"Det här är inte en finanskris"

Claes-Henrik Julander har precis avslutat ett möte med styrelsen i Erik Penser Bank på kontoret i centrala Stockholm. På agendan stod bland annat att gå igenom årsredovisningen för 2019 som blev ett rekordår för banken. Men vi återkommer till det. För det är ett annat ämne som dominerar dagordningen för hela samhället denna vår, nämligen corona-viruset och följderna av dess spridning över världen.

Claes-Henrik Julander har ett flertal investeringar och även styrelseuppdrag i bolag som alla i mindre eller större utsträckning påverkas av viruskrisen. När det gäller banken arbetar delar av personalen redan hemifrån och en särskild krishanteringsgrupp har aktiverats. Gruppen har bland annat i uppdrag att se till att bankens alla funktioner kan upprätthållas, även om många i personalen skulle bli sjuka.

Rädsla avgörande faktor

Med en karriär som inleddes under krisåren i början av 1990-talet har Claes-Henrik Julander senare på nära håll fått uppleva både dotcomkrisen och finanskraschen 2008. Men den här gången är det en avgörande faktor som är annorlunda.

– Den här krisen kommer utifrån en allmän spridd fysisk rädsla, en rädsla för dig som fysisk person. Sen kan man diskutera hur relevant den är eller inte, men det är det som är grunden. Och den rädslan, direkt eller indirekt, slår mot en massa riktiga företag. Vid den förra krisen var det ju finansbranschen som hade ställt till det för sig själv genom att slå knut på sig helt utan hjälp utifrån. Men det här är inte en finanskris i grunden, utan en samhällskris som märks på många företag. Det gäller inte alla men många får det förbaskat svårt och det kan på sikt ge problem i banksystemet.

Så här ett par veckor in i den frivilliga och delvisa nedstängning som Sverige anammat ser inte Claes-Henrik Julander några omedelbara orosmoln för Erik Penser Bank. Däremot har banken givetvis sin beskärda del av kunder som drabbats hårt i den globala börsoron.

– Naturligtvis är det en hel del olyckliga kunder, men det är inte så vi har någon uppenbar kris eller att folk säljer speciellt mycket. Vi har högre tryck på telefonerna, men jag kan inte påstå att min känsla är att det är någon panik.

”Regering och riksdag snabba på bollen”

Claes-Henrik Julander berömmer både ansvariga politker, myndigheter och svensk sjukvård för insatserna som gjorts de senaste veckorna.

– Det är ingen lätt materia att jobba med, folks rädsla och en okänd sjukdom. Hur ska man kunna göra rätt i det? Jag menar vad är ens rätt och hur bedömer man vad som är rätt? Bedömer man det utifrån antal döda eller minskning av BNP eller en blandning?

– Alla parametrar måste vägas in. Hade vi stängt hela landet och dragit strömmen första dagen det kom hem ett corona-fall från Italien då hade kanske färre varit smittade men hade det varit rätt? Tiden får utvisa det men jag upplever att det finns en stringens och en vetenskaplig evidens för det som svenska myndigheter gör.

Hans förhoppning är att den allmänna rädslan i samhället ska minska i takt med att vi får mer kunskap om sjukdomen och dess följder. Överst på dagordningen kvarstår att skydda utsatta riskgrupper samt stötta de många företagare som går på knäna när kunder och intäkter på kort tid gått upp i rök.

– Det som är positivt är att både regering och riksdag är snabba på bollen och verkar lyhörda för vad som behövs. Men det är inte alltid så att opinionen är välunderrättad och väl påläst. Som politiker får du inte låta politiken styras av enskilda fall utan det är alltid samhället du måste titta på. Det kommer finnas ömmande enskilda fall men politiker måste ta de stora greppen och då kommer det alltid gå att påvisa fel, hur de än gör. Det är naturligtvis väldigt svårt att vara politiker i det läget.

Verksamheten – viktigaste målet

Åter till banken och rekordåret 2019 då både intäkter och resultat förbättrades markant. Claes-Henrik Julander har varit ordförande sedan 2013. Frågan om att kliva in i styrelsen kom i samband med avvecklingen av tradingfirman Pan Capital som Claes-Henrik Julander grundade 1998 tillsammans med kompanjonerna Pär Sandå och Henrik Hedman. Erik Penser finansierade starten av firman och kom därmed också att få vara med och skörda frukterna av den höglönsamma verksamheten (en resa som skildrades i boken Risk av journalisten Jacob Bursell).

Att banken skulle klara att befästa positionen på marknaden och förbättra lönsamheten har långt ifrån varit en självklarhet i en bransch som under flera år präglats av krympande marginaler på många tidigare höglönsamma områden och en utslagning och konsolidering i spåren av detta.

Claes-Henrik Julander förklarar det med ett långsiktigt arbete där banken i privat regi utanför börsen kunnat utvecklats utan press på tillväxt och uppskruvade nyckeltalsförväntningar.

– När jag tog uppdraget som ordförande och pratade med Erik om det så tog jag upp att vi inte skulle ha några ekonomiska mål, utan att vi bara skulle försöka skapa en verksamhet som vi är riktigt stolta över. Sen får man sätta ekonomiska mål därefter och numera har vi ekonomiska mål, vi har kommit dit. Men det viktiga för oss är att vi driver en affär som på riktigt är bra för kunden. Då kan vi förhoppningsvis tjäna pengar också. Det är det viktigaste målet för oss med verksamheten. I det finns inget krav på att växa, sen har det blivit så ändå. Det finns anledning att tro att vi kommer att växa mer men det är i sig inget uttalat mål.

Vi behöver inte växa helt enkelt, vi vill bara göra bra affärer för våra kunder.

En nyckel till den mer lönsamma affären är en expanderande kreditportfölj som idag består både av traditionella företagslån av olika slag samt rena blancolån på konsumentmarknaden. Claes-Henrik Julander ser det som en central del i att agera som en bank.

– Det en bank är riktigt bra på är att filea upp sin balansräkning, man är en balansräkning som man lånar ut till kunder, de får rätten att vara med och dela på den. Och vi har numera en ganska stor balansräkning jämfört med vad vi hade förut och vi är ganska duktiga på att filea upp den i riskmässigt bra bitar. Men vi kommer inte maxa vår balansräkning för det är vi helt ointresserade av. Vi behöver inte växa helt enkelt, vi vill bara göra bra affärer för våra kunder.

Även inom förmögenhetsförvaltningen slår Claes-Henrik Julander ett slag för bankens mer långsiktiga modell. Han kastar in en brandfackla i debatten genom att peka på att många konkurrenter sysslar mer med spekulation än sunt uthållig förvaltning.

– Väldigt många som ägnar sig åt kapitalförvaltning idag säljer bara på att ge hög avkastning. Och så gömmer de extremt mycket kostnader för kunderna och bakar in egna suspekta produkter som kostar alldeles för mycket. Förr i världen var det vanligt att banker ägnade sig åt att dölja sina avgifter och jag tycker att det finns många som fortfarande gör det. Men det gör inte vi.

Det är väldigt viktigt att den operativa ledningen är den operativa ledningen, styrelsen är inte det.

Som ny ordförande var Claes-Henrik Julander mer operativt närvarande men efter rekryteringen av vd Johan Mörner 2014 har uppdelningen mellan ledning och styrelse blivit tydligare.

– Det är väldigt viktigt att den operativa ledningen är den operativa ledningen, styrelsen är inte det. Så just nu har jag faktiskt ett eget kort, men normalt sett har jag inte ens kort in i lokalen, utan jag knackar på dörren. Jag gör likadant även på Starstable där jag också är ordförande för det ska vara tydligt vem som bestämmer innanför väggarna.

”Finansbranschen förtjänar regleringstrycket”

Samtidigt har arbetsbelastningen på styrelsenivå ökat, inte minst beroende på en växande regelbörda. Men till skillnad från många andra i finansbranschen beklagar sig Claes-Henrik Julander inte över det rådande läget.

– Det vore naturligtvis mycket bättre med en värld där vi inte hade behövt alla de här regleringarna men det skulle uppenbart inte fungera. Det är klart att det innebär en arbetsbelastning men det är ju inte konstigt att regleringarna finns där, för finansbranschen har förtjänat det här regleringstrycket, genom att helt enkelt missköta sig.

– Det är inte så att myndigheterna från en klarblå himmel hittat på att nu ska vi införa en massa regler, utan det är för att täppa till en massa saker som systemet har missbrukat. Jag tycker inte att det är förvånande och jag har inget jätteproblem med reglerna heller för i många fall handlar det om att inskärpa sunt förnuft. Det är klart att du exempelvis inte ska hålla på och tvätta pengar åt oligarker, men vissa banker gör ju det och då måste det regleras.

Det är klart att det är ledningens fel.

Att Finansinspektionen nyligen bötfällde Swedbank med 4 miljarder kronor är en historisk händelse som understryker regelverkets yttersta konsekvenser. Claes-Henrik Julander ser inte åtgärden som speciellt förvånande.

– Myndigheterna måste på något sätt visa att det är allvar och att rycka banktillståndet för en systemviktig bank är ju ingen bra idé. Jag kan inte avgöra vad som är rätt peng eller inte men det är i varje fall tydligt att detta inte är ok.

Han beskriver Swedbanks problem med misstänkt penningtvätt som ett katastrofbetyg för styrelse och ledning under många år.

– Det är klart att det är ledningens fel, det kan inte finnas någon tveksamhet om den saken. Självklart faller det på styrelsen att se till att man har en kultur av regelefterlevnad.

– Det är inte lätt att vara bank, om folk vill luras och trixa så är du på något sätt alltid på efterkälken, skurkarna kommer alltid vara steget före. Det är klart att det kan ske att man missar saker, vilket i och för sig inte är ok, men det kommer garanterat ske. Men på den här nivån är det självklart en kulturfråga. Det är inte en slump, det är inte någon enskild elak person som försökt göra det här, utan det är en kulturell sak som man inte har jobbat med.

Innan corona-krisen tog ett fast grepp om hela samhället var Erik Pensers Banks planer för 2020 att fortsätta på den inslagna vägen. På lång sikt gäller det fortfarande men kortsiktigt har osäkerheten ökat. Claes-Henrik Julander avfärdar inte möjligheten att genomföra större strategiska förändringar i framtiden, kanske genom att lägga till något nytt verksamhetsben, men säger samtidigt att detta inte finns med som något uttalat mål i de pågående diskussionerna i styrelsen.

– Vi vill egentligen inget annat än att vara oss själva. Vi vill vara en privatägd oberoende aktör som bara göra det som vi tror är bäst för våra kunder. Vi kommer aldrig att bli en massmarknadsaktör utan vi vill fortsätta att vara personliga på det sättet att vi faktiskt har ordentlig kontakt med alla våra kunder. Vi ser inget skäl att ändra på det.