla år. Han hade lämnat banken ett år tidigare, i början av år 1999.
Under våren 2000 ringde Göran Espelunds telefon. På andra sida luren fanns Anders Lannebo.
– Vi träffades i hans kök och började snacka om att försöka dra i gång något eget och det gjorde vi i augusti 2000. Det var Lannebo Fonder.
Hur gick uppstarten av Lannebo Fonder?
– För att vara en uppstart gick det bra. I dag är det inte ovanligt att man startar med en investerare som ger dig ett startkapital. Vi hade inte det. Vi hade en teckningsperiod i fonderna där man fick sätta in pengar två veckor innan vi drog igång och då var man säker på att vara med från dag ett. På det sättet fick vi ihop 79 miljoner kronor fördelat på fyra fonder som vi hade som startkapital den 4 augusti 2000.
Han berättar att det sedan gick relativt snabbt, delvis på grund av premiepensionen som också kom i gång hösten 2000.
– Då var det flera års avsättningar som sattes in på en gång eftersom systemet var fördröjt. Det var en viktig del för oss om man tänker tillbaka till den hösten. Jag vill minnas att det var ett par hundra miljoner som kom in via premiepensionen.
Under den här perioden var de fyra storbankernas marknadsandel 90 procent. Men något höll på att hända och premiepensionen kom att spela en stor roll för konkurrensen.
– Det här är en konstig bransch där vi är så fixerade vid förvaltat kapital. Men vår dröm var i alla fall att nå 1 miljard och det nådde vi redan i maj 2001. Eftersom börsen gått ned kraftigt månaderna innan vi startade bolaget trodde vi att vi tajmat marknaden perfekt.
Men under den kommande tiden, till och med år 2002, svängde marknaden en hel del.
– Jag räknade att vi gick igenom 1 miljard 26 gånger. Vi åkte över och sedan åkte marknaden ned och vi fick kämpa oss upp. Vi firade första gången men det gick inte att fira 25 gånger till. Jag hoppas att vi ska slippa fira detta igen.
Han berättar att Lannebo Fonder utåt sett såg ut att vara lönsamt redan från början, men anledningen till att bolaget höll sig ovanför vattenytan var för att de fem grundarna som jobbade i firman inte tog ut några löner de första åren.
– När vi kunde ta ut 20 000 kronor var i månadslön kändes det jättekul, otroligt stimulerande, säger han.
Från år 2003 gick det bra för Lannebo Fonder fram till Lehman-kraschen 2008 – där det förvaltade kapitalet som vuxit till 16 miljarder kronor mer än halverades till 7 miljarder kronor.
– Den känslan har man glömt nu när vi har haft en lång period med bra marknader. Samtidigt är det i oroliga marknader som aktiv förvaltning är som bäst. Det är svårt att sticka ut med aktiv förvaltning när allting går upp.
Hur var stämningen på kontoret efter Lehman-kraschen?
– Tryckt kan man lugnt säga. Samtidigt såg vi ju värdet i marknaden och vilka otroliga möjligheter det fanns. Men att berätta detta för kunder, att det är nu du verkligen ska in i aktiemarknaden. Det var tufft. Folk söker trygghet när de egentligen ska ta risk. Men vi kämpade på.
Lannebo Fonder gjorde inga förluster mellan åren 2008-2009, men det var med en liten marginal visar Göran Espelund och måttar en centimeter mellan tumme och pekfinger.
– Fondbolag är en väldigt cyklisk verksamhet, speciellt när man inte är en så stor aktör, säger han.
Marknaden vände under 2009 och det förvaltade kapitalet växte från 7 miljarder till de 80 miljarder som Lannebo Fonder passerade häromdagen.
– Vi har sagt att det vore kul att förvalta 100 miljarder någon gång eftersom det är en jämn och fin gräns, men jag tycker inte att man ska fokusera för mycket på det.
– Det viktiga är att vi levererar bra performance till kunderna och det gör vi via vår traditionella, fundamentala aktiva förvaltningsfilosofi. Den vi har här är den gamla filosofin som Robur hade på 80-talet och 90-talet.
Göran Espelund berättar att det är viktigt att leverera på ett sätt där även moral och etik är viktigt. Genom aktiv förvaltning är Lannebo Fonder engagerade ägare i de bolag som man investerar i.
– Vi har alltid haft en dialog med våra portföljbolag. I dag har den dialogen utvecklats till att det blir mycket mer, exempelvis hållbarhetsfrågor.
Han pekar på att det är lätt att se om en fond har en äkta eller falsk aktiv förvaltning genom att undersöka hur många bolag som finns i portföljen. En global fond med 400 aktier är inte särskilt aktivt förvaltad, inte heller en svensk portfölj med 120 aktier.
Han menar att det är omöjligt att få så mycket kunskap och kännedom som krävs om man har flera hundra bolag i en portfölj.
– Vi vill verkligen förstå vad vi investerar i, affärsmodellen, riskerna och möjligheterna. Det gör vi genom att lära oss så mycket vi kan om ett fåtal bolag.
Upplever du att kunderna förstår detta?
– Vi har cirka 40 procent institutionella kunder som förstår detta väl. Det är också en viktig del i varför de investerar hos oss. När det gäller privatkunder så tror jag att majoriteten inte riktigt förstår äkta aktiv förvaltning. Men de som är mer intresserade vet att vi tillhör en av de äkta aktiva förvaltarna i marknaden och att vi är nära våra bolag. Det syns till exempel genom att Lannebo sitter i 30 valberedningar trots att vi är ett rätt så litet fondbolag.
Lannebo är med i valberedningarna för att kunna vara med och forma de bästa möjliga styrelserna, vilket är viktigt för det långsiktiga värdeskapandet i bolagen, menar han.
– Så har vi alltid jobbat. Det viktigaste är att vi fortsätter jobba så och levererar värde till våra sparare.
Göran Espelund berättar att Lannebo Fonder nu har en ambition att röra sig utanför Sverige för första gången.
– Vi har tidigare inte gjort något utanför Sverige, någonsin. Vi har en del utländska kunder som jag kallar walk-ins, sådana som har hittat till oss. Men vi har inte varit ute och talat om att vi finns. Det tycker jag det är hög tid för nu.
Varför har ni inte gjort det?
– Många tycker att det har gått bra för oss, och det har det, vi är ett av de största privatägda fondbolagen. Men om man sätter det i relation till fondmarknad så är vår marknadsandel mindre än 2 procent av den totala svenska marknaden.
Han pekar på hallen där det sitter en vägg full av utmärkelser som fondbolaget fått under dessa 20 år.
– Jag tycker att vi förtjänar lite mer än 1,8 procents marknadsandel. Vi tycker att vi har hur mycket som helst kvar att göra i Sverige. Vi skulle kunna ha 10 procents marknadsandel i Sverige, men det har vi inte. Så varför ska vi gå över ån efter vatten? Men nu har vi ändå sagt att vi är så pass stora att vi vill försöka. Vi har har rekryterat Erik Gebro som var distributionschef för Skagen (fonder reds. anm), som bara ska jobba med vår nordiska expansion. Om fem år kanske även Norge och Danmark vet vad Lannebo Fonder är.
Premiepensionen är viktig för Lannebo Fonder. 14 procent av tillgångarna och 4-5 procent av intäkterna kommer därifrån.
Göran Espelund tycker att debatten kring premiepensionen ”blivit hemskt olycklig”. Han pekar på att flera aktörer redan var missnöjda med systemet innan diskussionen blommade ut efter skandalerna med Allra och Falcon Funds. Resultatet som nu snart är aktuellt med ett upphandlat fondtorg är en dålig idé menar han.
– Jag tror på ’the wisdom of the crowd’. Någonstans i grunden är det en ideologisk fråga om man vill ha en valfrihet eller inte. Jag vill ha en valfrihet. Undersökningar visar att framförallt de unga, 75-80 procent av dem vill ha valfrihet. Nu ska vi inte få det. Staten ska upphandla och det ska ge oss en bättre avkastning tror de. Jag är inte säker på att det blir så.
Under sina 20 år på Lannebo Fonder och massor av framsteg och utmärkelser är det ändå något som gnager, något som Göran Espelund inte kan glömma.
2011 fick Lannebo Fonder en anmärkning av Finansinspektionen. Han pekar på att detta låg i kölvattnet efter HQ-skandalen som gjorde FI mer aktivt. Under det aktuella året var det hela 28 olika bolag som fick någon form av anmärkning eller varning. Göran Espelund kan inte glömma detta då han fortfarande anser att Finansinspektionen hade fel i sin bedömning.
– I vår styrelse var vi några som ville överklaga beslutet, men vi blev nedröstade. Jag tyckte att det fanns delar i beslutet som inte var korrekta och att det fanns grund för att överklaga beslutet. Men majoriteten av styrelsen tyckte att vi skulle lägga detta bakom oss och titta framåt istället. Men jag retade mig på detta.
Anmärkningen från FI handlade bland annat om det som kallas 5-10-40-reglerna där inget innehav får vara större än 10 procent och de innehav som ligger mellan 5 och 10 procent maximalt får utgöra 40 procent av portföljen. Det hade Lannebo Fonder passivt brutit mot vid ett flertal tillfällen.
– När vi, som en aktiv förvaltare, hittar en fantastisk aktie till våra kunder så tycker vi att de ska ha 10 procent av den i portföljen eftersom den är så himla bra. Om vi bara har gjort rätt så går den bättre än alla andra aktier och då kommer den vikta upp sig själv. Då får den en passiv överträdelse. Då står det i lagen att om detta händer så ska man justera detta – eftersom man inte stadigvarande får ligga över dessa gränser. Så det gjorde vi. Men inspektionen sade då att man inte kan tolka lagen på detta sätt.
Finansinspektionen ansåg att förvaltarna ska ha ett sådant utrymme att man inte går över dessa gränser mer än väldigt sällan. Lannebo Fonder diskuterade detta med branschföreningen som i sin tur diskuterade detta med FI.
Lannebo Fonder tog sedan strid i förvaltningsrätten genom att söka tillstånd för en ny fond som, något övertydligt, kallades för Lannebo Sverige 5-10-40 aggressiv. I förvaltningsrätten vann fondbolaget, FI vann sedan i kammarrätten. Slutligen beviljades målet prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen där Lannebo Fonder vann över FI år 2017.
– Det kändes otroligt skönt.
Kunde du lägga detta bakom dig då?
– Nej, inte riktigt – som du märker.
Göran Espelund förklarar att det är skillnad från den tiden då han arbetade som tjänsteman på Robur där han hanterade problem med tillsynsmyndigheten i Luxemburg. Då var det bara ett jobb och inte lika emotionellt – detta är mer personligt.
– Det var fan ytterst mitt misslyckande att vi fick den anmärkningen, eftersom jag var vd då. Det tar mycket hårdare. Men så är det med allt när man driver ett eget bolag. Dålig performance blir väldigt personligt. Det gäller nog alla som jobbar här. Det svider. Detta är vårt bolag, vårt ansvar och vi vill alltid göra det bästa för kunderna.
– Det gör mycket ondare när det går dåligt, men jag tror någonstans att våra kunder tycker att vårt personliga engagemang är bra. Det gör att vi är på tå. Det blir en större emotionell berg- och dalbana eftersom vi har ett verkligt, djupt engagemang för hur det går för våra fonder och våra sparare.
Hur avslutar Lannebo Fonder 2019?
– Det får vi se, det är en bit kvar. 2018 såg ju jättebra ut på marknaden, men sedan kom fjärde kvartalet och förstörde. Vi har haft ett delvis tungt år då trenden med index-fonder är rätt stark och vi ligger i andra ändan av det. Men marknaderna och fonderna är upp och resultatmässigt kommer det bli ett av de bättre åren.
Senaste nytt
Tanka elbil på 3 minuter med batteribyte
Power Swap revolutionerar elbilsladdning
Så sköts din bokföring automatiskt med Fortnox
Byt till Fortnox för en bokföring uppdaterad i realtid, som gör företagslivet smartare.
Ta det cybersäkra före det cyberosäkra
Rusta ditt företag mot de senaste digitala hoten. Börja med att ladda ner vår checklista!